Han vänder bort huvudet?

Gotthard

Trådstartare
Vet inte riktigt hur jag ska börja...Men...
En häst som jag har kännt i 2 år börjar nu vända bort huvudet när jag kommer fram till honom och jag vet inte vad det beror på. GOtte som han heter är en liten b-ponny på 115 cm och jag kan då inte rida honom, men jag gjorde det mycket förra året då han kom till stallet. Jag har varit skötare på honom och varit hos honom nästan varenda dag och nu när han fått en ny medryttare som han verkar trivas med...
Men så fort jag kommer fram till honom vänder han bort huvudet och jag får näsan knacka honom i pannan eller rycka lite i hans öra(försiktigt!) för att han ens ska titta på mig... Har ni någon bra förklaring till varför? Vi hade en så enormt bra kontakt förut... :(

Jenny
 
Sv: Han vänder bort huvudet?

Jag skulle inte heller vilja kolla på någon som drar i mitt öra eller knackar mej i pannan.;)
 
Sv: Han vänder bort huvudet?

det är en av de kraftigaste underkastelsesignalerna i mitt tycke.han vil absolut inte ställa til med bråk
varför vet jagdäremot inte.
 
Sv: Han vänder bort huvudet?

Hästen jag rider gör ibland likadant men jag upplever det som ointresse.
 
Sv: Han vänder bort huvudet?

Han känner sig kanske osäker med dig? Eller upplever obehag när du kommer?

Min häst brukar vända bort huvudet från mig när jag ska borsta henne på huvudet och hon inte tycker det är skönt. Men annars tror jag mest att det är att han är osäker med dig. Han vet inte riktigt vem som bestämmer och ni kanske inte förstår varandra?

Försök vara vänlig mot honom och inte tränga dig på honom och ställa dig och krama och gosa hur länge som helst. Han kanske inte alls uppskattar det, om du förstår vad jag menar? När du leder honom kan du försöka bygga upp en liten kommunikation genom att flytta honom med ditt kroppsspråk istället för att dra och putta på honom. Försök att visa vägen med handen istället och gör tydliga, men mjuka fina signaler till honom.

Ansträng dig för att förstå honom och få honom att förstå dig. Behandla honom som din vän som kommer att älska dig när du förtjänar det, och inte som en slav som måste älska dig bara för att du vill det. Du kan aldrig tvinga honom att älska dig! Utan ansträng dig istället på att lära dig kommunicera med honom. Använd ALLTID ditt kroppsspråk och ha grimma och grimskaft på endast som säkerhet. Be honom gå runt dig, flytta framdel och bakdel på honom, backa honom och gå slalom osv. Och varje gång han förstår dig och gör rätt berömmer du jättemycket och stannar upp! Men beröm bara med sådant han uppskattar! Säg "Braaa..." och klappa honom lite försiktigt. Var hela tiden lugn oavsett om du berömmer honom eller om han inte gör det du önskat så behåll samma lugn och säkerhet i dig själv.

Och använd helst inte godis då jag, personligen tycker att det kan spräcker förhållandet ganska mycket. Det är ju för dig han ska vilja göra det, för dina berömmande ord och inte för godisbiten. Ge honom hellre lite godis när ni kommer in i krubban igen :)

Hoppas det går bra för er och att ni blir riktigt bra kompisar! :bump:
 
Sv: Han vänder bort huvudet?

Det här kommer ingen att tro på men jag har ibland undrat om hästar kan visa nån slags besvikelse eller övergivenhet eller liknande.

Jag (och även andra jag känner) har varit med om det där när man varit borta från en riktig hästkompis en tid, eller rider en annan häst en period osv. Som du gör nu.
När man kommer tillbaka eller ägnar mer tid åt hästen igen kan den nästan lite som "demonstrera" genom att titta bort. Det brukar gå över fort, men man får en känsla av att hästen känt sej lite åtsidosatt faktiskt, fast jag VET att hästar inte känner så.....

(Barn som varit med om att skiljas från en förälder en tid kan visa samma, mycket små barn som inte medvetet "demonstrerar", tex
när mamma tror att de ska stråla av lycka vid återseendet så tittar barnet bort. Det har med förtroende och tillit att göra, men repareras snabbt!)

Då jag har märkt det är med hästar som verkligen står mej nära, och man blir ledsen, men det brukar snabbt gå över när man ägnar dem tid igen - när de får vara nummer ett igen. Hästar som normalt ropar över hela stallet eller kommer i hagen bara man visar sej.

Säkert tycker många det låter fånigt, men det får man tycka.
 
Sv: Han vänder bort huvudet?

Jag tror att han nog känner sig lite åtsidosatt, som du sa, eftersom jag inte har ridit honom på 1 år nu och jag kan bara vara hos hoom ca 1 gång i veckan nu, för ut 3 gånger i veckan... Han har ju en ny medryttare som är ganska virrig och jag blir så arg på henne (arg på alla som rider honom :angel:)eftersom jag inte får vara i stallet de gånger hon är där vilket är 3 gånger i veckan...

Måste bara berätta om lite minnen!
Jag kom och tänka på sommaren -07 när jag red honom 1 vecka, 1 timme varje dag, och vi inte fick galoppera! Haha, men istället blev det riktigt V75 på ängen efter de hästar som galopperade och han gjorde en rad bocksprång mitt på ängen :D Varför han inte fick galoppera var pga. att han blev "vild" inne på ridbanan och bockade av tjejen som red honom och haltade mycket efter det. Han fick vila i 2 månader (han behövde det!) och jag fick sedan sätta igång honom :smirk:

Sen har vi det bästa minnet:
Dennis (en gammal farbror på 20 år shettis/fjordhäst), Alice, Gotte & jag skulle ut en skogsrunda eftersom ingan av hästarna gick det småbarnsläger som var då. Början var bra, skritt och trav, sen kom galoppen. Katastrof! Gotte, som då inte kunde gå först utan måste ha en häst framför sig, travade glatt på efter Dennis och Alice la till galoppskänkeln efter att ha ropat till mig att det var galopp. Helt oväntat flyger farbrorn upp i backen på ena sidan av jordvägen som vi ska galoppera på och Alice hänger på ena sidan av honom och Gotte tvärstannar, börjar backa ner i diket på andra sidan vägen. Vi får snart kontroll på dem och tänker att vi kanske ska trava en bit till innan vi galopperar. Efter ett par travsteg, allt okej, så ska vi börja galoppera igen. Samma sak. Gubbstrutten kastar sig upp i backen och Gotte ner i diket, vilket var ganska brant. Vi säger till varandra att vi kanske borde byta, Gotte går först. Efter ett lyckat galopp språng så blir det tvärstopp och jag ligger på han hals med näsan mellan hans öron. Vi byter igen. Nu tvärt om, Dennis ner i diket och Gotte upp i backen. Jag skrattar när jag ser att Alice är röd i ansiktet av ansträngning för att få upp honom ur diket.
Eftersom vi har kommit ganska långt på jordvägen vänder vi hästarna och är helt inriktade på att galoppera minst 5 steg iallafall.
Precis när båda lagt till galoppskänkeln kastar sig Dennis fram på vägen och Gotte är inte sen på att hänga efter. Efter en stund lyckas vi sakta ner till skritt och skrattar så vi håller på att spricka :angel:

Hehe, så kan det gå :P
 

Liknande trådar

Utrustning Min kära dam, en 7-årig PRE-korsning på ca 160 cm, är på träningsläger. Hon har verkligen börjat bli fin men då dyker dilemmat upp att...
Svar
0
· Visningar
230
Ridning Min medryttarhäst är världens snällaste, tryggaste och lugnaste pojke, för någon vecka sedan red vi förbi ett garage där någon plötsligt...
Svar
6
· Visningar
1 878
Senast: SkorpSmulan
·
Kropp & Själ Jag väljer att skriva det här inlägget här, då jag trots allt är lite "halvanonym" här. I alla fall så till vida att jag inte är öppen...
2 3 4
Svar
66
· Visningar
3 942
Relationer Träffade en kille på tinder för lite mer än ett år sedan. Han bodde 5 h ifrån mig men han jobbade mycket i samma stad som mig. Vi...
12 13 14
Svar
265
· Visningar
18 288
Senast: Whoever
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Vikten av unghästbete
Tillbaka
Upp