Vips blev hon stor- Ales första vallningspass!

Troligtvis för att lyfta hur himla vettig och bra din träning är i jämförelse med vissa suspekta knäppgökar som visas på TV. Men andra ord så borde du få vara med på TV istället som motvikt åt idiotier :D
Hm, ingen dum idé faktiskt:)

Njae, jag är knappast exceptionell! ;) Men tack.
 
Men har jag helt missat något eller är det inte ganska vanligt att använda lina på unga hundar? :confused:

Jag gjorde ju visserligen inte det :angel: men det var ju för att min valp startade sig själv väldigt oplanerat och visade sig då vara så lugn att det inte behövdes. Linan åkte dock på senare när han blev lite äldre men då mest för att träna lydnaden!

Jag tror linan kommer mer och mer faktiskt. Men visst finns det fortfarande många som släpper på vinst och förlust och sen korrigerar problemen, även på små valpar.

Själv gillar jag att ha styr på deras upplevelse så vi från start kan fokusera på samarbete och bra känsla hos både hund och får. Svårt att göra med en lös valp.
 
Vad var hon förut? :D

Jag älskar att titta på dina vallningsfilmer. Det är så härligt att se hundar som jobbar; inte som upprepar inövade mönster på kommando eller som utför påhittade uppgifter - utan som använder alla sina sinnen för att göra något användbart och nyttigt. Som guidas till att utveckla sitt omdöme, som tar initivativ och fattar beslut och jobbar självständigt men ändå i fullständig harmoni med sin förare. Samarbete på hög nivå.

Du stöttar och visar henne med sån fingertoppskänsla. Härligt att se.

En hund. Inte samma sak :D

Jag blir själv helt hög av att jobba med hundarna. Det är en fantastisk upplevelse när det går bra, men också det mest frustrerande och hopplösa jag varit med om när det inte går bra...

Tack för komplimangen :bow:
 
Jag har sällan något att säga i dina vallningstrådar, jag tycker filmerna är fascinerande men vet typ inget alls om själva vallningen. Men jag kan ju väga emot fokus lite här och säga ååååh, vad duktig hon är! (Tror jag. :D) Och snygg! (Det är jag i alla fall säker på. :p)
Att du liksom vallar dem i början, är det för att ge henne en pollett eller bara för att hålla fåren kvar i närheten?

Jag vallar fåren själv dels för att visa att det är dem vi ska fokusera på (inte vår kontakt, inte nån belöning, inte grannens hund som skäller utanför eller skiten på backen) men också för att redan från start visa henne att jag kan läsa och flytta djur på ett kontrollerat sätt. Jag är övertygad om att hundarna ser och lär genom imitation när det kommer till såna här instinktivt viktiga saker, och genom att själv uppvisa intresse, lugn och koncentration så förmedlar jag att det är den inställningen som gäller. Dessutom använder jag mig av de tre huvudsakliga verktygen hon själv kommer ha i sin djurhantering: drivning (tryck), stopp (eftergift) och flankering (kontroll/styrning). Jag rör mig mot djuren för att flytta dem bort, stannar upp för att ge dem eftergift när de gör rätt och runt djuren för att styra och ta kontroll över tempot. Som ni ser så tar det inte många sekunder(!) innan hon plockar upp detta och själv känner på djur och "verktyg".

Hade jag gått in och varit fokuserad på henne och bara väntat på hennes initiativ så hade det förmedlat en helt annan bild av träningsfållan och fåren. Hon hade tagit mer kontakt med mig och gjort en annan typ av närmanden mot djuren (ryckigare och mindre tydligt), fått en sämre kontrollkänsla och mött mer motstånd från fåren (eftersom hon varit otydlig och säkert lite fräck mot dem i sina försök att ta kontakt). Det hade lett till betydligt lägre procent kvalitetsinlärning, sämre känsla, lägre självförtroende och sämre förståelse för både sig själv och djuren.

Hade jag bara släppt henne lös och satt djuren i rörelse (som många gör med både BC och andra raser) så hade det triggat jakt, stress och felbeteenden hos både valpen och fåren. Hela starten hade då ägnats åt katastrofkontroll istället för faktiskt inlärning.

Att jag snabbt etablerar att det jag säger/gör leder till ökad kontroll och minskat obehag (motstånd från fåren) är en superviktig grundsten i den framtida arbetsrelationen. Hunden ska inte uppleva mig som en störning i sin lek med får, den ska uppleva att vi två tillsammans kontrollerar djur.
 
Hur är dina får? Är de typ jättevana och vet att det är en liten valp och vad det handlar om. Eller hur tänker får? Hur tama är de?

Jag är väldigt noga med att mina får alltid ska vara trygga med att hunden inte skadar dem om de går undan, men är otrevlig att utmana. De ska under den absolut största tiden av träningspassen gå i ett bekvämt tempo och inte känna sig stressade över hundens närvaro. Målet med vallhund är ju att öka vallningsdjurens välfärd!

De vet att det är en vallhund som kommer, så första reaktionen är att gå undan för trycket. När de märker att det är en liten fjantig valp som inte riktigt har koll på läget så blir de en aning trögare än vanligt, kan vända sig om och säga till (ett bestämt stamp med frambenet) om valpen inte sköter sig men agerar överlag som med vilken vallhund som helst.

Andra hundar som kommer in i hagen flyr de antingen från, eller ringar in och spöar skiten ur. Det gäller att hunden utstrålar rätt saker och sköter sig!

Jag vill inte ha tama får, de ska absolut inte söka sig till mig som nån slags trygg zon där de inte påverkas av hunden. De ska alltid betrakta mig och hunden som ett team, men aldrig som ett hot. Däremot utövar en utbildad hund ett större tryck än vad jag gör, men med valpen är det jag som är "starkast" till en början (det syns några gånger att jag kliver fram bakom valpen när djuren inte går undan från henne, och flyttar djuren med mitt tryck när hennes inte räcker).
 
Jag vallar fåren själv dels för att visa att det är dem vi ska fokusera på (inte vår kontakt, inte nån belöning, inte grannens hund som skäller utanför eller skiten på backen) men också för att redan från start visa henne att jag kan läsa och flytta djur på ett kontrollerat sätt. Jag är övertygad om att hundarna ser och lär genom imitation när det kommer till såna här instinktivt viktiga saker, och genom att själv uppvisa intresse, lugn och koncentration så förmedlar jag att det är den inställningen som gäller. Dessutom använder jag mig av de tre huvudsakliga verktygen hon själv kommer ha i sin djurhantering: drivning (tryck), stopp (eftergift) och flankering (kontroll/styrning). Jag rör mig mot djuren för att flytta dem bort, stannar upp för att ge dem eftergift när de gör rätt och runt djuren för att styra och ta kontroll över tempot. Som ni ser så tar det inte många sekunder(!) innan hon plockar upp detta och själv känner på djur och "verktyg".

Hade jag gått in och varit fokuserad på henne och bara väntat på hennes initiativ så hade det förmedlat en helt annan bild av träningsfållan och fåren. Hon hade tagit mer kontakt med mig och gjort en annan typ av närmanden mot djuren (ryckigare och mindre tydligt), fått en sämre kontrollkänsla och mött mer motstånd från fåren (eftersom hon varit otydlig och säkert lite fräck mot dem i sina försök att ta kontakt). Det hade lett till betydligt lägre procent kvalitetsinlärning, sämre känsla, lägre självförtroende och sämre förståelse för både sig själv och djuren.

Hade jag bara släppt henne lös och satt djuren i rörelse (som många gör med både BC och andra raser) så hade det triggat jakt, stress och felbeteenden hos både valpen och fåren. Hela starten hade då ägnats åt katastrofkontroll istället för faktiskt inlärning.

Att jag snabbt etablerar att det jag säger/gör leder till ökad kontroll och minskat obehag (motstånd från fåren) är en superviktig grundsten i den framtida arbetsrelationen. Hunden ska inte uppleva mig som en störning i sin lek med får, den ska uppleva att vi två tillsammans kontrollerar djur.

Jätteintressant förklaring, tack!
 
Duktiga Ale!
Hade verkligen velat se zoomat, så man ser själva hundens kroppspråk bättre.
Filma en sån film så ska jag sno den när jag babblar om berikning ute bland hundfolket. :p

Jag ska försöka få tag i en bättre filmkamera, tyvärr har jag ändå ingen som kan hjälpa mig att filma... Och eftersom jag själv håller på att sammanställa videomaterial till undervisning är jag noga med att ha all träning videodokumenterad, så det är vidvinkel som gäller för att få med så mycket som möjligt.

Jag driver utbildningsföretag, jag skänker inte bort utbildningsmaterial ;)
 
Jätteintressant förklaring, tack!

Jag kan prata om detta hur länge som helst :angel:

Egentligen gör jag på samma sätt under hela hundens liv, fast i mindre och mindre grad. Ju högre utbildad hunden blir, desto mer stilla kan jag bli, och ersätta mina rörelser/närvaro med kommandon. För egentligen är det det som kommandona är: mitt sätt att bidra med tips till hunden vart djuren ska och hur vi ska ha maximal kontroll.

Med Fridolf står jag ju helt stilla 99% av tiden. Ibland upp till en dryg kilometer bort från honom och djuren.

Samarbete på det sättet istället för bara ren lydnad har dock sitt pris... när vi jobbat ihop tätt med omständigheter som kräver att jag lyssnar på honom nästan lika mycket som han på mig, så händer det att han tar initiativ som inte leder dit jag vill. Som igår på tävling, när han vägrade springa 500 meter bort och hämta den lugna gruppen som klarade sig själv, och istället ville hjälpa till med kaoset som var i djurhanteringen 50 meter bakom oss. Trots 2 minuter av övertalningsförsök från min sida. (vi fick testa att göra om hämtet på eftermiddagen, utom tävlan, och med lugn djurflock bakom oss. Då gjorde han en exemplarisk utgång och upptag med bara några petitessmissar, och hämtade fint "tävlingsfåren" som han inte brytt sig om tidigare. Hade han litat på mina kommandon på morgonen och gjort det hämtet då hade det inte bara låtit oss fortsätta köra hela banan och fått chans på SM-poäng, utan också varit bland dagens topp 10... )

Det blir inte alltid rätt ;)
 
Tack för komplimangen :bow:
Varsågod. Du har jättefin känsla med djuren, läser/förstår dem bra och har helt rätt inställning till detta med inlärning/samarbete etc. Jag kan inget om vallning, men jag förstår ju vad du gör.

Mina vovvar (som inte är vallhundar) hjälper till att flytta/driva hästarna mellan hagar för att de gillar att hjälpa till. En vardagsuppgift som tas på största allvar. När jag lärde hundarna så gjorde vi det tillsammans; jag använde min egen placering i förhållande till hästarna plus rösten (till hundarna) för riktningen och trycket. Sen började hundarna sköta det mer själva och så kunde jag öka och minska trycket med bara rösten istället. När de insett vikten av att hålla lagom avstånd o lagom tempo och fokusera på riktning utan utbrytare så klarar de det själva. Respektfullt men bestämt. Ingen hetsjakt utan en målmedveten förflyttning. Inte vallning; men en kul arbetsuppgift i vardagen.

Det är så kul att se dem jobba självständigt; frihet under ansvar.
 
Jag tror linan kommer mer och mer faktiskt. Men visst finns det fortfarande många som släpper på vinst och förlust och sen korrigerar problemen, även på små valpar.

Själv gillar jag att ha styr på deras upplevelse så vi från start kan fokusera på samarbete och bra känsla hos både hund och får. Svårt att göra med en lös valp.
Jo det är nog så att den blir vanligare! De flesta jag tränat hos/med har tränat för Bobby Daziel och han använder sig av lina, kanske därför jag fått lite snedvriden uppfattning om hur vanligt det är! Dessutom fungerar det ju så bra med den. En period när Fred blev könsmogen försvann stoppet på honom. Använde linan vid två tillfällen och efter det satt det. Undrar hur lång tid det hade tagit att få till det utan?!

För övrigt är det jätteroligt att se hur du arbetar med alla dina hundar, blir inte alls valpsjuk när jag ser alla bilder på Ale :angel:! Himla tur att jag varken har råd eller tid med en valp nu :D
 
Varsågod. Du har jättefin känsla med djuren, läser/förstår dem bra och har helt rätt inställning till detta med inlärning/samarbete etc. Jag kan inget om vallning, men jag förstår ju vad du gör.

Mina vovvar (som inte är vallhundar) hjälper till att flytta/driva hästarna mellan hagar för att de gillar att hjälpa till. En vardagsuppgift som tas på största allvar. När jag lärde hundarna så gjorde vi det tillsammans; jag använde min egen placering i förhållande till hästarna plus rösten (till hundarna) för riktningen och trycket. Sen började hundarna sköta det mer själva och så kunde jag öka och minska trycket med bara rösten istället. När de insett vikten av att hålla lagom avstånd o lagom tempo och fokusera på riktning utan utbrytare så klarar de det själva. Respektfullt men bestämt. Ingen hetsjakt utan en målmedveten förflyttning. Inte vallning; men en kul arbetsuppgift i vardagen.

Det är så kul att se dem jobba självständigt; frihet under ansvar.
Väldans vad snälla hästar du måste ha, min attackerar hundar så fort han ser dem! Har visserligen blivit lite bättre senast året men ändå. Tyvärr går min äldsta bc alldeles för nära så fort han märker att jag inte ser honom vilket har resulterat i att han blivit sparkad många gånger :crazy: men inte verkar det gå in i hans huvud att han bör hålla avståndet! Han vet ju mycket väl att han inte får så han har istället full koll på mig och passar på när jag har fokus på annat!
 
han blivit sparkad många gånger :crazy:
Ajaj, så otäckt. Det krävs ju att hunden lär sig att förstå hur hästarna fungerar, kan läsa dem och utvecklar ett gott omdöme för att de ska kunna ha ansvaret - och förstås även att hästarna ska förstå hur hundarna fungerar och se dem som "min förlängda arm".
 
Jag driver utbildningsföretag
Är detta nåt nytt eller är det bara jag som har dålig koll?
han vägrade springa 500 meter bort och hämta den lugna gruppen som klarade sig själv, och istället ville hjälpa till med kaoset som var i djurhanteringen 50 meter bakom oss.
Men självklart, han såg ju var jobbet behövde göras. :D

Den initiativförmågan och ansvarskänslan är ju guld värd. Älskar när de tänker själva. :love:
 
Ajaj, så otäckt. Det krävs ju att hunden lär sig att förstå hur hästarna fungerar, kan läsa dem och utvecklar ett gott omdöme för att de ska kunna ha ansvaret - och förstås även att hästarna ska förstå hur hundarna fungerar och se dem som "min förlängda arm".
"Tyvärr" förstår han hästar mycket bra, en gång hjälpte han mig att hålla en hingst mot staketet som smet ut när jag tog ut min häst. Ibland tycker han att han förstår bättre än mig, därav problemet tror jag! Problemet är omdömet, han kan bli så ivrig att han springer rätt in i benen på hästarna, en gång när jag red sa jag trav som jag brukar, men hästen var inte med på det, men det var Nalle som sprang rätt in i bakbenen :confused: så hästen höll på att sätta sig. Har faktiskt funderat på om han ser dåligt för han gör mycket konstiga saker ibland!
 
Ale har fått sitt andra pass i träningsfållan. Betydligt mer tänd, mer kontrollbehov men också svårare att orka släppa in mig i bubblan. Nu blir det nog bara nått enstaka pass till sen ett par månaders vila från fåren tills hon är mer mogen.
 
Är detta nåt nytt eller är det bara jag som har dålig koll?
Men självklart, han såg ju var jobbet behövde göras. :D

Den initiativförmågan och ansvarskänslan är ju guld värd. Älskar när de tänker själva. :love:

Jag vet inte, har hållit kurser i vallning sen förra året. Som en del av mitt företag.

Initiativförmåga är en sak när de jobbar fritt, att inte ta kommando för att de har egna idéer kan bli fullständig katastrof.
 
Jag vet inte, har hållit kurser i vallning sen förra året. Som en del av mitt företag.
Ah, vad kul. :)
att inte ta kommando för att de har egna idéer kan bli fullständig katastrof.
Ja givetvis, du måste ju kunna lägga in ditt veto. :p Men just att de tänker så mycket själva gör ju att det är desto häftigare när man är överens och allt fungerar.
 
Jo, visst är det så. Min favoritinstruktör har sagt nån gång att utbildningen av vallhunden kan delas upp i några olika steg:

1. Djurvana och kontroll. Hunden lär sig läsa får, hur den kan kontrollera, trycka och kommunicera med dem. Föraren är med som stöd och för att kontrollera inlärningen men "stör" så lite som möjligt. Går stegvis över i...
2. Kommandofas, allt eftersom hunden hittar sig själv. Verktygen och rörelserna sätts på kommando. Det fria arbetet med fåren som hunden har ägnat sig åt i början fasas ner och varvas med allt mer lydnad. När det kommer ett kommando så ska det utföras, även om det strider mot hundens egen känsla.
3. Vallning. När alla kommandon och lydnaden finns, kan man börja valla på riktigt. Nu kan man hjälpa sin hund att lösa de allra flesta situationer genom verbala hjälper, vilket också gör att hunden kan få tillbaka friheten att ta initiativ. Om nått blir fel är det ju bara att hjälpa den igen!
 

Liknande trådar

  • Artikel
Dagbok På något sätt känns det som ett skifte har skett den senaste veckan. Som att jag mentalt har gått igenom en portal. Det känns som att...
Svar
4
· Visningar
2 113
Senast: Pratsch
·
  • Låst
  • Artikel
Dagbok Jag stöter på en del vilda djur i skogarna där jag bor. De flest har jag fått nåt slags förhållande till och vet på ett ungefär hur de...
Svar
1
· Visningar
1 801
Senast: Luff
·
Hästvård Det här kommer nog bli långt men jag behöver verkligen tips och råd om vad det kan vara för fel på min häst. Hästen i fråga är född i...
2
Svar
25
· Visningar
3 899
Senast: pews1972
·
Hästmänniskan Vet inte riktigt vilket prefix som passar, så det får bli övrigt. Lång historia kort: Många händelser de senaste åren har krossat mitt...
2 3
Svar
49
· Visningar
11 134
Senast: Karminnie
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp