Bukefalos 28 år!

Barn och deras logik (eller brist på det snarare)

Mirre

Trådstartare
🤨🤨 Barn och deras logik...🙈🤦‍♀️ Dottern 3.5 år fick utbrott för att jag inte ville bära henne till badrummet från vardagsrummet, en sträcka på ca 1.5-2m max. Så istället för att hon gick de få stegen rakt fram till badrummet så tyckte hon att det var en mycket bättre idé att skrika om att hon inte orkade gå. För att sedan springa från vardagsrummet till köket, in under bordet, tillbaka till vardagsrummet, ut på altanen, in i v-rummet igen, ut i hallen, till badrumsdörren för att sedan vända och springa ut på altanen igen 🤨🤨🤨😳

Till slut satte jag henne i knäet i soffan och borstade tänderna, sedan gick det så bra så att gå till badrummet själv 🤨🤨 Nu ligger hon i sängen och gosar med sin enhörning och somnar troligtvis när som helst.

Hur har ni förstört era barns dag/kväll idag?
 
Just ikväll har det faktiskt gått bra, men tidigare idag var vi ute och hade picknick och jag rullade ihop pannkakan istället för att göra bitar och - ve och fasa - farmor tänkte sen göra bitar istället för att jag gjorde det :eek: .

Han är fyra år.
 
En bra dag inte ens jag som ställde till de utan de var dumma Kolmårdens fel! Vår 3 åring skulle lätt åka wild fire, (visst heter den stora så?) det saknades dock en dm för att nå upp till lägsta längdpinnen, och de hade inte ens någon pall han kunde låna hur ska då hans huvud nå ända upp dit :D:rofl:
 
Jag och barnen var på en camping, vi gick förbi ett par husvagnar där ägarna satt och solade.
Min sexåriga dotter frågar: Varför är alla tjocka män nakna?
Jag försöker fnissandes (av förvåning) hyssja dottern som svarar: Men dom är ju tjocka?

En reflektion av dottern som stämde men som inte hörde hemma i det offentliga :rofl:
 
Dotterns cykel välte och hon skrek att det var mitt fel och att jag var dum.
Jag stod fem meter bort. :rofl:
Hon är sju år och har ett väldigt humör för tillfället.
Min äldsta blev arg på sin cykel när han var 3-4 år och höll på lära sig cykla. Till slut klev han av, slängde cykeln på marken och sparkade på den samtidigt som han skrek att han inte kunde cykla. Jag sade att vi måste ju få hem cykeln så han fick leda den hem istället. Sagt och gjort, ilsken som ett bi gick han med cykeln, snubblade på tramporna och blev ännu argare. Så i rena ilskan satte han sig på cykeln och cyklade utan minsta problem hela vägen hem. :D Jag sade ingenting utan gick bara med och filmade, väl hemma frågade jag vad det var han inte kunde. Fick ett ilsket och fräsande "cykla ju!" till svar, visade honom filmen och den minen var obetalbar 😄😄
 
Jag och barnen var på en camping, vi gick förbi ett par husvagnar där ägarna satt och solade.
Min sexåriga dotter frågar: Varför är alla tjocka män nakna?
Jag försöker fnissandes (av förvåning) hyssja dottern som svarar: Men dom är ju tjocka?

En reflektion av dottern som stämde men som inte hörde hemma i det offentliga :rofl:

Jag var med om liknande igår när min dotter sa typ ”oj vilken stor mamma” om en kvinna som onekligen var stor.

Tycker sånt där är så svårt! Man reagerar ju instinktivt att ”så får man inte säga” men då förstärker man ju egentligen bara bilden att att det är något dåligt att vara stor/tjock. Vilket inte alls behövde varit något barnet tänkt på från början. Men iaf jag har svårt att komma ihåg sånt där och då 🙈
 
Jag var med om liknande igår när min dotter sa typ ”oj vilken stor mamma” om en kvinna som onekligen var stor.

Tycker sånt där är så svårt! Man reagerar ju instinktivt att ”så får man inte säga” men då förstärker man ju egentligen bara bilden att att det är något dåligt att vara stor/tjock. Vilket inte alls behövde varit något barnet tänkt på från början. Men iaf jag har svårt att komma ihåg sånt där och då 🙈
Jag förstår din tanke.. samtidigt så måste föräldrar försöka få barn att inte säga såna saker... för en kommentar om att någon är tjock kan orsaka en skada för den som får kommentaren.

I våras var jag tex på en tillställning med både barn och vuxna. Ett barn sa tex till en tonårstjej " vad tjock du är. Varför är du det?" Det här är en tjej som är mobbad i skolan pga sin vikt och jag hör efteråt hur hon efteråt är ledsen och vill gå hem och säger till sin mamma att det är sånt här som gör att hon vill vara hemma. Och jag har också varit med om att många gånger fått höra av barn att jag är tjock, ful etc. Och det värsta i detta fallet med tonårstjejen och även i mina fall är att det aldrig är någon förälder som säger något utan de är bara lite tysta eller generade eller låtsas att inte höra. En gång frågade ett barn om jag var gravid och jag sa nej. Barnet frågade då varför jag var så tjock och varför min mage är så tjock. Jag gick bort och ungen gick efter och frågade. Föräldrarna som satt bredvid sa ingenting fastän de mkt väl hörde.

Jag tänker att det här borde väl vara samma sak som att inte kommentera andras utseenden- att de inte ska kommentera någons utstickande tänder eller öron och inte mobba folk. Kan man inte bara lära barn att folk ser olika ut och det är okej och det ska man inte kommentera?
 
Jag var med om liknande igår när min dotter sa typ ”oj vilken stor mamma” om en kvinna som onekligen var stor.

Tycker sånt där är så svårt! Man reagerar ju instinktivt att ”så får man inte säga” men då förstärker man ju egentligen bara bilden att att det är något dåligt att vara stor/tjock. Vilket inte alls behövde varit något barnet tänkt på från början. Men iaf jag har svårt att komma ihåg sånt där och då 🙈
Jag tycker inte att det är det minsta svårt. Jag har lärt mina barn att aldrig kommentera hur någon ser ut. Sitter kanske inte perfekt hos 3 åringen, men 6 åringen säger aldrig något om någons utseende, ska han försöka förklara i efterhand vem han menar använder han beskrivningar som ”han med röd tröja” oavsett hur karakteristiskt utseende han med röd tröja än hade .. Jag har bara förklarat att det inte är så trevligt att kommentera andras utseende och att den som man pratar om kan bli ledsen. De köper det rakt av. Tycker att det är lika självklart som att man inte pekar eller stirrar på någon :)
 
Jag förstår din tanke.. samtidigt så måste föräldrar försöka få barn att inte säga såna saker... för en kommentar om att någon är tjock kan orsaka en skada för den som får kommentaren.

I våras var jag tex på en tillställning med både barn och vuxna. Ett barn sa tex till en tonårstjej " vad tjock du är. Varför är du det?" Det här är en tjej som är mobbad i skolan pga sin vikt och jag hör efteråt hur hon efteråt är ledsen och vill gå hem och säger till sin mamma att det är sånt här som gör att hon vill vara hemma. Och jag har också varit med om att många gånger fått höra av barn att jag är tjock, ful etc. Och det värsta i detta fallet med tonårstjejen och även i mina fall är att det aldrig är någon förälder som säger något utan de är bara lite tysta eller generade eller låtsas att inte höra. En gång frågade ett barn om jag var gravid och jag sa nej. Barnet frågade då varför jag var så tjock och varför min mage är så tjock. Jag gick bort och ungen gick efter och frågade. Föräldrarna som satt bredvid sa ingenting fastän de mkt väl hörde.

Jag tänker att det här borde väl vara samma sak som att inte kommentera andras utseenden- att de inte ska kommentera någons utstickande tänder eller öron och inte mobba folk. Kan man inte bara lära barn att folk ser olika ut och det är okej och det ska man inte kommentera?
Ett gilla bara på sista stycket förstås, jag håller med. Klart man ska lära barnen sådant och rätta dem när det blir fel.
 
Jag var med om liknande igår när min dotter sa typ ”oj vilken stor mamma” om en kvinna som onekligen var stor.

Tycker sånt där är så svårt! Man reagerar ju instinktivt att ”så får man inte säga” men då förstärker man ju egentligen bara bilden att att det är något dåligt att vara stor/tjock. Vilket inte alls behövde varit något barnet tänkt på från början. Men iaf jag har svårt att komma ihåg sånt där och då 🙈
Man kan ju börja med att svara typ "Ja, visst är hon fin!" för att sen förklara att man inte behöver berätta hur folk ser ut.
 
Ett gilla bara på sista stycket förstås, jag håller med. Klart man ska lära barnen sådant och rätta dem när det blir fel.
Ja och egentligen handlar det inte bara om vikt eller storlek. Det kan ju inte vara kul heller för någon att få höra "oj vilken stor näsa man har" eller stora öron eller något. Ett barn som ofta får höra sånt kommer ju bli medveten om sitt utseende.
 
Vi är och handlar och går förbi dricka hyllan varpå 12-åringen utbrister ”va min powerade är slut” jag kunde inte låta bli att flika in lite halvt om halvt skämtsamt/seriöst att den är butikens och inte hans förrän han köpt en. Han fortsatte säga att hans powerade va slut och verkade nästan lite som ”besatt” av att den va slut i hyllan (vi skulle inte köpa någon även om det hade funnits). 😅
 
Jag förstår din tanke.. samtidigt så måste föräldrar försöka få barn att inte säga såna saker... för en kommentar om att någon är tjock kan orsaka en skada för den som får kommentaren.

I våras var jag tex på en tillställning med både barn och vuxna. Ett barn sa tex till en tonårstjej " vad tjock du är. Varför är du det?" Det här är en tjej som är mobbad i skolan pga sin vikt och jag hör efteråt hur hon efteråt är ledsen och vill gå hem och säger till sin mamma att det är sånt här som gör att hon vill vara hemma. Och jag har också varit med om att många gånger fått höra av barn att jag är tjock, ful etc. Och det värsta i detta fallet med tonårstjejen och även i mina fall är att det aldrig är någon förälder som säger något utan de är bara lite tysta eller generade eller låtsas att inte höra. En gång frågade ett barn om jag var gravid och jag sa nej. Barnet frågade då varför jag var så tjock och varför min mage är så tjock. Jag gick bort och ungen gick efter och frågade. Föräldrarna som satt bredvid sa ingenting fastän de mkt väl hörde.

Jag tänker att det här borde väl vara samma sak som att inte kommentera andras utseenden- att de inte ska kommentera någons utstickande tänder eller öron och inte mobba folk. Kan man inte bara lära barn att folk ser olika ut och det är okej och det ska man inte kommentera?

Alltså jag menade verkligen inte att man inte skulle försöka få sitt barn att inte kommentera! SJÄLVKLART ska man göra det!

Det jag menade var att man reagerar extra ”men så får man inte säga” när någon är just tjock. Att de omedvetna signalerna till barnet blir att det är värre att vara tjock, för att man som förälder reagerar mer pga att man själv tycker det är pinsamt. Mer än man hade reagerat om barnet sagt ”oj vad långt hår hon har!”

Det som var det svåra i det hela menade jag var att på ett neutralt sätt signalera att man öht inte kommenterar andras utseende, och att komma ihåg att göra det på samma sätt även efter andra utseendekommentarer än just vikt.
 
Jag tycker inte att det är det minsta svårt. Jag har lärt mina barn att aldrig kommentera hur någon ser ut. Sitter kanske inte perfekt hos 3 åringen, men 6 åringen säger aldrig något om någons utseende, ska han försöka förklara i efterhand vem han menar använder han beskrivningar som ”han med röd tröja” oavsett hur karakteristiskt utseende han med röd tröja än hade .. Jag har bara förklarat att det inte är så trevligt att kommentera andras utseende och att den som man pratar om kan bli ledsen. De köper det rakt av. Tycker att det är lika självklart som att man inte pekar eller stirrar på någon :)

Se svar ovan. Jag tänker att det är två olika delar av det hela. Dels att lära sig att inte kommentera, och dels att som förälder lyckas förmedla det neutrala förhållningssättet och få barnen att verkligen ta till sig det. Trots vad de får höra från andra barn osv…
 
Alltså jag menade verkligen inte att man inte skulle försöka få sitt barn att inte kommentera! SJÄLVKLART ska man göra det!

Det jag menade var att man reagerar extra ”men så får man inte säga” när någon är just tjock. Att de omedvetna signalerna till barnet blir att det är värre att vara tjock, för att man som förälder reagerar mer pga att man själv tycker det är pinsamt. Mer än man hade reagerat om barnet sagt ”oj vad långt hår hon har!”

Det som var det svåra i det hela menade jag var att på ett neutralt sätt signalera att man öht inte kommenterar andras utseende, och att komma ihåg att göra det på samma sätt även efter andra utseendekommentarer än just vikt.
Åh vad jag håller med dig!
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hotellrum eller stuga
Tillbaka
Upp