Aktivister vill inte se djur jobba

Att djur jobbar är inte konstigare än att människor gör det, menar Cathrine Nennestam.

 

[Shaggy]

Sedan är det ju en helt annan diskussion om vi tycker att olika former av natur är av värde, eller om skog är helt OK som alternativ till stadsbebyggelse.

Ja om inga stora idisllare vandrar runt och "förstör" skogen så är det normala tillståndet skog. Det finns dock ett MEN. I vårt land finns en lite för stor andel växter och djur som behöver just den betade ängen för att överleva. Dessa djur uppstår inte ur intet så jag konstaterar att heltäckande skog inte tillhör det här landets nromala tillstånd.

 

[Shaggy]

Eftersom man kan få bidrag för att göra åkermark till ängsmark och att det är alldeles för lite ängsmark i Sverige så är det ju bra att göra ängsmark av mycket av det som används till betesmark.
(Nej kor får inte beta på äng för då tillförs näringsämnen och då blir det inte äng längre)

Och hur hade du tänkt att det skulle bli mer monokulturer? Det går inte ihop. Om man minskar odlingen för kraftfoder för kor och istället odlar det som vi äter (i mångt och mycket samma i form av havre osv) så blir det ju plus minus noll eller helt enkelt mindre areal som odlas. = mindre monokulturer.
Och bara för att man odlar mycket behöver man inte göra monokulturer av det heller. Det är liksom inte så svartvitt.

Och hur tror du ängmarken hålls som just ängsmark? Vissa arter klarar sig med att man slåttrar ner växtligheten med en traktor (visst är det lysande om vi ska tvingas ta till maskiner för att sköta en syssla en syssla som det finns ett perfekt naturligt alternativ för) medan andra kräver den betande mulen och trampet.

 

[athena]

Jag är inte insatt i detalj foderstat på just mjölkkor. Men stämmer verkligen det du nu har skrivit flera ggr? att de äter mest gräs? om jag googlar lite snabbt och slarvigt så får jag upp foderstater där givan spannmål o kraftfoder ihop ligger högre än givan gräs?
Det finns säkert flera anledningar till det, ett kan vara att stabilisera för stor kväveförlust, en annan är givetvis att ligga på topp i mjölkproduktion.

Det finns säkert fortfarande besättningar som utfodrar mycket spannmål och koncentrat, men de är ganska få. Man har lärt sig att den absolut bästa ekonomin och det bästa för kon är att mjölka på ett bra grovfoder. En höglakterande ko kan ligga på mer än 50% kraftfoder under en kort period men i regel ligger nästan alla på mer än 50% grovfoder under större delen av laktationen. Under sinperioden 100% grf.

För ekologiska kor finns dessutom regler kring detta och där är generellt sett grovfodersndelen ytterligare högre.

Vi är otroligt duktiga på att producera bra gräs i Sverige. Du har rätt i att de mjölkande korna oftast går på åkermarksbete, men till besättningen hör alltid kvigor och sinkor som gärna betar annat samt i vissa fall handjur som också betar sämre marker. Man måste se till helheten.

 

[ancan]

Har du läst igenom samtliga handlingar? Vad menar du är handlingar? Jag har läst igenom hela deras hemsida nu, och inte hittat något som stöder att de vill ha bort sällskapsdjur. Missat något?

Jag har inte bara läst igenom samtliga handlingar, jag har läst igenom det massor av gånger, flera olika år, analyserat, tittat på deras "föreläsningar", läst inlägg från ordförande mfl. Läst deras års eröttelser osv. Jag skulle våga påstå att jag är mycket påläst om djurrättsorganisationerna i vårt land.

 

[Stekspaden]

Och hur tror du ängmarken hålls som just ängsmark? Vissa arter klarar sig med att man slåttrar ner växtligheten med en traktor (visst är det lysande om vi ska tvingas ta till maskiner för att sköta en syssla en syssla som det finns ett perfekt naturligt alternativ för) medan andra kräver den betande mulen och trampet.

Det är intressant att ni förutsätter att jag är helt bakom flötet. Vissa växter tål varken traktor eller klövtramp. Trenden med fyrhjuling och mer gammaldags metoder är ju på frammarsch.

Och all slåttrad äng får inte efterbetas, eftersom det var några år sedan jag gick på länsstyrelsens kurser så har jag inte all information i huvudet, det finns olika typer av äng och just att ge så lite näring som möjligt var i viss mån mycket viktigt. plus att de trampar sönder de finaste rötterna.

Hur normaltillståndet med skog skulle sett ut får vi inte veta då merparten av Sverige är skogsplantering och inte opåverkad urskog. Anledningen varför vi har så mycket insekter mm som kräver ängsmark har väl att göra med skogsskövlingen utan återplantering innan 1900-talet.

 

[Shaggy]

Hur normaltillståndet med skog skulle sett ut får vi inte veta då merparten av Sverige är skogsplantering och inte opåverkad urskog. Anledningen varför vi har så mycket insekter mm som kräver ängsmark har väl att göra med skogsskövlingen utan återplantering innan 1900-talet.

Så du menar att en stor del av vår flora spreds i landet pga avskogningen av människan? Hur tog sig de fröna in i landet och spred sig så brett över landskapet?

 

[Stekspaden]

Så du menar att en stor del av vår flora spreds i landet pga avskogningen av människan? Hur tog sig de fröna in i landet och spred sig så brett över landskapet?

Sverige har varit bebott länge. Varför skulle det vara konstigt när man flyttat djur så har de bjasat ut frön, fåglar bajsar och sprider frön med mera. Alltså det är hundratals år jag pratar om. Moderna skogslagen kom ju först på 1900-talet.
Vi hade förr också andra bäckar mm, landskapet har ju ändrats en hel del i och med landhöjningen.
Avskogar du ute i skogen en bra bit från bebyggelse så börjar det växa gräs där ganska snabbt som försvinner när skogsplantering tagit fart.

 

[ginnies]

Vissa växter tål varken traktor eller klövtramp. /QUOTE]

Jag håller med men tillägger att de känsliga växter du menar tål och mår bra av tramp men då talar vi om få djur o kanske en vecka om året. Alltså ytterst lite tramp och en kort vald tid på året.

 

[ginnies]

Och all slåttrad äng får inte efterbetas, eftersom det var några år sedan jag gick på länsstyrelsens kurser så har jag inte all information i huvudet, det finns olika typer av äng och just att ge så lite näring som möjligt var i viss mån mycket viktigt. plus att de trampar sönder de finaste rötterna.

Alltså om man betar slåtteräng så blir inte gödselverkan större för att djur betar under förutsättning att de inte fodras på utifrån.
Sedan kan man som vi gör nu med ett område, ta bort det vi slår av från området( vi får trimma) just för att magra av marken o göra den mer attraktiv för slåterängsblommor o örter.

Sedan när marken är lagom avmagrad då tas inte förnan bort mer, antingen slår man och den ligger kvar och så kan man efterbeta senare. Och man slår senare så fröbanken växer till.

 

[ginnies]

plus att de trampar sönder de finaste rötterna.

Du tänker nog på häst. Normalt ( inte för blött) så ger inte kor trampskador eller betesskador på det vis häst kan göra.

 

[ginnies]

Förutom att kommentera att våra hästar verkar acceptera det vi hittar på med dem, och mjölkkorna (de jag sett vilket uppenbarligen är en väldigt liten minoriter) verkar rätt nöjda med tillvaron de också.

Hur tänker man om man tror att kor är nöjda med tillvaron när deras kalv tas ifrån dem och hur tänker man på alla kalvar som får växa upp utan sin mammako??

 

[ginnies]

Det finns säkert fortfarande besättningar som utfodrar mycket spannmål och koncentrat, men de är ganska få. Man har lärt sig att den absolut bästa ekonomin och det bästa för kon är att mjölka på ett bra grovfoder. En höglakterande ko kan ligga på mer än 50% kraftfoder under en kort period men i regel ligger nästan alla på mer än 50% grovfoder under större delen av laktationen. Under sinperioden 100% grf.

Du fick det att låta som de nära enbart fick gräs, och så är det ju inte.

Och om jag inte fattat helt fel så kan ett riktigt bra gräsfoder behöva balanseras upp med-kraftfoder.

 

[kryddelydd]

Hur tänker man om man tror att kor är nöjda med tillvaron när deras kalv tas ifrån dem och hur tänker man på alla kalvar som får växa upp utan sin mammako??

Man avstår från att förmänskliga djuren.
Man tänker att "kon går inte och längtar efter kalven lång tid".
Ungefär som man tänker med hästar, faktiskt, när man accepterar att föl skiljs från modern vid ungefär ett halvårs ålder.
Eller som man tänker när man kan skilja kattungar från kattmamman vid 12 veckors ålder för att kattungen får ett nytt hem.
Eller som man tänker när hundvalpen säljs till nytt hem vid åtta (?) veckors ålder.

Fast du får gärna tro att alla hondjur som fått ungar lider långa tider efter att de separerats från sin avkomma av oss människor av olika skäl (för att vi vill ha dem som sällskap eller för att vi använder kornas mjölk till människoföda).
Det går att diskutera vilket som är etiskt rimligast: att vi nyttjar dem för att vi behöver maten, eller att vi nyttjar dem för vårt höga nöjes skull.
Egentligen kan man ju se det som rimligare att nyttja pga behov än pga nöje men jag gissar att du tycker tvärt om - eller menar att mjölk och kött är mer nöje än att ha hund eller katt som sällskap, eller att ha häst för nöjes skull.

 

[Stekspaden]

Vissa marker ska inte djur gå på och man lämnar inte kvar det man slår. Vissa naturreservat osv har det i sin skötselplan.
Inte heller kor får beta där just för de allra allra känsligaste växterna.

Myrängsslåtter tål ju inte ens att en fyrhjuling åker på den då det blir fåror som dikar(torkar) ut myren, de ska slås med lie för bästa naturhänsyn.

 

[ginnies]

.

Myrängsslåtter tål ju inte ens att en fyrhjuling åker på den då det blir fåror som dikar(torkar) ut myren, de ska slås med lie för bästa naturhänsyn.

Länsstyrelsen börjar bortse från lie även om det är bäst, de är tvungna, den generationen som har liekunskap försvinner- numer- och tro mig jag har tät kontakt med Länsstyrelsens naturvårdsenhet så accepteras därför trimmer.

 

[ginnies]

Man avstår från att förmänskliga djuren.
Man tänker att "kon går inte och längtar efter kalven lång tid".
Ungefär som man tänker med hästar, faktiskt, när man accepterar att föl skiljs från modern vid ungefär ett halvårs ålder.

Så du förstår inte skillnaden mellan ta bort en nyfödd kalv från kon både ur ko och kalvperspektiv än o låta sto o katt o hund ha kvar sin avkomma och ta bort dem senare när tid mer är inne för att dela dem?

Förmänskligar man verkligen djur om man tycker de ska få gå med sin avkomma? och jag har aldrig skrivit att kon går o längtar efter kalven en lång tid, det är du som hittar på.

 

[ginnies]

Fast du får gärna tro att alla hondjur som fått ungar lider långa tider efter att de separerats från sin avkomma av oss människor av olika skäl (för att vi vill ha dem som sällskap eller för att vi använder kornas mjölk till människoföda).

Se vad du hittar på.

 

[ginnies]

Egentligen kan man ju se det som rimligare att nyttja pga behov än pga nöje men jag gissar att du tycker tvärt om - eller menar att mjölk och kött är mer nöje än att ha hund eller katt som sällskap, eller att ha häst för nöjes skull.

Så bara för att jag tycker att det är, av samhället, ett accepterat djurplågeri att ta nyfödda kalvar från deras mödrar så anser jag att den produktionen faller under nöje? så jag gissar att du tycker att dina beskrivna nöjesdjur ska ha det bra medans produktionsdjur är det inte så noga med.

 

[Stekspaden]

Länsstyrelsen börjar bortse från lie även om det är bäst, de är tvungna, den generationen som har liekunskap försvinner- numer- och tro mig jag har tät kontakt med Länsstyrelsens naturvårdsenhet så accepteras därför trimmer.

Jag upplever det lite som en renässans med liar, numera går de ju att få tag i knackeliar på de allra flesta byggvaruhusen. Länsstyrelsen har kurser och de brukar vara fulla vad jag har hört. Naturskyddsföreningen brukar också ha event, likaså olika museum.

 

[skogaliten]

Det är intressant att ni förutsätter att jag är helt bakom flötet. Vissa växter tål varken traktor eller klövtramp. Trenden med fyrhjuling och mer gammaldags metoder är ju på frammarsch.

Och all slåttrad äng får inte efterbetas, eftersom det var några år sedan jag gick på länsstyrelsens kurser så har jag inte all information i huvudet, det finns olika typer av äng och just att ge så lite näring som möjligt var i viss mån mycket viktigt. plus att de trampar sönder de finaste rötterna.

Hur normaltillståndet med skog skulle sett ut får vi inte veta då merparten av Sverige är skogsplantering och inte opåverkad urskog. Anledningen varför vi har så mycket insekter mm som kräver ängsmark har väl att göra med skogsskövlingen utan återplantering innan 1900-talet.

Jag tror att studier av lantbruk, t.ex. lantbrukshistoria, vore en bra ingång till ökad förståelse för hur kulturlandskapet fungerar. Tidigare hade SLU i Uppsala en utmärkt distanskurs i ämnet, men den finns tyvärr inte mera, en sommarkurs finns dock.
Men att låna kursböckerna, och läsa dessa, eller att läsa dem via webben (finns publicerade här: http://www.ksla.se/anh/amnessokning/allmant/fembandsverket/), ger nog en hel del insikter.

Om denna kunskap sedan kombineras med en jordbruksutbildning, och/eller en lämplig utbildning inom biologi/ekologi, och gärna praktisk erfarenhet, så har man börjat skrapa ihop till en rimlig kunskapsnivå, för att verkligen förstå sådant som:

*Varför ser vårt landskap ut som det gör
*Hur har man historiskt brukat landskapet
*Vilka effekter olika brukningstekniker har på landskapet, ekologin och miljön
*Hur "modernt" jordbruk fungerar
*Hur "modernt" skogsbruk fungerar
*Likheterna och skillnaderna mellan ekologiskt jordbruk och s.k. konventionellt jordbruk

Och så kan det vara bra att ha översiktlig kunskap om hur de olika stödsystemen ("EU-stöde") inom jordbruket ser ut och fungerar.

Det är lätt hänt att fakta blir fel, om man saknar uppdaterad kunskap.