Galoppsluta är i allfall SKITSVÅRT! Jag tävlar själv MSV och får verkligen "spotta i nävarna" när det är dags för galoppsluta. Sen tycker jag längs väggen är svårare än digaonal, men det är nog en personlig grej.
Jättelångt och nördigt svar som kan vara overkill för många:
Ja, det kan vara personligt. Men jag tror också det har med signalsystem att göra.
Med det hjälpgivningssystem jag rider med är det inte så svårt. Missförstå mig rätt.. Ridning är svårt! Men just skolorna är inte svårare än andra saker och inte i olika gångarter.
Allt blir ju svårare ju snabbare det går liksom. Man ska hinna så mycket mer. Men det är inte så att galoppsluta är omöjligt/jättesvårt för de som rider msv enligt det här systemet.
Nu har jag ju haft turen/oturen att varit tvungen att under ganska många år försöka rida dressyr på raser som inte avlats för det, tex Islandshäst.
Där blir det liksom inga byten om du inte kan ha koll på hästens balans och kan påverka hela dennes kropp och då kan rida skolorna i alla gångarter och övergångar mellan dem etc.
Det finns inte en chans i världen att på en Islänning med kass exteriör hinna få till byte i de korta små stegen med sån förmåga att separera benen/takten och låsa ryggen och klara balansen iaf.
Dagens halvblod tål ju att man kan rida lite off och ändå greja rörelser, hålla takt etc. Det är både en fördel och en nackdel med dagens begåvade hästar.
Vad är det du upplever är svårt i sluta i galopp?
Jag upplever ju ett problem med det signalsystem de flesta i Sverige rider enligt när man kommer just till skolningen av hästen, efter inridningsfasen där man bara ska klara av att styra runt i alla gångarter, svänga och stanna.
Om man rider med att hästen ska sas följa tygeln, dvs om jag tar i vänster tygel ska den svänga dit om inte jag antingen använder innerskänkel eller yttertygel för att motverka det har man liksom redan en massa hjälper aktiva.
Och sen ska man ha in bakdelen med ytterskänkeln. Och den hjälpen med en skänkel betyder också sidvärts ibland..
Vad händer i sidvärts? Vad händer i en skola? Vad är skillnaden?
Att verkligen ta redo på fotförflyttning och fundera kring hur man påverkar balansen i manken/i sidled på hästen tycker jag är väldigt viktigt!
Många hästar galopperar ju sas med framdelen. De lättar av alldeles för mkt på ytter bak som också gör en liten skruvrörelse.
Då är de alltså för mycket på inner fram.
Alltså den totala motsatsen mot vad de ska vara i i slutan.
Om man då ska böja i slutan och måste göra det med innertygeln och rider enligt "följ tygeln" upplever jag att man gärna får en reflex i hästen att bli mer på inner fram. Det kan man försöka lösa med innerskänkel mot yttertygel.
Sen adderar ytterskänkel för att få slutan.. Vad händer med balansen då?
Ganska ofta blir den ännu mer in.
För mig är det jätteviktigt att kunna påverka hästens balans i sidled och styra bogarna exakt samtidigt. Därför rider jag med tygeltag som betyder att hästen ska flytta sig från tygeln. Och iom det kan man höja upp tex inner bog om den är för mkt på inner fram. Man kan också hålla bogarna exakt på linjen när man rider sluta/sluta övergångar på rak linje.
Och man kan i galoppiruetterna se till att balansen inte faller inåt. Det blir inte lika ouppnåeligt med piruetter då.
Det signalsystemet var det som allmänt användes av alla förr. Det tar visserligen mer tid att lära in för ryttaren iom att det innehåller fler hjälper.
Men det användes av alla tills man slutade utbilda hästar med mål att de om man utbildade dem i dressyr skulle gå minst GP. När skjutvapnen kom behövde man enklare signaler som gick fort att lära ekipagen. Och de behövde inte göra skolor eller samla sig. Då började man rida som man idag gör i Sverige.
Det tycker jag är något som är intressant.
Kollar man svårklassekipage finns det en hel del som tex i slutorna, piruetter etc rider så och balanserar upp inner bog sas med "trängande inner"/indirekt inner och aldrig använder "opening rein"/ledande tygeltag annat än för att flytta ut bakdelen. Alla gör det inte däremot!
Man börjar redan på volten att rikta bogarna. Och framöver med skolorna på böjt och rakt spår. Innan det går är det inte tal om några byten för oss.
