Allt är kaos

Lägenheten är helt kaos. Så till helgen ska jag röja lite vilket jag måste för jag ska få hit en diskmaskin som jag insåg jag nog måste ha för att underlätta resten av vardagen.

Jag avskyr avsked osv och ska snart iväg på arbetsträning, vet dock inte vart men biblioteket blev det inte fick jag svar på idag. Men jag ser noll fram emot det längre. Senast en personal på sysselsättningen frågade hur det känns så svarade jag: "jag ser en gravsten... eller nä, jag vill ju bli kremerad och spridd i Östersjön så jag ser väl ingen gravsten så jag ser väl min aska".

Noll motivation till något. Hästen jag började ta hand om efter Alice är fantastisk på sitt sätt men jag har aldrig haft så jäkla svårt att ta mig till stallet som nu.

Jag är även förvirrad och glömsk. Vem hade tid till VC idag men glömde bort det helt? Jo, jag. Så är sur på mig själv med för den tiden kunde en annan fått. Jag avskyr att missa vårdtider men det har tack o lov inte skett på åratal. Men samvetet skriker ändå.

Får återkomma när jag vet mer om arbetsträningen och försöka peppa mig själv lite fram tills dess.

Till helgen ska jag ta hand om vännens häst samt gå på ett försenat ettårskalas.

 

[astronaut]

Alltså - tanken var ju arbetsträning osv men det känns redan som det är kört. På riktigt.

Af fick tag på bibblan, blev ett nej.
Museumet har inte hört av sig.

Vad gör af då? Jo, de ska skriva in mig på något som heter steg till arbete som inte alls är arbetsträning.

Man får heller nada semester och det är inte som så att jag ber om ledighet vad och varannan månad. Jag begär 1 vecka per år för att jag vill besöka mamma på Gotland. Men var ärlig och sade till handläggaren på af att jag redan sagt till mamma att vi får ses under nästa livstid. Kan inte begära att mamma på 70 år, 71 i år, ska flänga Sverige runt bara för att besöka mig.

 

[astronaut]

Nu har jag hunnit landa lite. Tror min handläggare på af inte förklarade det på ett bra sätt. Inte på ett sätt som måste ske med mig vid förändringar i sig.

Försöker att inte måla fan på väggen även om det är en svår förändring. Tyckte ändå vi var tydliga med hur man ska förklara förändringar för mig då sådant kan f***a upp mig.

På tisdag ska jag träffa ett personligt ombud iaf. Om jag blir godkänd hoppas jag han kan hjälpa mig författa en tydlig bruksanvisning för hur jag fungerar.

Jag blir av med en stor trygghet (sysselsättningen) och P och B (personal där, de har kunnat läsa av mig innan något eskalerat helt och när jag slutar där har jag ingen sådan trygg person).

 

[astronaut]

Okej, nu är jag inne på min andra vecka och har rört om i grytan så det står härliga till. Jag har på en vecka fått kolla på föredrag som låter "för att komma någonstans måste man ha utbildning", "för att bli någon måste man ha utbildning". Jag har ingen möjlighet att utbilda mig.

På en vecka raserades allt, min hopp om en framtid. Typ allt helt enkelt. Förstår inte varför jag kämpar med att överleva morgondagen liksom..

Skrev ett långt mail till min handläggare på fk och af och skrev som det var. Att på en vecka raserades min framtidstro, att vi får en uppgift och sedan när vi är klara så ska vi ha tur om vi har en till uppgift.

Förra veckan såg ut såhär:
Tisdag: gjorde alla uppgifter mm så hade något att göra hela tiden.
Onsdag: klar på 20 min och satt sedan och glodde ut genom ett fönster i en timme o fyrtio minuter. Ingen personal i sikte och inte fått någon ny arbetsuppgift.
Torsdag: ledig pga möte med vården.
Fredag: klar på 30 minuter, satt och glodde ut genom fönstret i en o en halv timme.

Produktivt? Eller hur?!

Nu är jag som sagt inne på vecka 2 och ingen direkt förändring. I förrgår kollade jag på ett föredrag om kost. För seniorer. Jag är 36. All information var liksom.. inte relevant.

En vecka kvar av det eländet. Sedan börjar nästa steg och det är heller inte arbetsträning.

Jag har dock varit ärlig med personalen, af och fk att detta är liksom ett stort nederlag då jag gick från en fungerande sysselsättning med arbetsuppgifter till att sitta och göra ingenting. Hur ska detta kallas för arbetsträning? På 2 veckor har all min lilla energi bara försvunnit. Min framtidstro är raserad och jag har lust att omplacera mina djur and end it all. Men jag litar inte på att någon annan kan ge mina djur det liv de ska ha därför kämpar jag på.

Jag försöker kämpa på, vara positiv och ändå ta en dag i taget men det är svårt. Vet inte hur många varv jag ska vrida på mig mer. Och detta var precis det jag var rädd för innan arbetsträningen. Men nu har jag rört om I grytan dom sagt och det blir ett akutmöte med fk, af o psykiatrin snart.

Bilen gick inte genom besiktningen och det är punka på cykeln. Bilen är säkert dyr att laga och cykeln ska morbror laga.

 

[astronaut]

Sista veckan med alla helveteskurser nu. Hade kartläggningssamtal med arbetsterapeuten där igår och sade helt ärligt att jag har dödstankar (vilket jag i sig alltid har) men de har varit extrema på sistone och att mina vänner irl och de på buke (sade forum förvisso) borde fått en medalj för de varit ofrivilligt lyssnare. Att jag varit rätt för mig själv och mina känslor att min vän fått sova hos mig några gånger.

Idag hade jag dock lite roligt men det kan bero på att min vän Z har börjat eftermiddagar istället och hon och jag i samma rum..

Men ledarna fick iaf se mitt riktiga jag lite idag, som jag oftast brukar vara. Lättsam, glad och social. Z och jag drev så mycket med varandra, en bra eftermiddag helt enkelt.

På fredag är det möte med fk, af och psyk iaf. Det ser jag på sätt o vis fram emot. Finns inte en chans att jag orkar med 50% när jag knappt orkar med 25% men är ju ett bra underlag om det blir tal på sjukersättning.

 

[Sonic76]

Sista veckan med alla helveteskurser nu. Hade kartläggningssamtal med arbetsterapeuten där igår och sade helt ärligt att jag har dödstankar (vilket jag i sig alltid har) men de har varit extrema på sistone och att mina vänner irl och de på buke (sade forum förvisso) borde fått en medalj för de varit ofrivilligt lyssnare. Att jag varit rätt för mig själv och mina känslor att min vän fått sova hos mig några gånger.

Idag hade jag dock lite roligt men det kan bero på att min vän Z har börjat eftermiddagar istället och hon och jag i samma rum..

Men ledarna fick iaf se mitt riktiga jag lite idag, som jag oftast brukar vara. Lättsam, glad och social. Z och jag drev så mycket med varandra, en bra eftermiddag helt enkelt.

På fredag är det möte med fk, af och psyk iaf. Det ser jag på sätt o vis fram emot. Finns inte en chans att jag orkar med 50% när jag knappt orkar med 25% men är ju ett bra underlag om det blir tal på sjukersättning.

Hoppas verkligen du får sjukersättning och att de inte anser att du kan gå en utbildning.

 

[astronaut]

Hoppas verkligen du får sjukersättning och att de inte anser att du kan gå en utbildning.

Ja. Jag hoppas det med. Åtminstone 75% och något jobb på 25%. Men ska ju prata med fk och psyk på fredag iaf. Får se vad de säger.