Sv: Gödselstack
Yoshi skrev:
Någon som vet vad för regler som gäller med gjuten platta mm?
Riktlinjer för hantering av hästgödsel kan variera från kommun till kommun, kontakta miljökontoret i din kommun för mer information. Här kommer information från ett miljökontor.
Allmänt om gödselhantering
All gödsel oavsett antal djur skall lagras utan att läckage sker till mark och grundvatten. Även regnvatten från gödselplattor skall samlas upp och lagras, gödselplattan bör anläggas med lutning så att gödselvattnet inte kan rinna ut. Från den 1 januari 2005 får man inte lägga organiskt material på deponi. Detta innebär att man inte längre ska ta emot hästgödsel på avfallsanläggningarna. Verksamheter som inte har möjlighet att själv lagra gödseln under den tid som krävs (se nedan) kan lösa detta genom att t ex skriva kontrakt med någon som har tillräckligt stor gödselplatta för att lagra gödseln vidare. Att däremot lämna bort gödseln till lantbrukare som lägger den direkt på marken räknas inte som en godkänd lagring. Det finns även företag som hyr ut och tömmer gödselcontainrar.
Observera att du som gödselproducent också ansvarar för att gödseln lagras och hanteras på ett godtagbart sätt.
Gårdar med ≤ 2 hästar
Inget generellt krav på gödselplatta eller container finns, men vid all
gödselhantering/lagring gäller att miljöbalkens allmänna hänsynsregler måste beaktas. Det innebär att risken för förorening av mark och vatten skall beaktas. Man måste också ta hänsyn till risken för att olägenheter för omgivningen i form av t ex. lukt och flugor kan
uppstå.
Gårdar med 2 - 10 hästar
Lagringskapacitet skall finnas för minst 6 månaders gödselproduktion. Gjuten gödselplatta eller annan tät lagringsmöjlighet, t ex container, krävs.
Gårdar med > 10 hästar
Lagringskapacitet skall finnas för minst 8 månaders gödselproduktion. Gjuten gödselplatta eller annan tät lagringsmöjlighet, t ex container, krävs. För dessa verksamheter krävs även att man upprättar ett spridningsavtal mellan den som producerar gödseln och den som tar
emot och sprider den på sin mark, om hästägaren inte själv har möjlighet att sprida gödseln. Maximalt får gödsel från 3 hästar spridas per hektar mark. Avtalet skall vara skriftligt och gälla minst ett år.
Riktvärden
När man beräknar behovet av lagringskapacitet finns det en del förhållanden som påverkar hur stor lagringsyta som behövs, t ex mängden strö, nederbörd och typen av hästar. Nedan visas riktvärden per häst för behov av lagringskapacitet, men värdena kan justeras om man exempelvis kan lagra gödseln högre.
Lagringstid i månader lagringskapacitet, m² m³ per vid 1.5 m höjd
6 7.2 4.8
8 9.6 6.4
10 12.0 8.0
Stukalagring
Mellanlagring av gödsel direkt på marken (stukalagring) kan i vissa fall accepteras, t ex för att gödseln ska få högre koncentration av växtnäringsämnen och bli lättare att sprida. Stukalagringen får däremot aldrig räknas in i den enligt ovan erforderliga
lagringskapaciteten. De lantbrukare som tar emot gödsel från hästgårdar som inte har egen tillräcklig lagringskapacitet får alltså inte lägga gödseln direkt på marken, med undantag för förvaring i samband med spridning (
veckor). Stukalagring behöver
numera inte anmälas till kommunen utan det är gödselproducentens eget ansvar att placering, gödseltyp mm är lämplig. Vid en olämpligt placerad stuka kan verksamhetsutövaren bli tvingad att flytta stukan för att minska dess miljö- och hälsopåverkan.
För att stukalagringen skall vara accepterbar skall följande villkor vara uppfyllda:
gödseln läggs ut vid ett tillfälle
gödseln har en torrsubstanshalt på minst 25%
lagringen sker på det fält där gödseln skall spridas
platsen är vald så att inget vattendrag, dagvattenbrunn eller
vattentäkt är närmare än 50 m
gödseln är oåtkomlig för betande djur
gödseln sprids inom 1-2 år efter stukans uppläggning
utläggningen kan ske utan att markskador uppkommer
vid fler än 10 hästar skall avtal finnas mellan hästhållaren och den som tar emot gödseln. Avtalet skall vara skriftligt och vara minst ett år.
