Bukefalos 28 år!

Var jag oförskämd?

Lobelia

Trådstartare
Jag talade med min syster i telefon häromdagen om helt alldagliga okomplicerade ämnen. Efter en stund så sa jag något i stil med att jag stod illa till och ville avsluta samtalet men att vi kunde prata mer senare - jag minns inte hur minan ord föll exakt men det var i vanlig samtalston. Jag blev då upplyst om att jag var oförskämd, och när jag var som ett levande frågetecken tyckte min syster att jag bara kunde avslutat samtalet och på så vis undvika att vara oförskämd, vilket ju var precis det jag försökte göra.

Jag är fortfarande brydd över hur jag kunnat avsluta samtalet på något bättre vis och hur det kunde tolkas som oförskämt. Någon som tycker som min syster och i så fall varför? Jag vill ju inte uppfattas som oförskämd och jag har avslutat samtal på liknade vis förr utan någon reaktion, och andra har också gjort det i samtal med mig utan att jag tänkt närmre på det.
 
Oförskämd tycker jag är lite väl att ta i. Däremot så tolkar jag ofta förklaringar i stil med den du gav som att "jag orkar inte prata mer med dig nu". Jag föredrar att försöka avrunda samtalet på ett mer neutralt sätt istället för att hitta på någon tom ursäkt till varför jag vill lägga på, folk tenderar ändå att genomskåda sånt rätt fort.
 
Det där tycker jag är ett helt normalt scenario. Det är ju rätt ofta man står lite illa till men vill svara ifall det är något viktigt även om man inte kan prata. Jag tycker din syster lät lite snarstucken. Tur du inte är som min bror som helt plötsligt mitt i ett samtal kan säga "nu vill inte jag prata längre" då hade hon väl sagt upp kontakten.
 
Oförskämd tycker jag är lite väl att ta i. Däremot så tolkar jag ofta förklaringar i stil med den du gav som att "jag orkar inte prata mer med dig nu". Jag föredrar att försöka avrunda samtalet på ett mer neutralt sätt istället för att hitta på någon tom ursäkt till varför jag vill lägga på, folk tenderar ändå att genomskåda sånt rätt fort.
Men nu var det inte en tom ursäkt utan det var exakt så som jag sade och det var min syster väl medveten om.

Hur avrundar du samtalet på ett mer neutralt vis?
 
Jag talade med min syster i telefon häromdagen om helt alldagliga okomplicerade ämnen. Efter en stund så sa jag något i stil med att jag stod illa till och ville avsluta samtalet men att vi kunde prata mer senare - jag minns inte hur minan ord föll exakt men det var i vanlig samtalston. Jag blev då upplyst om att jag var oförskämd, och när jag var som ett levande frågetecken tyckte min syster att jag bara kunde avslutat samtalet och på så vis undvika att vara oförskämd, vilket ju var precis det jag försökte göra.

Jag är fortfarande brydd över hur jag kunnat avsluta samtalet på något bättre vis och hur det kunde tolkas som oförskämt. Någon som tycker som min syster och i så fall varför? Jag vill ju inte uppfattas som oförskämd och jag har avslutat samtal på liknade vis förr utan någon reaktion, och andra har också gjort det i samtal med mig utan att jag tänkt närmre på det.
Äsch, folk måste respektera att det inte fungerar att prata i alla lägen jämt!
 
Jag talade med min syster i telefon häromdagen om helt alldagliga okomplicerade ämnen. Efter en stund så sa jag något i stil med att jag stod illa till och ville avsluta samtalet men att vi kunde prata mer senare - jag minns inte hur minan ord föll exakt men det var i vanlig samtalston. Jag blev då upplyst om att jag var oförskämd, och när jag var som ett levande frågetecken tyckte min syster att jag bara kunde avslutat samtalet och på så vis undvika att vara oförskämd, vilket ju var precis det jag försökte göra.

Jag är fortfarande brydd över hur jag kunnat avsluta samtalet på något bättre vis och hur det kunde tolkas som oförskämt. Någon som tycker som min syster och i så fall varför? Jag vill ju inte uppfattas som oförskämd och jag har avslutat samtal på liknade vis förr utan någon reaktion, och andra har också gjort det i samtal med mig utan att jag tänkt närmre på det.
Nej jag förstår inte riktigt heller.
(Jag står lite illa till tolkar jag som att någon är vansinnigt kissnödig, hunden håller på att äta upp rosorna, barnet borde bytt blöja precis när någon ringde och nu börjar det bli akut, liknande.)
 
Nej jag förstår inte riktigt heller.
(Jag står lite illa till tolkar jag som att någon är vansinnigt kissnödig, hunden håller på att äta upp rosorna, barnet borde bytt blöja precis när någon ringde och nu börjar det bli akut, liknande.)
I en sådan situation som du nämner hade jag bara skrattat om någon velat avbryta samtalet efter en snabb förklaring om varför, typ "Neej! Ät inte upp rosorna! Sabla hund!" :rofl::D

Inte alls tagit illa upp :up:

Och ev skickat ett retsamt sms :angel::D
 
Men nu var det inte en tom ursäkt utan det var exakt så som jag sade och det var min syster väl medveten om.

Hur avrundar du samtalet på ett mer neutralt vis?
För mig personligen är att "stå illa till" lite diffust, i mina öron låter det som en ursäkt att slingra sig ur samtalet när man inte har någon verklig anledning egentligen. För mig känns det bättre att helt enkelt bara vara rak med varför man inte kan prata, att man precis klivit på bussen, att man ska sätta sig i bilen, att man ska gå in och handla mat eller vad det nu är som gör att man inte kan prata mer just då. De gångerna jag använder det uttrycket och andra liknande uttryck så är det just såna gånger när jag försöker slingra mig ur ett samtal utan att rakt ut säga "jag orkar inte prata med dig nå mer nu".

Jag brukar mest invänta ett bra tillfälle när det blir lite fördröjning i samtalet och sen avrunda med att det var kul att talas vid/kul att du ringde, kul att höra hur det gick och att vi får höras mer senare. Så vida den man pratar med inte är en pratkvarn som pratar oavbrutet så brukar de flesta samtal få ett ganska naturligt avslut när båda känner att man pratat om det man ville prata om. Det är sällan jag behöver avsluta samtal på något annat sätt.
 
Jag säger ofta liknande. T.e.x. vi ska äta middag nu (så jag kan inte prata mer) men jag kan ringa dig sen. Eller annat inget konstigt med det!
 
För mig personligen är att "stå illa till" lite diffust, i mina öron låter det som en ursäkt att slingra sig ur samtalet när man inte har någon verklig anledning egentligen. För mig känns det bättre att helt enkelt bara vara rak med varför man inte kan prata, att man precis klivit på bussen, att man ska sätta sig i bilen, att man ska gå in och handla mat eller vad det nu är som gör att man inte kan prata mer just då. De gångerna jag använder det uttrycket och andra liknande uttryck så är det just såna gånger när jag försöker slingra mig ur ett samtal utan att rakt ut säga "jag orkar inte prata med dig nå mer nu".

Jag brukar mest invänta ett bra tillfälle när det blir lite fördröjning i samtalet och sen avrunda med att det var kul att talas vid/kul att du ringde, kul att höra hur det gick och att vi får höras mer senare. Så vida den man pratar med inte är en pratkvarn som pratar oavbrutet så brukar de flesta samtal få ett ganska naturligt avslut när båda känner att man pratat om det man ville prata om. Det är sällan jag behöver avsluta samtal på något annat sätt.
Jag förstår vad du menar men samtidigt tänker jag att det finns nog saker som man inte vill tala om som hänt som gör att man behöver avbryta samtalet snabbt.
Typ hemliga pojkvännen kommer, mensen störtblöder etc etc..
Så man kan inte riktigt alltid få veta vad som hänt som gör att man behöver gå, det får man tänka på tycker jag.
 
Alltså, jag skulle kunna bli besviken om jag tyckte att samtalet var roligt och hade velat fortsätta. Men det ligger ju hos mig, inte direkt något som man kan belasta den andra personen för.

Tillägg: Om man märker det och vill vara extra trevlig så kan man ju skicka ett sms senare med förklaring, ursäkt eller något om att man tyckte också att det var roligt att pratas vid. Eller något sånt. 🤷‍♀️
 
Det beror väl på om/hur/vad man pratar om. Är det mitt i en konversation om något där den i andra änden behöver stöd och vill prata är det kanske inte läge att avsluta samtalet, men iof även då om man ringer och vill prata om något viktigt för en, när den du ringer tex gör ärenden på stan får man ju ha förståelse för att man kanske får ringas vid ett senare tillfälle när det passar bättre att prata. Hade kanske tyckt det var tråkigt/dumt men förstått det och ringt senare lr bett dom ringa upp sen. Min man och en av mina bästa kompisar kan jag avsluta telefonsamtal med, -Nä, nu vill jag inte prata mer med dig längre :p men mamma tex hade tagit illa upp om jag sagt så, så då brukar jag säga att jag måste gå å kissa ist hehe 🤭 :p
 
Jag förstår vad du menar men samtidigt tänker jag att det finns nog saker som man inte vill tala om som hänt som gör att man behöver avbryta samtalet snabbt.
Typ hemliga pojkvännen kommer, mensen störtblöder etc etc..
Så man kan inte riktigt alltid få veta vad som hänt som gör att man behöver gå, det får man tänka på tycker jag.
Absolut, och det behöver man inte tala om heller. Personligen brukar jag bara säga "Du jag måste tyvärr gå, men jag ringer dig sen/vi hörs senare" om det dyker upp något som jag inte vill/orkar tala om. Tycker fortfarande att "jag står lite illa till" osv är klassiska slinger-uttryck.
 
För mig personligen är att "stå illa till" lite diffust, i mina öron låter det som en ursäkt att slingra sig ur samtalet när man inte har någon verklig anledning egentligen. För mig känns det bättre att helt enkelt bara vara rak med varför man inte kan prata, att man precis klivit på bussen, att man ska sätta sig i bilen, att man ska gå in och handla mat eller vad det nu är som gör att man inte kan prata mer just då. De gångerna jag använder det uttrycket och andra liknande uttryck så är det just såna gånger när jag försöker slingra mig ur ett samtal utan att rakt ut säga "jag orkar inte prata med dig nå mer nu".

Jag brukar mest invänta ett bra tillfälle när det blir lite fördröjning i samtalet och sen avrunda med att det var kul att talas vid/kul att du ringde, kul att höra hur det gick och att vi får höras mer senare. Så vida den man pratar med inte är en pratkvarn som pratar oavbrutet så brukar de flesta samtal få ett ganska naturligt avslut när båda känner att man pratat om det man ville prata om. Det är sällan jag behöver avsluta samtal på något annat sätt.
Här var att stå illa till en omskrivning för vad jag egentlige sade. Jag minns inte exakt som jag skrev, men jag talade om varför. Jag stod i 30 graders värme på en parkeringsplats och höll på att packa bilen och hade dessutom förlagt bilnyckeln.

Något naturligt avslut verkade inte närma sig tyvärr, men som du skriver är det ju det bästa. Tack för ett fint inlägg :).
 
Absolut, och det behöver man inte tala om heller. Personligen brukar jag bara säga "Du jag måste tyvärr gå, men jag ringer dig sen/vi hörs senare" om det dyker upp något som jag inte vill/orkar tala om. Tycker fortfarande att "jag står lite illa till" osv är klassiska slinger-uttryck.

Men alltså, jag tycker att uttrycken "Jag måste tyvärr gå" och "Jag står lite illa till" är fullständigt likvärdiga när det gäller hur väl och artigt man förklarat för den man pratar med att man måste avsluta samtalet. Då tycker jag nästan att "jag står lite illa till" förklarar lite mer än "Jag måste tyvärr gå".
 
Nej jag förstår inte riktigt heller.
(Jag står lite illa till tolkar jag som att någon är vansinnigt kissnödig, hunden håller på att äta upp rosorna, barnet borde bytt blöja precis när någon ringde och nu börjar det bli akut, liknande.)
Jag höll på att smälta bort, var varm och törstig och var av mad bilnycklarna. Räcker det :)?
 

Liknande trådar

E
Hästmänniskan Jag har ett problem som under de senaste veckorna skapat mycket magont. Mycket text att ta sig igenom, tack ni som läser. Blev absolut...
2
Svar
23
· Visningar
4 126

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Upplägg nybörjarlektioner ridskola
  • WE-tråden
  • Ridskoleryttare

Omröstningar

  • Stänger du toalettlocket?
Tillbaka
Upp