Hos veterinären

[soom]

Nu var det kanske inte en allmän gnälltråd du tänkte dig, men jag bara måste...
Jag hade en tik med uvi. Träffade en erfaren vet som jobbat länge, lämnade urinprov och skulle sen få svar via telefon. Av nån anledning var det en annan (ung och säkert ny) som ringde med provsvaret, som visade uvi. Dock ville hon inte skriva ut antibiotika eftersom provet inte var taget med nål. "Bakterierna kan ha kommit från att han var smutsig på snoppen". Protesterade, det är en tik. "Jaha, men bakterierna kan spridas från rumpan via pälsen". Hon är släthårig. "Ja men bakterierna kan ha kommit utifrån". JAHA OCH VARFÖR VILLE NI DÅ HA ETT SÅNT URINPROV, OM SVARET INTE ÄR VÄRT NÅGOT? Det var inte så att de ville ta med nål och jag avböjde, utan de bad om ett helt vanligt kissprov. Hon hade visst ingen lust att bjuda på provet som var taget, vilket jag krävde om de inte tänkte behandla utifrån provsvaret, så hon skrev ut antibiotika och hunden blev bra.

 

[TinyWiny]

Jag har aldrig fått frågan trots två hundar som av olika anledningar var ut och in på sjukhuset. De enda gånger jag har lämnat in har varit för operation/sövning. Första hunden gjorde de en MRI på och sövde, då kom de och hämtade honom, men då var det raka vägen till sövning och sen undersökning och uppvak. Andra hunden kom in för operation och då fick jag lämna på morgonen, sen fick han vänta lite innan det blev hans tur.
Daghunden blev inlagd över natten efter en olycka för att de ville ha övervakning, där vet jag att husse har lämnat hos veterinär på morgonen och hämtat på eftermiddagen vid några tillfällen, men det har varit för större grejer och den hussen gör större skada än nytta då. När hunden råkade ut för en olycka så var det jag som tog hand om hunden och skickade ut hussen till bilen eftersom han gjorde att hunden blev allt mer upprörd eftersom han var i upplösningstillstånd. När han väl gick så blev taxfröken lugnare och vi kunde undersöka ordentligt.

På de flesta djursjukhusen jag kommit i kontakt med det senaste ska hunden lämnas mellan vissa klockslag på morgonen om de ska sövas och hämtas mellan vissa klockslag på eftermiddagen. De tar sedan hundarna allteftersom. Under tiden är det bur som gäller för hunden. Så sura som de blev när jag vägrade lämna min i levercancer sjuka hund trodde jag ingen vuxen människa kunde med att visa. Att lämna honom fanns inte ens i min tankevärld. Inte en chans.

 

[Snurrfian]

På de flesta djursjukhusen jag kommit i kontakt med det senaste ska hunden lämnas mellan vissa klockslag på morgonen om de ska sövas och hämtas mellan vissa klockslag på eftermiddagen. De tar sedan hundarna allteftersom. Under tiden är det bur som gäller för hunden. Så sura som de blev när jag vägrade lämna min i levercancer sjuka hund trodde jag ingen vuxen människa kunde med att visa. Att lämna honom fanns inte ens i min tankevärld. Inte en chans.

Fast för operation har jag full förståelse för att man lämnar hunden. Det blir väldigt osmidigt om de ska leta på varje hund i ett besöksrum, informera ägarna ytterligare en gång osv. På samma sätt fungerar det på dagoperationer på sjukhus, en hel bunt får samma tid, sen plockar de in efter hand.

 

[TinyWiny]

Fast för operation har jag full förståelse för att man lämnar hunden. Det blir väldigt osmidigt om de ska leta på varje hund i ett besöksrum, informera ägarna ytterligare en gång osv. På samma sätt fungerar det på dagoperationer på sjukhus, en hel bunt får samma tid, sen plockar de in efter hand.

Inte operation utan sövning. Min hund skulle göra en MR, inte opereras.

 

[Snurrfian]

Inte operation utan sövning. Min hund skulle göra en MR, inte opereras.

Men fortfarande, helt förståeligt, det är något de gör på löpande band, och kan inte säga någon exakt tid. Att ha hundarna lättillgängliga och slippa allt runt omkring gör det enklare och snabbare. Sövning oavsett om det är operation eller något annat.

 

[TinyWiny]

Men fortfarande, helt förståeligt, det är något de gör på löpande band, och kan inte säga någon exakt tid. Att ha hundarna lättillgängliga och slippa allt runt omkring gör det enklare och snabbare. Sövning oavsett om det är operation eller något annat.

Absolut och det har jag aldrig argumenterat emot. Det jag argumenterar emot är lämnandet. Att de anser att man är idiot som inte vill lämna sin hund (i vårt fall trots att hunden var en väldigt stressad individ som inte hade klarat en sådan vistelse) utan vänta med den. Det gick alldeles utmärkt att vi var kvar, han slapp de värsta stresspåslagen, det räckte med den stress som var. Han somnade i min famn och vaknade i min famn efteråt. De slapp dessutom avsätta en djursjukvårdare som annars hade fått sitta med honom efteråt, både innan han hade vaknat och sedan då han behövde dropp i fyra timmar för att undvika att läkemedlen de använt gjorde än större skada på hans redan så angripna lever.

Du menade att du lämnade din hund och de tog honom först och absolut måste någon vara först men hunden kan precis lika gärna få vänta i x-antal timmar i bur innan det ens är hens tur. Även den hund som verkligen är först har någon timme att se fram emot väntandes i bur och då ser jag alternativet att vänta i lugn och ro med människor hunden är trygg med som ett bättre alternativ.

 

[Snurrfian]

Absolut och det har jag aldrig argumenterat emot. Det jag argumenterar emot är lämnandet. Att de anser att man är idiot som inte vill lämna sin hund (i vårt fall trots att hunden var en väldigt stressad individ som inte hade klarat en sådan vistelse) utan vänta med den. Det gick alldeles utmärkt att vi var kvar, han slapp de värsta stresspåslagen, det räckte med den stress som var. Han somnade i min famn och vaknade i min famn efteråt. De slapp dessutom avsätta en djursjukvårdare som annars hade fått sitta med honom efteråt, både innan han hade vaknat och sedan då han behövde dropp i fyra timmar för att undvika att läkemedlen de använt gjorde än större skada på hans redan så angripna lever.

Du menade att du lämnade din hund och de tog honom först och absolut måste någon vara först men hunden kan precis lika gärna få vänta i x-antal timmar i bur innan det ens är hens tur. Även den hund som verkligen är först har någon timme att se fram emot väntandes i bur och då ser jag alternativet att vänta i lugn och ro med människor hunden är trygg med som ett bättre alternativ.

Självklart finns det undantag, men på det stora hela så förstår jag att personalen helst slipper ändra i sina rutiner.
Jag har aldrig menat att de tog min hund först? Jag konstatera att första hunden förklarade jag att han hade separationsångest, de hade testat att lämna honom i rummet med de "vanliga" burarna och konstaterat att det inte var lämpligt. Därför tog de en flyttbar bur och ställde in honom hos den administrativa personalen, där var han lugn. På samma sätt så övervakade de den första stunden när de vaknar och sen fick han återigen hänga med den administrativa personalen som fattade tycke för honom. I vilken turordning det sen blev har jag ingen aning om, jag fick vänta ett antal timmar.
Andra hunden trivdes och blev lugnast i bur, alltså var det inga problem att lämna in honom, de placerade honom i buren och han var lugn. Där har jag heller ingen aning om han var först eller sist, jag misstänker att de tog honom relativt tidigt med tanke på att veterinären ringde på förmiddagen och operationen var klar, men i övrigt, noll koll.

 

[TinyWiny]

Självklart finns det undantag, men på det stora hela så förstår jag att personalen helst slipper ändra i sina rutiner.
Jag har aldrig menat att de tog min hund först? Jag konstatera att första hunden förklarade jag att han hade separationsångest, de hade testat att lämna honom i rummet med de "vanliga" burarna och konstaterat att det inte var lämpligt. Därför tog de en flyttbar bur och ställde in honom hos den administrativa personalen, där var han lugn. På samma sätt så övervakade de den första stunden när de vaknar och sen fick han återigen hänga med den administrativa personalen som fattade tycke för honom. I vilken turordning det sen blev har jag ingen aning om, jag fick vänta ett antal timmar.
Andra hunden trivdes och blev lugnast i bur, alltså var det inga problem att lämna in honom, de placerade honom i buren och han var lugn. Där har jag heller ingen aning om han var först eller sist, jag misstänker att de tog honom relativt tidigt med tanke på att veterinären ringde på förmiddagen och operationen var klar, men i övrigt, noll koll.

Precis och vid de undantagen, som i vårt fall där jag förklarade på ett diplomatiskt sätt varför jag inte lämnade honom anser jag inte att vuxna människor ska bete sig som en tjurig treåring. Det är inte proffsigt överhuvudtaget.
Att rutinen finns ser jag inte som något märkligt utan det var bemötandet och det som sedan skrevs i journalen om mig som jag anser märkligt.

 

[Kilauea]

Absolut och det har jag aldrig argumenterat emot. Det jag argumenterar emot är lämnandet. Att de anser att man är idiot som inte vill lämna sin hund (i vårt fall trots att hunden var en väldigt stressad individ som inte hade klarat en sådan vistelse) utan vänta med den. Det gick alldeles utmärkt att vi var kvar, han slapp de värsta stresspåslagen, det räckte med den stress som var. Han somnade i min famn och vaknade i min famn efteråt. De slapp dessutom avsätta en djursjukvårdare som annars hade fått sitta med honom efteråt, både innan han hade vaknat och sedan då han behövde dropp i fyra timmar för att undvika att läkemedlen de använt gjorde än större skada på hans redan så angripna lever.
Du menade att du lämnade din hund och de tog honom först och absolut måste någon vara först men hunden kan precis lika gärna få vänta i x-antal timmar i bur innan det ens är hens tur. Även den hund som verkligen är först har någon timme att se fram emot väntandes i bur och då ser jag alternativet att vänta i lugn och ro med människor hunden är trygg med som ett bättre alternativ.

Det är inte säkert första hunden behöver sitta i bur innan sövning. Vi brukar ge den premedicinering (lugnande och smärtstillande) och ha den hos oss i förberedelserummet. Så det är nog lite olika mellan kliniker.
Så gör vi för övrigt med fler patienter om de behöver, av olika anledningar.

 

[LaMagia]

Ungefär som när en veterinär röntgade lungorna för att sätta diagnosen för lunginflammation och sa efteråt att det hade räckt med att ta blodprov...
Det blev också ett väldigt dyrt besök! Tyvärr kan man väl inte göra något annat än att inte gå tillbaka..

Jag har haft en hund med lunginflammation (kraftig dubbelsidig) och blodprovet visade på en kraftig infektion i kroppen, men inte var den fanns. Nu kunde man ju gissa eftersom hon hade svårt med andningen, men jag såg röntgen av lungorna som en självklarhet, då det även visade hur det såg ut (kraftigt utbredd i båda lungorna). Tyvärr blev inte tiken det minsta bättre efter en dag på intravenös antibiotika och syrgastält, så hon fick somna in.

 

[LaMagia]

Jag skulle bli besviken om jag tog min hund till veterinär pga någon form av symptom och inga vettiga undersökningar gjordes. Om jag kontaktar veterinär, så är jag på riktigt orolig över min hund.
På kliniken jag går till så frågar de alltid om det är ok med saker som blodprov, röntgen, ultraljud etc.

Min svärfar tog sin plötsligt trötta 10-åriga polarhund till veterinär, där ett av symptomen var näsblod. Veterinären klämde lite på hunden och konstaterade att den led av artros. Svärfar fick rådet att köpa Vitae Pro... Inget annat gjordes. När ingen förbättring skedde så sa jag till svärfar att ringa tillbaka och kräva en ordentlig undersökning, för artros gör inte att hunden blir slö och blöder från nosen. Han fick stå på sig, men till slut fick han komma tillbaka där ett blodprov visade på kraftiga leverförändringar och hunden fick somna in. Nu är det inte säkert att hunden hade kunnat räddas om den undersökts redan vid första besöket, men den hade sluppit lida i onödan.

 

[Snurrfian]

Precis och vid de undantagen, som i vårt fall där jag förklarade på ett diplomatiskt sätt varför jag inte lämnade honom anser jag inte att vuxna människor ska bete sig som en tjurig treåring. Det är inte proffsigt överhuvudtaget.
Att rutinen finns ser jag inte som något märkligt utan det var bemötandet och det som sedan skrevs i journalen om mig som jag anser märkligt.

Självklart kan det finns individer som har ett märkligt bemötande, eller en dålig dag, eller så blev det en miss i er kommunikation.
Jag var väldigt tydlig med min hund med separationsångest, jag talade om hur han reagerade, frågade om de hade en lösning för det eller om jag skulle vara kvar. De hade en lösning, jag talade om att jag fanns i närheten om det behövdes och jag fick rapport efteråt att ja de höll med om att han hade separationsångest men att deras lösning hade fungerat bra. Jag vänder mig till ställen där jag har förtroende, jag har blivit dåligt bemött på ett ställe, jag tackade för mig och bytte veterinär. Mycket enkelt när man bor som jag bor och har många att välja på.

 

[Raderad medlem 94602]

För några år sen var vi in på UL av en parad tik från våran uppfödning. En fodertik.
Hon hade någon vecka innan varit med sin husse och tvättat bilen hemma och haft skoj med vattenslang och fått en del vatten i öronen. Och det verkade som om hon kunde ha fått öroninflammation. Så vi bad veterinären kolla öronen.
Jodå, de var ju röda (vilket vi viste) och eftersom det var en Schäfer tyckte han att vi borde göra en allergiutredning på henne.
Vi förklarade att hon var 5 år och hade varit fullt frisk i hela sitt liv och tålde allt i matväg, har aldrig haft klådor, svamp eller annat. (Tiken som åt pepparkakshus )
Men han envisades. Efter lite tjat på oss började sambon vackla och frågade vad det skulle gå på. Vetten började rabbla upp pricktest, blodprover, uteslutningsmetoden, veterinärfoder, återbesök och trodde att det skulle väl landa på omkring 6000:- och rådde dessutom till abortspruta om tiken var dräktig.

Sambon blev fly förbannad och det slutade med ett svabbprov i öronen och medicament mot öroninflammation. Hon har varit fullt frisk sedan dess, precis som sina 10 syskon och de är snart 8 år. Hade vi inte kännt oss så säkra på vår hund iom att hon var egen uppfödning så kanske vi lytt hans råd

Hon var för övrigt tom vid ul och vetten tyckte det var bra med tanke på att hon troligtvis var allergisk!
Oftast har vi fått fantastiskt bemötande hos veterinär men ibland stäffar man på ett stolpskott.

 

[TinyWiny]

Självklart kan det finns individer som har ett märkligt bemötande, eller en dålig dag, eller så blev det en miss i er kommunikation.
Jag var väldigt tydlig med min hund med separationsångest, jag talade om hur han reagerade, frågade om de hade en lösning för det eller om jag skulle vara kvar. De hade en lösning, jag talade om att jag fanns i närheten om det behövdes och jag fick rapport efteråt att ja de höll med om att han hade separationsångest men att deras lösning hade fungerat bra. Jag vänder mig till ställen där jag har förtroende, jag har blivit dåligt bemött på ett ställe, jag tackade för mig och bytte veterinär. Mycket enkelt när man bor som jag bor och har många att välja på.

Möjligtvis miss mellan vår utredande veterinär och den veterinär som skulle utför MR. Vår utredande veterinär sa att vi skulle lämna honom mellan xx och xx. Jag svarade att nej, jag lämnar honom inte förren han sover pga hans stress. (Lite mer utläggning men det var kontentan.) Hen säger då att hen ska kolla upp hur vi gör då med den veterinär som ska utföra MR och återkommer med besked om att det går bra och vilken tid vi ska vara där och att vi får räkna med att det kan ta hela dagen. När vi kommer dit försöker de bara ta kopplet och säger att vi kan komma och hämta honom mellan xx och xx. Jag förklarar igen mycket diplomatiskt att nej, vi lämnar inte. Veterinären som ska göra MR kommer in och försöker övertala mig att lämna ändå och blir sur när det inte går. Häver ur sig diverse och menar att det här kommer ta hela dagen och jag svarar att det är vi förberedda på. Hen fortsätter gå på och tillslut säger jag att vi har kommit överens med utredande veterinär om det här och hen har kommit överens med dig. Kan vi inte stanna med honom så kan vi inte utföra undersökningen här utan då åker vi någonstans där de lyssnar på sina kunder. Sur slänger hen då igen dörren och en djurskötare/vårdare kommer in efter en stund och säger att de kommer låta honom somna hos oss och att de sedan flyttar honom till MR och söver honom helt där.

Vår utredande veterinär var enormt bra. Det var veterinären som skulle göra MR som inte hade gått på charmkurs.

Vi behövde åka en bit ändå för att komma till den veterinär/djursjukhus vi blev remitterade till och det hade kvittat oss om vi hade fått åka lika långt eller längre åt något annat håll. Det var inte problemet. Iallafall häromkring är det inte så tätt mellan de djursjukhus som handhar så svåra/allvarliga sjukfall som han var så att få åka en bit får man räkna med i det läget.

 

[Sol]

Hur vanligt är det att hundar blir sjuka av antibiotika och metacam? Jag har aldrig hört talas om någon veterinär som anser att allt måste kollas på en i övrigt frisk hund innan sådant sätts in.

Antibiotika ska inte sättas in utan föregående odling så det kräver ju en viss utredning innan det sätts in. Vad gäller Metacam brukar det kunna skrivas ut utan större problem som smärtlindring såvida inte hunden har känslig mage/tarm. Det är enligt min erfarenhet rätt vanligt med blodiga diarréer och kräkningar när man ger Metacam. Vi får in "NSAID-magar" hela tiden på jobbet.

 

[TinyWiny]

Antibiotika ska inte sättas in utan föregående odling så det kräver ju en viss utredning innan det sätts in. Vad gäller Metacam brukar det kunna skrivas ut utan större problem som smärtlindring såvida inte hunden har känslig mage/tarm. Det är enligt min erfarenhet rätt vanligt med blodiga diarréer och kräkningar när man ger Metacam. Vi får in "NSAID-magar" hela tiden på jobbet.

Nej självklart ska inte antibiotika användas om det inte finns något provsvar som säger att det behövs men det framgår av föregående svar att odling gjorts som visade att antibiotika behövdes.
Ja att magen reagerar är vanligt men det @Ponylove skrev om var lever och njurar och att de skulle kollas innan metacam sattes in. Det har jag inte hört talas om att någon veterinär gör.

 

[Sol]

Var hos veterinären igår med min gamla dvärgpudeltik, och jag måste säga att jag gick därifrån flera tusen fattigare och med en dålig smak i munnen....

Hon hade visat en ganska kraftig hälta på onsdagskvällen på vänster bak, och hon var något lite bättre på torsdagsmorgonen, men jag var ändå lite oroad, så jag ringde en klinik som jag besökt tidigare med en av mina andra hundar och varit nöjd med.

Jodå, jag kunde komma in kl 13 så skulle de kolla på henne.

Under dagen blev hon bättre, men eftersom jag bokat tiden och torsdag var röd dag, så tänkte jag att jag åker in ändå och kollar så att det inte är något allvarligt. Hon är ändå 12 år.

Väl på kliniken så är det tyvärr inte den veterinär som jag tidigare haft.
Den här veterinären gör en yttre koll, konstaterar att hon inte ömmar annat än lite på tassen, och startar sen en rejäl utredning utan att fråga mig om något alls!

Han tar två röntgenbilder och blodprover (kostnad över 4000) och konstaterar sedan att det inte finns några skador annat än den stukning han antog redan från start.
Jag går hem med samma hund i samma tillstånd utan något annat råd än att köpa ”mirakeltillskott” (som jag aldrig frågat efter) samt låta henne ta det lugnt tre veckor.

Va? Jag är helt förbluffad så här i efterhand.
Borde inte veterinären ha gett mig det rådet från start?
Och bett mig komma tillbaka om hon inte blev bättre efter en tid?
Där och då lades det hela upp som något som MÅSTE göras, men jag känner mig klart överkörd och kommer ALDRIG att besöka den kliniken igen.

Vad tycker du? Överreagerar jag?

Vad hade du förväntat dig? Röntgen brukar vara standard vid en ortopedisk utredning. Blodprovet skulle jag möjligen kunna ifrågasätta såvida det inte handlade om att kolla hur lever och njurar mår innan man sätter in smärtlindring.

Det är självklart tråkigt att du känner dig överkörd, så ska det inte vara men jag kan inte se att åtgärderna var helt orimliga. 4000 kr för en ortopedisk utredning är inte något fantasipris när det har gjorts röntgen.

 

[Sol]

Nej självklart ska inte antibiotika användas om det inte finns något provsvar som säger att det behövs men det framgår av föregående svar att odling gjorts som visade att antibiotika behövdes.
Ja att magen reagerar är vanligt men det @Ponylove skrev om var lever och njurar och att de skulle kollas innan metacam sattes in. Det har jag inte hört talas om att någon veterinär gör.

Att kolla njurvärden innan man sätter in Metacam är inte konstigt eftersom Metacam kan ha negativ effekt på njurarna. Därför kollar man gärna njurvärden innan man sätter in Metacam, kanske främst på äldre djur som ofta har lite nedsatta njurar, men även på andra djur där man kan misstänka nedsatt njurfunktion.

 

[TinyWiny]

Att kolla njurvärden innan man sätter in Metacam är inte konstigt eftersom Metacam kan ha negativ effekt på njurarna. Därför kollar man gärna njurvärden innan man sätter in Metacam, kanske främst på äldre djur som ofta har lite nedsatta njurar, men även på andra djur där man kan misstänka nedsatt njurfunktion.

Ja det ser jag som självklart men här handlade det om en ung och i övrigt frisk hund. Ingen sjuk, gammal hund med nedsatt lever eller njurfunktion.

 

[Lobelia]

Var hos veterinären igår med min gamla dvärgpudeltik, och jag måste säga att jag gick därifrån flera tusen fattigare och med en dålig smak i munnen....

Hon hade visat en ganska kraftig hälta på onsdagskvällen på vänster bak, och hon var något lite bättre på torsdagsmorgonen, men jag var ändå lite oroad, så jag ringde en klinik som jag besökt tidigare med en av mina andra hundar och varit nöjd med.

Jodå, jag kunde komma in kl 13 så skulle de kolla på henne.

Under dagen blev hon bättre, men eftersom jag bokat tiden och torsdag var röd dag, så tänkte jag att jag åker in ändå och kollar så att det inte är något allvarligt. Hon är ändå 12 år.

Väl på kliniken så är det tyvärr inte den veterinär som jag tidigare haft.
Den här veterinären gör en yttre koll, konstaterar att hon inte ömmar annat än lite på tassen, och startar sen en rejäl utredning utan att fråga mig om något alls!

Han tar två röntgenbilder och blodprover (kostnad över 4000) och konstaterar sedan att det inte finns några skador annat än den stukning han antog redan från start.
Jag går hem med samma hund i samma tillstånd utan något annat råd än att köpa ”mirakeltillskott” (som jag aldrig frågat efter) samt låta henne ta det lugnt tre veckor.

Va? Jag är helt förbluffad så här i efterhand.
Borde inte veterinären ha gett mig det rådet från start?
Och bett mig komma tillbaka om hon inte blev bättre efter en tid?
Där och då lades det hela upp som något som MÅSTE göras, men jag känner mig klart överkörd och kommer ALDRIG att besöka den kliniken igen.

Vad tycker du? Överreagerar jag?

Det är lite pest eller kolera för veterinären. Missar denne en skada som kunde upptäcks med röntgen och när man valt att inte röntga så är det folk som klagar på det och röntgar man så tycker en del att det är för dyrt. Veterinären kan inte utesluta att det är något allvarligt utan röntgen. Jag tycker inte riktigt det är mer än en normal undersökning med 2 röntgenbilder och ett blodprov utan det låter lite som standard.

Vad förväntar du dig att veterinären ska göra för att utesluta en allvarlig skada?
Vad hade du sagt om du i samma situation blir hemskickad utan annat än den yttre kollen? Hade du (eller snarare många/flera) klagat och krävt upprättelse om du blivit hemskickad och hunden blir drastiskt sämre?