Har min kompis blivit knäpp?

[Myssan]

Jag behöver lite råd från andra med erfarenhet..
Jag har en kompis som på sista tiden ändrat beteende, så pass mycket att vi är flera runt omkring henne som reagerar..
Ska försöka fatta mig kort men hon var iväg med 3 andra tjejkompisar utomlands där de träffade några killkompisar. En av dessa låg hon med flera ggr, de kände varandra sen innan men hade aldrig gjort något. När de kom hem var hon upp över öronen förälskad och överanalyserade varenda sak han gjort utomlands, någon låt han nynnade på i vattnet var för henne och att när de var ensamma så visade han en annan sida än när de alla hängde tillsammans. De som såg henne med honom berättar en annan sida - hur hon klängde på honom hela tiden och han som inte visade något intresse mer än sex..
På fyllan hemma sa hon att hon var kär i honom till honom men fick inte den responsen hon ville så började skylla i från sig att det berodde på en av de andra killkompisarna, att han övertalade den andra killen att inte bli kär, jag orkar inte ens ta upp alla hennes teorier men hon vägrade inse att han faktiskt inte var intresserad.. På detta har hon någon sorts hybris där hon säger att han borde vara glad för att någon som henne gillar honom (det är 7 år emellan dem).
Hon har dessutom hoppat i säng med 2 andra för att visa för denna kille att hon egentligen inte bryr sig.......
När man umgås med henne så pratar hon bara om sig själv till 97%, hon överanalyserar ALLT och har blivit djup, dvs hon läser in saker i allt, hon talar och skriver osammanhängande. Känns som om hon tappat greppet om verkligheten och det går inte att föra en normal konversation längre.
Det jag blir orolig över är hur hon gått från en normal go tjej som är rolig att umgås med och bryr sig om andra till en person som jag idag inte känner igen längre. Hon är konstig, är inte medveten om hur hon beter sig och just detta med hennes tankegång som man inte förstår något av gör att flera av hennes kompisar inte orkar umgås med henne. Och jag kan säga att allt detta har skett sen hon kom hem för 2-3 veckor sen.
Jag ska vara ärlig, jag drar mig från att umgås med henne också då jag inte vet hur jag ska vara mot henne., men samtidigt har jag själv ätit medicin och gått i terapi och jag vill finnas vid hennes sida, men jag vet inte vad jag ska göra.. Jag har sagt i alla fall att jag är orolig och vart fruktansvärt ärlig och sagt att jag tycker att hennes beteende inte är sunt och att jag tror hon mår dåligt, hennes kommentar på det var att jag ska sluta oroa mig för hon har träffat värre personer än henne..
Det är inte sakerna hon gör egentligen utan hur hon ändrat beteende på så pass kort tid samt talar osammanhängande och hur hon idag ser på världen. Hennes favorit band är the hives och hon tror att de skrivit en låt till henne, hon har tatuerat in en del av en text från deras låt på armen nyss till och med..

Så vad gör man? Vad tror ni? Det kanske inte finns nå rätt och fel och kanske har jag fel men jag vill gärna höra era synpunkter. Kan för övrigt säga att vi alla är runt 30 år, hade detta gällt en 20 åring hade jag kanske reagerat annorlunda.
Får dessutom be om ursäkt då jag skriver på paddan, säkert stavfel och rätt snurrigt.

 

[Mammadutt]

Jag gissar på att hennes sömn är rubbad? En väg att gå kan ju vara att försöka inspirera till att söka hjälp med sömnen (dvs få iväg henne till sjukvården på ett 'pedagogiskt' sätt)...? Och hålla tummarna att läkaren fångar upp henne?

För jag tror läkare behövs.

 

[GotAsecret]

Hur kan det över huvud taget vara upp till oss, eller dig, om huruvida din kompis är knäpp eller inte p.g.a hur hon nu valt att leva sitt liv?
Det du/ni kan göra är helt enkelt att fråga hur hon har det och om det möjligtvis hänt något eftersom ni upplever henne annorlunda.
Sedan är det ju upp till henne om hon tar till sig det och faktiskt vill försöka inse att det har blivit ett problem för er eller om det faktiskt finns en helt naturlig förklaring som hon trivs med.
För henne behöver det inte nödvändigtvis vara ett problem, utan att det är ni som skapar det åt henne.
Rent krasst.
Men prata med henne på ett sätt som INTE är dömande så att hon går in i försvarsställning, sedan får ni ta det därifrån.

 

[Masse]

har varit med om liknade förändring hos ett par i bekantskapskretsen. I dessa fall har det varit problem med sköldkörteln som då ändrat deras beteende. Lätt att kolla upp om man bara får iväg dom på provtagning och väldigt vanligt.

 

[tanten]

Min första amatörtanke var droger?

 

[MiaMaria]

En av mina kompisar började betee sig konstigt, det blev värre efter hand. Hon hade fått en psykos...

 

[lady_vip]

Jag tycker det låter som en tonårs-crush jag. Att hon är kär i den här killen och kan inte ta att han inte är intresserad.

 

[netia]

En av mina kompisar började betee sig konstigt, det blev värre efter hand. Hon hade fått en psykos...

Jag tycker också att det har många drag från en psykos.

 

[monster1]

Psykos, mani, frontalobsdemens (propp?).

 

[Kattennizze]

Ja du, min egen mamma är då och då tvångsinlagd eftersom hon ibland slarvar med sin medicin, och blir då manisk med psykotiska inslag. Jag märker rätt snabbt när nåt är på gång. Problemet är ju att om man blir psykotisk så märker man ju inte det själv. Det är svårt att säga utifrån vad du skriver här, men helt klart mår kunden kompis inte bra. Första steget måste ju vara en bedömning av en dr, kanske du kan få iväg henne till hälsocentralen?

 

[Hallonsoda]

Jag behöver lite råd från andra med erfarenhet..
Jag har en kompis som på sista tiden ändrat beteende, så pass mycket att vi är flera runt omkring henne som reagerar..
Ska försöka fatta mig kort men hon var iväg med 3 andra tjejkompisar utomlands där de träffade några killkompisar. En av dessa låg hon med flera ggr, de kände varandra sen innan men hade aldrig gjort något. När de kom hem var hon upp över öronen förälskad och överanalyserade varenda sak han gjort utomlands, någon låt han nynnade på i vattnet var för henne och att när de var ensamma så visade han en annan sida än när de alla hängde tillsammans. De som såg henne med honom berättar en annan sida - hur hon klängde på honom hela tiden och han som inte visade något intresse mer än sex..
På fyllan hemma sa hon att hon var kär i honom till honom men fick inte den responsen hon ville så började skylla i från sig att det berodde på en av de andra killkompisarna, att han övertalade den andra killen att inte bli kär, jag orkar inte ens ta upp alla hennes teorier men hon vägrade inse att han faktiskt inte var intresserad.. På detta har hon någon sorts hybris där hon säger att han borde vara glad för att någon som henne gillar honom (det är 7 år emellan dem).
Hon har dessutom hoppat i säng med 2 andra för att visa för denna kille att hon egentligen inte bryr sig.......
När man umgås med henne så pratar hon bara om sig själv till 97%, hon överanalyserar ALLT och har blivit djup, dvs hon läser in saker i allt, hon talar och skriver osammanhängande. Känns som om hon tappat greppet om verkligheten och det går inte att föra en normal konversation längre.
Det jag blir orolig över är hur hon gått från en normal go tjej som är rolig att umgås med och bryr sig om andra till en person som jag idag inte känner igen längre. Hon är konstig, är inte medveten om hur hon beter sig och just detta med hennes tankegång som man inte förstår något av gör att flera av hennes kompisar inte orkar umgås med henne. Och jag kan säga att allt detta har skett sen hon kom hem för 2-3 veckor sen.
Jag ska vara ärlig, jag drar mig från att umgås med henne också då jag inte vet hur jag ska vara mot henne., men samtidigt har jag själv ätit medicin och gått i terapi och jag vill finnas vid hennes sida, men jag vet inte vad jag ska göra.. Jag har sagt i alla fall att jag är orolig och vart fruktansvärt ärlig och sagt att jag tycker att hennes beteende inte är sunt och att jag tror hon mår dåligt, hennes kommentar på det var att jag ska sluta oroa mig för hon har träffat värre personer än henne..
Det är inte sakerna hon gör egentligen utan hur hon ändrat beteende på så pass kort tid samt talar osammanhängande och hur hon idag ser på världen. Hennes favorit band är the hives och hon tror att de skrivit en låt till henne, hon har tatuerat in en del av en text från deras låt på armen nyss till och med..

Så vad gör man? Vad tror ni? Det kanske inte finns nå rätt och fel och kanske har jag fel men jag vill gärna höra era synpunkter. Kan för övrigt säga att vi alla är runt 30 år, hade detta gällt en 20 åring hade jag kanske reagerat annorlunda.
Får dessutom be om ursäkt då jag skriver på paddan, säkert stavfel och rätt snurrigt.

Om hon blivit helt personlighetsförändrad, talar och skriver osammanhängande samt faktist tror att the Hives skrivit en låt direkt till henne så tror jag att psykakuten kan vara ganska rimlig att söka sig till. Låter som att slutenvård ev kan bli aktuell utgående från din historia

 

[Angua]

Låter onekligen som din vän behöver professionell hjälp och att den olyckliga kärleken utlöst något hos henne. Känner du hennes föräldrar så du kan prata med dem också om hur hon förändrats och få stöd från dem alt stödja dem i att få henne till läkare? Att hon slår ifrån sig är nog rätt naturligt, kanske går det att få råd om hur ni kan få henne att gå med på ett läkarbesök från psykvården, de nog hört liknande förut.

 

[GotAsecret]

Jag kan ju tycka att det hade varit intressant med andra sidan av myntet också.
Och vad ts faktiskt VET! Mycket känns som gissningar och teorier.
Känns ju sisådär att spåna kring droger och psykoser utifrån vad en person skriver om någon annan.
Det är ju inte orimligt, men rätt fräckt.
Jag hade blivit galen (på riktigt!!) Om någon tillskrivit mig problem utifrån ett inlägg om mig på ett forum.
Och jag tror helt ärligt att det faktiskt inte vore helt otroligt då jag vet att jag upplevts som konstig (are än vanligt) annorlunda och förändrad senaste månaderna. Må så vara, kanske är det galenskap enligt vissa, för mig är det trygghet och det är här jag vill vara.
Enligt samhällets normer skulle folk garanterat tro att jag skulle bli hjälpt av ECT eller blytunga mediciner
Så jag skulle tagga ner lite om jag vore er, faktiskt.

Men visst, det kan absolut vara en idè att uttrycka sin oro för henne och erbjuda hjälp med vårdkontakt.

 

[Myssan]

Jag kan ju tycka att det hade varit intressant med andra sidan av myntet också.
Och vad ts faktiskt VET! Mycket känns som gissningar och teorier.
Känns ju sisådär att spåna kring droger och psykoser utifrån vad en person skriver om någon annan.
Det är ju inte orimligt, men rätt fräckt.
Jag hade blivit galen (på riktigt!!) Om någon tillskrivit mig problem utifrån ett inlägg om mig på ett forum.
Och jag tror helt ärligt att det faktiskt inte vore helt otroligt då jag vet att jag upplevts som konstig (are än vanligt) annorlunda och förändrad senaste månaderna. Må så vara, kanske är det galenskap enligt vissa, för mig är det trygghet och det är här jag vill vara.
Enligt samhällets normer skulle folk garanterat tro att jag skulle bli hjälpt av ECT eller blytunga mediciner
Så jag skulle tagga ner lite om jag vore er, faktiskt.

Men visst, det kan absolut vara en idè att uttrycka sin oro för henne och erbjuda hjälp med vårdkontakt.

Jag förstår din ståndpunkt och att i titeln skriva knäpp är inte helt rumsrent men tanken var inte på något sätt ond.
Jag skriver inte detta för att gotta mig i något utan vill mer ha tips på hur man bemöter en sådan ändring hos en nära kompis och hur man förhåller sig. Jag gör detta för att jag bryr mig, jag hade lika gärna kunna ha gjort som många andra, blivit arg på henne och vänt henne ryggen. Nu är det tydligen inte bara vi som reagerat utan ytligare vänner har kontaktat en av oss och frågat vad som är fel med henne, vi är inte ensamma om denna känsla tyvärr
Vi har suttit några kompisar och diskuterat idag, vill inte sätta en diagnos men samtidigt försöker man greppa efter ett svar. De vi är ense om är att om det blir värre så ska vi kontakta hennes föräldrar som är bra människor. Att det skulle vara droger tror jag inte då hon hatar det till 150%
Som sagt, hon har inte förändrats under en tid utan vi räknade tillbaka och det handlar om 12 dagar.. Hade jag känt att hon var lycklig hade jag inte tänkt så mycket på förändringen men när jag vet vad hon gått igenom sista halvåret så är detta bara toppen av isberget.

Som sagt, ni behöver inte analysera något utan jag uppskattar bara råd på hur man bemöter detta.. Tack för er tid

 

[Hallonsoda]

Jag kan ju tycka att det hade varit intressant med andra sidan av myntet också.
Och vad ts faktiskt VET! Mycket känns som gissningar och teorier.
Känns ju sisådär att spåna kring droger och psykoser utifrån vad en person skriver om någon annan.
Det är ju inte orimligt, men rätt fräckt.
Jag hade blivit galen (på riktigt!!) Om någon tillskrivit mig problem utifrån ett inlägg om mig på ett forum.
Och jag tror helt ärligt att det faktiskt inte vore helt otroligt då jag vet att jag upplevts som konstig (are än vanligt) annorlunda och förändrad senaste månaderna. Må så vara, kanske är det galenskap enligt vissa, för mig är det trygghet och det är här jag vill vara.
Enligt samhällets normer skulle folk garanterat tro att jag skulle bli hjälpt av ECT eller blytunga mediciner
Så jag skulle tagga ner lite om jag vore er, faktiskt.

Men visst, det kan absolut vara en idè att uttrycka sin oro för henne och erbjuda hjälp med vårdkontakt.

Vi har bara en historia att utgå ifrån och därmed måste man göra en bedömning på ett kasst underlag för att över huvud taget kunna uttala sig. TS beskriver rätt klassiska tecken på psykos i form av tankestörningar (det TS kompis pratar om hänger inte ihop) och iaf en vanföreställning (hivesgrejen). Vet inte om jag kanske är preaching to the choir nu men psykotiska tillstånd är relativt vanliga och väldigt stigmatiserade. Har för mig att det finns ungefär lika många, om inte fler, människor med schizofreni i Sverige än med typ 1-diabetes.

Sammanfattningsvis tycker jag nog att man bör ta TS kompis förändringar på allvar. Tror hon skulle behöva komma i kontakt med specialistläkare ganska snart. Hon kanske är inne i en fulminant mani snart och sådana kan ge oerhörda konsekvenser för den enskilda individen.

 

[Myssan]

blev nyfiken och googlade på manodepressiv.. Aj aj..

"Omgivningen känner sig besvärad, eftersom manikern gärna pratar mer än han lyssnar och ibland blir besvärande med sin distanslöshet. Ofta ses en påfallande idérikedom. Tankarna flyger på i ett enormt tempo. Manikern är ofta oerhört intensiv, engagerad eller upptagen med de aktuella tankarna, men låter sig lätt avledas till något annat." - bingo, ska hon berätta en sak kan det ta 20 min då hon hela tiden kommer in på annat. Pratar bara om sig själv och lyssnar inte på vad man säger.. Och det hon pratar om är det ingen som förstår. Fick se ett sms som hon skickat som svar till en kompis och det var helt obegripligt.

"Minskat sömnbehov är vanligt, liksom successivt minskad sjukdomsinsikt, samtidigt som upplevelsen av de egna förmågorna snabbt överskattas. Det är inte ovanligt med psykotiska (verklighetsfrånvända) symtom, såsom vanföreställningar, vilka ofta kännetecknas av orimliga uppfattningar av den egna förmågan, s.k. megalomani eller grandiosa vanföreställningar. Den maniske personen känner sig ofta särskilt utsedd, ibland med religiösa förtecken." - hon har själv sagt att hon vaknar tidigt, normalt sett sover hon länge. Hon tycker hon är sjukt bra på allt och för att citera henne så tycker alla att hon borde bli psykolog då hon är så himla bra på att analysera andra ..
Koncentrationssvårigheter, måste göra något hela tiden, kan inte slappnad av.. Sen kan jag inte uttala mig om depressionsbiten men måste nog säga att många delar av mani delen stämmer in bra..
Usch känner mig som en usel människa som funderar ut vad det är för fel på henne.. Jag kanske inte borde ändå

 

[Monstermom]

blev nyfiken och googlade på manodepressiv.. Aj aj..

"Omgivningen känner sig besvärad, eftersom manikern gärna pratar mer än han lyssnar och ibland blir besvärande med sin distanslöshet. Ofta ses en påfallande idérikedom. Tankarna flyger på i ett enormt tempo. Manikern är ofta oerhört intensiv, engagerad eller upptagen med de aktuella tankarna, men låter sig lätt avledas till något annat." - bingo, ska hon berätta en sak kan det ta 20 min då hon hela tiden kommer in på annat. Pratar bara om sig själv och lyssnar inte på vad man säger.. Och det hon pratar om är det ingen som förstår. Fick se ett sms som hon skickat som svar till en kompis och det var helt obegripligt.

"Minskat sömnbehov är vanligt, liksom successivt minskad sjukdomsinsikt, samtidigt som upplevelsen av de egna förmågorna snabbt överskattas. Det är inte ovanligt med psykotiska (verklighetsfrånvända) symtom, såsom vanföreställningar, vilka ofta kännetecknas av orimliga uppfattningar av den egna förmågan, s.k. megalomani eller grandiosa vanföreställningar. Den maniske personen känner sig ofta särskilt utsedd, ibland med religiösa förtecken." - hon har själv sagt att hon vaknar tidigt, normalt sett sover hon länge. Hon tycker hon är sjukt bra på allt och för att citera henne så tycker alla att hon borde bli psykolog då hon är så himla bra på att analysera andra ..
Koncentrationssvårigheter, måste göra något hela tiden, kan inte slappnad av.. Sen kan jag inte uttala mig om depressionsbiten men måste nog säga att många delar av mani delen stämmer in bra..
Usch känner mig som en usel människa som funderar ut vad det är för fel på henne.. Jag kanske inte borde ändå

Jag tycker absolut inte att du borde, nej. Både för att tycker det är fel att se på din vän på det sättet och för att du (och internet!) inte är kvalificerade.

Om du uppfattar att hon mår dåligt och behöver hjälp, då kan du kanske hjälpa henne att få den hjälpen. Men det är inte upp till dig att diagnosticera henne.

 

[Hallonsoda]

Jag tycker du mer låter som en uppriktigt oroad vän , en sån som man själv hade velat ha nära sig om något liknande skulle hända med en. Tror nästan det är omöjligt att inte tänka i lite diagnostiska banor, även om man är lekman, för man vill ju förstå vad som sker med den man bryr sig om. Sen att man inte alls kan lägga någon tillit till de egna bedömningarna är en annan femma.

 

[Myssan]

Jag tycker du mer låter som en uppriktigt oroad vän , en sån som man själv hade velat ha nära sig om något liknande skulle hända med en. Tror nästan det är omöjligt att inte tänka i lite diagnostiska banor, även om man är lekman, för man vill ju förstå vad som sker med den man bryr sig om. Sen att man inte alls kan lägga någon tillit till de egna bedömningarna är en annan femma.

Tror du förstår, jag är som sagt inte ute efter att sätta en diagnos utan vill bara förstå vad det kan vara och kommer verkligen inte säga till henne mina tankar. Hon har dock redan sagt att hon inte tänker gå till någon psykolog.. Får väl avvakta och se vad det tar vägen och hålla ögonen öppna på eventuella humörsvängningar och försöka hålla henne till verkligheten.

 

[Enya]

Jag förstår hur du tänker och förstår att du är oroad. Jag tycker inte att du ska låta det bero av någon form av respekt för henne utan att du kanske skulle försöka få henne att ta kontakt med vården på ett eller annat vis. Om en av mina vänner skulle bli märkbart förändrad på 12 dagar så skulle jag verkligen bli orolig och ta det på allvar. Att bara ignorera och låtsas som att vännen nog egentligen mår alldeles utmärkt är inte min grej. Den här frågan handlar inte om respekt utan om att bry sig om. Det kan man göra även om det kan kännas besvärat för vännen. Man bryr sig om sina vänner även när vännerna personligen inte "vill" det. Sjukdomsinsikten är inte alltid där.