Jag håller med om att du ska sluta "mesa". Har ridit hur många hästar som helst som blir jättefjantiga i ridhus, om de är på det humöret. I början brydde jag mig inte så mycket, utan tyckte mest att det var kul att de trivdes och busade lite. Men så började jag rida för en tränare som inte accepterade något sådant. Inte överhuvudtaget, i princip. Det visade sig att när jag inte heller tolererade småbus så jobbade hästen bättre i övrigt, och jag slapp bli avbruten i jobbet hela tiden av en häst som skulle skutta lite hit, och titta lite dit. Såklart var det ju så att hästarna hade lärt sig att det var ok att inte koncentrera sig fullt ut med mig, och att jag inte satte hårt mot hårt när de inte lyssnade. Numera kräver jag 100% av hästen alltid. Kommer det in en ny häst i ridhuset är det inte ok att springa och titta på denna, det är inte ok att kika ut lite genom dörren varje gång vi passerar utgången osv. Ha en plan när du rider, minst ett halvt varv i förväg planerat i huvudet. Du behöver inte börja bråka med hästen, men när du känner att något är på gång: sätt dig i sadeln, parera med tygeltag och lägg benen intill så att hästen vet att det fortfarnade är jobb som gäller. Försök få hästen att tänka på något annat, håll den sysselsatt så den inte hinner med bockningar m.m. Sedan ska du naturligtvis inte överdriva så att du sitter och spänner dig hela tiden, men jag tror inte att det kommer att dröja länge, om du bara är konsekvent, innan hästen slutar tramsa.
Vissa kanske tycker att jag är en tråkig ryttare som inte tillåter hästarna att skygga lite för ljus och hoppa till etc., men de har tillräckligt med tid på dygnet för att vara häst fullt ut, utan att behöva anstränga sig. Ett glädjebocksprång i skogen är en annan sak. Den häst du rider verkar snarare satt buseriet i system för att komma undan.
