Köpa ny hundras. Eurasier? Collie?

valpköpare

Trådstartare
Hej! Planen är att köpa en valp men jag är inte helt säker på ras eller uppfödare/föräldradjur än. Haft finsk lapphund tidigare. Är ute efter en lugn och trygg hund av lite större modell. Älskar spetsar men hatar skällande varför eurasier har seglat upp som toppkandidat. Besökte MyDOG i år för att bekanta mig med eurasier och träffade först två individer som jag inte fick nån bra känsla av. Träffade sen ett gäng och en annan individ som var helt underbara så lämnade MyDOG med två uppfödare av intresse (träffade en dansk uppfödare och en valpköpare till en svensk uppfödare). Hundarna jag föll för var socialt tillgängliga och nyfikna.

Varför jag fortfarande inte är helt säker på eurasier beror på frågetecken kring mentalitet och hälsa. Det finns inget mentalt underlag i form av BPH då ingen uppfödare använder BPH som avelsverktyg. Det är få och vitt skilda individer som har genomgått BPH så det säger ingenting mer än ett stickprov om rasen. En del hundar verkar mer osäkra än andra i kontakt/möte med andra människor och mindre nyfikna. Detta känns mindre oroande dock då jag kände att de två uppfödare jag hittade hade mer socialt tillgängliga hundar. Däremot vet jag mindre om ljudrädslor och skott eller fyrverkerier (det sista kanske inget som direkt avslöjas i BPH). Haft en hund med starka rädslor för skott och fyrverkerier så vill helst slippa detta igen även om jag kommer att göra allt för att förbereda hunden. Ändå viktigt att hunden inte lätt bygger på sig rädslor. Kommer givetvis fråga uppfödare om detta men får då förlita mig på att de är ärliga (och/eller prata med tidigare valpköpare).

Angående hälsan så har jag kollat upp rasen hos olika försäkringsbolag och den låg högre än jag förväntade mig. Haft finsk lapphund som jag inser är bland de friskaste raserna då ingen ras jag jämfört med kommer upp i samma raspremie. Blev ändå förvånad. Undrar givetvis vad rasen kan tänkas behöva söka vård för som drar upp raspremien. Tydligen drabbas rasen bl.a. av magomvridning. Allvarligt tillstånd då det kan ha dödlig utgång. Väldigt otäckt. Sökte på orsak och fick fram att "En djup och smal bröstkorg tros ändra förhållandet mellan matstrupen och magsäcken, vilket gör det svårare för hunden att kräkas och resulterar i att gas ansamlas i magen. Antalet utfodringar per dag, äthastighet, typ av foder, ålder och stress är andra faktorer som anses påverka magomvridning." - tolkar det som att bröstkorgens utformning har betydelse. För det där med yttre faktorer känns snarare som utlösare än orsak då min hund t.ex. var glupsk men aldrig fick något problem av det slaget. Så en bra konstruerad hund ska jag ju inte få magomvridning av det även om det givetvis är bra om hunden inte hetsäter.

Andra frågetecken med eurasier är jaktlusten. Den ska ha låg jaktlust men förstått att det sällan stämmer. Många besitter högre jaktlust än önskvärt. Måste inte ha hunden lös men önskar samtidigt en hund som går bra ihop med andra djur. Har framtidsdrömmar/planer på att flytta ut på landet, skaffa höns och kanske boskap så vill ha en hund som går bra ihop med andra djur. Kommer att låta den träffa en släktings katter redan som valp.
I övrigt behöver hunden var socialt tillgänglig och trygg då jag kommer ha med mig hunden så gott som överallt dvs. åka buss, besöka barnfamiljer med småbarn, träffa hundrädda osv. En hund som glatt hänger med överallt och som är trygg med väluppfostrade småbarn utan att för den delen vara påträngande när det istället rör som hundrädda personer. Mycket handlar förstås om träning men enklare med rätt egenskaper från början. Min finska lapphund var inte direkt påträngande men social så han var bra på den biten.

Collie?
Har egentligen aldrig tänkt på rasen tidigare men såg den föreslås i en tråd som liknade mina önskemål. Rasen beskrivs som lugn och lättlärd. Även sett den förekomma som terapihund. Att de går bra ihop med barn och såklart djur. Har dock förstått att rasen fick mycket problem efter Lassie vilket ledde till mentalt osäkra individer. Har det blivit bättre nu? Kan man hitta individer som är trygga? Rasklubben verkar satsa på mental utvärdering och vägledning i form av mentalindex. Inte satt mig in i det än dock. Är rasen något för mig tro? Är det en hund som skulle trivas både i stan som på landet, att träffa folk av alla slag och småbarn? Är lugn en korrekt beskrivning av rasen? Älskar nyfikna och pigga hundar så med lugn menar jag att den inte är hyperaktiv eller kräver mycket mental stimulans utan att den kan ta det lugnt ibland dvs. tydlig på/av knapp. I övrigt verkar den inte ligga sämre än eurasier hos försäkringsbolagen, den verkar tvärtom ligga bättre till så jag antar att den inte har större hälsoproblem. Hur är det med inavel? Går det att undvika fortsatt inavelsökning?

Nu träffade jag aldrig collies på MyDOG eftersom jag inte hade tankar på rasen då (såg bara collien som spelade Snövit i teaterföreställningen). Finns det någon rasspecial eller annan aktivitet i Halland eller i närliggande län där man kan träffa collies? Rasträffar eller vad som? Tänkte även åka till eurasierspecialen i Gränna i år för att träffa fler eurasiers.

Har ni andra rasförslag är jag nyfiken på att höra dessa. Mentalitet, rätt egenskaper och bra hälsa är absolut viktigast för mig. Utseendemässigt gillar jag spetsar och långhåriga hundar (utan att överdriva som på utställning) men jag är öppensinnad.
 
Senast ändrad av en moderator:
Collie är ju en ras som är väldigt långt från spetsar. Mentalt skiljer sig Collie och Eurasier jättemycket enligt mig. Så gillar du hur spetsar är så är jag tveksam på om Collie är rätt ras för dig. Sen uppfattar jag Collie som en ras som kräver en hel del mer än Eurasier. De Eurasier jag har träffat har i princip varit nöjda med att hänga med familjen, bra promenader och enklare mental träning. Collie enligt min mening kräver, eller ska kräva, mer, framförallt då mer mental träning.

Jag har dock inte haft någon av raserna. Men jag har läst på en hel del om Collie då jag är intresserad av rasen. Det finns dock flera Collie ägare här på forumet så dom kan ge säkrare råd gällande rasen.

En ras som kan vara intressant för dig utifrån det du skriver är Keeshonden. Det är en spetsras som är lite mindre än Eurasier men ska vara en trevlig sällskapshund med låg jaktlust.
 
Förutom utseendet så tycker jag att det du skriver stämmer in på min labrador av utställningslinjer. Mycket lättsam och positiv hund med ett väldigt bra grundlugn. Bor med katt och det är inga som helst problem, nyfiken men snäll med djur som inte hör till familjen. Väldigt tystlåten, släpper på sin höjd ifrån sig ett eller två korta skall om han är extremt upptaggad i någon lek. Ruskar snabbt av sig obehag, om något skrämmer så går han snabbt fram och kollar vad det var och sen är det bra. Inget direkt viltintresse vad jag har märkt, i vintras stod rådjur och glodde på oss ett par meter framför nosen och han brydde sig inte.

Denna labbe lever ett helt vanligt liv som sällskapshund med promenader och enklare mental aktivering, det krävs inte så mycket för att göra honom nöjd.

Nackdelar är att labbar kan vara buffliga och inte riktigt medvetna om sin storlek, så det kan man behöva lägga ner mer träning på om det är en hund som ska träffa både små barn och hundrädda.
Man bör också kolla upp hur det är med följsamhet och arbetsvilja i de linjer man eventuellt vill köpa hund ifrån, för det förekommer tyvärr en del exemplar som brister rejält i den biten och är betongsuggor rakt igenom.

Och ja... det är vanligt att de hetsäter. Både ätliga och oätliga saker. Man får se till att hålla städat hemma och lära in att de absolut inte ska plocka upp saker ute, och till och med då kan en del saker vara för lockande. Jag har både ett "låt bli" och ett "spotta ut"-kommando inlärt, det säger nog det mesta. :nailbiting:

Magomvridning är tyvärr något som förekommer hos många större raser, så jag tror inte att det går att gardera sig helt. Jag valde att acceptera den risken eftersom den till viss del går att minska genom enkla rutiner, och rasen i övrigt passar mig bra. Alltid får man kompromissa med något.
 
Vad gäller collie så har rasklubben gjort ett enormt arbete med mentalindex så där är det inte alltför svårt att se vilka kennlar som tar mentaliteten på allvar, varenda collie-kull finns presenterad med index. Collien är nog inte lika lugn som Eurasier men ändå ganska lugn och har oftast inte så stor jaktlust. Den jag hade gick utmärkt att ha lös i skogen men hon jagade ivrigt bort alla skator ifrån tomten. Hon var trevlig mot folk och fä.
 
Vad gäller collie så har rasklubben gjort ett enormt arbete med mentalindex så där är det inte alltför svårt att se vilka kennlar som tar mentaliteten på allvar, varenda collie-kull finns presenterad med index. Collien är nog inte lika lugn som Eurasier men ändå ganska lugn och har oftast inte så stor jaktlust. Den jag hade gick utmärkt att ha lös i skogen men hon jagade ivrigt bort alla skator ifrån tomten. Hon var trevlig mot folk och fä.
Hur bra har de lyckats med att få ordning på mentaliteten?
Nu har jag bara träffat en handfull Collies (långhåriga) på senare år men alla har de haft en hel del mentala brister. Ffa ljudrädsla, problem med underlag och varit socialt osäkra.
 
Collie är ju en ras som är väldigt långt från spetsar. Mentalt skiljer sig Collie och Eurasier jättemycket enligt mig. Så gillar du hur spetsar är så är jag tveksam på om Collie är rätt ras för dig. Sen uppfattar jag Collie som en ras som kräver en hel del mer än Eurasier. De Eurasier jag har träffat har i princip varit nöjda med att hänga med familjen, bra promenader och enklare mental träning. Collie enligt min mening kräver, eller ska kräva, mer, framförallt då mer mental träning.

Jag har dock inte haft någon av raserna. Men jag har läst på en hel del om Collie då jag är intresserad av rasen. Det finns dock flera Collie ägare här på forumet så dom kan ge säkrare råd gällande rasen.

En ras som kan vara intressant för dig utifrån det du skriver är Keeshonden. Det är en spetsras som är lite mindre än Eurasier men ska vara en trevlig sällskapshund med låg jaktlust.
Tvivlar inte på att eurasier och collie är väldigt olika. Jag gillar givetvis fler hundtyper än spetsar även om spetsar är bland det finaste jag vet. Försöker att inte lägga för stor vikt på söthet dock även om det var anledningen till att det blev en finsk lapphund tidigare. Annars gillar jag spetsars självständighet som gör att de inte hela tiden kräver att jag ska underhålla dem utan de är duktiga på att underhålla sig själva. Nackdelen med denna höga självständigheten är å andra sidan att de är svåra att motivera...

Med det sagt vet jag inte om collie är rätt hund för mig. Tyckte bara den lät intressant när den beskrevs som en lugn hund som gillar barn och är bra med djur. Fast lugn kanske bara är i relation till vadå, border collie? 😛

Tycker eurasier har bra storlek och att keeshond är lite liten. Låg jaktlust är ju bra dock.
Förutom utseendet så tycker jag att det du skriver stämmer in på min labrador av utställningslinjer. Mycket lättsam och positiv hund med ett väldigt bra grundlugn. Bor med katt och det är inga som helst problem, nyfiken men snäll med djur som inte hör till familjen. Väldigt tystlåten, släpper på sin höjd ifrån sig ett eller två korta skall om han är extremt upptaggad i någon lek. Ruskar snabbt av sig obehag, om något skrämmer så går han snabbt fram och kollar vad det var och sen är det bra. Lever ett helt vanligt liv som sällskapshund med promenader och enklare mental aktivering, det krävs inte så mycket för att göra honom nöjd.

Nackdelar är att labbar kan vara buffliga och inte riktigt medvetna om sin storlek, så det kan man behöva lägga ner mer träning på om det är en hund som ska träffa både små barn och hundrädda.
Man bör också kolla upp hur det är med följsamhet och arbetsvilja i de linjer man eventuellt vill köpa hund ifrån, för det förekommer tyvärr en del exemplar som brister rejält i den biten och är betongsuggor rakt igenom.

Och ja... det är vanligt att de hetsäter. Både ätliga och oätliga saker. Man får se till att hålla städat hemma och lära in att de absolut inte ska plocka upp saker ute, och till och med då kan en del saker vara för lockande. Jag har både ett "låt bli" och ett "spotta ut"-kommando inlärt, det säger nog det mesta. :nailbiting:

Magomvridning är tyvärr något som förekommer hos många större raser, så jag tror inte att det går att gardera sig helt. Jag valde att acceptera den risken eftersom den till viss del går att minska genom enkla rutiner, och rasen i övrigt passar mig bra. Alltid får man kompromissa med något.
Ja, bortsett från utseende så skulle väl en labrador också passa mig (ej jaktlabrador). Kul att de gillar att bada och apportera saker. Tror det är främst utseendet som de faller på för mig men jag kanske inte ska vara så ytlig... Även träffat dvärgpudel som var oerhört trevlig faktiskt.

Det där med hetsäta känner jag igen. Min finsk lapphund hetsåt och kunde stoppa i sig allt möjligt. Verkligen tänkt att jag måste vara hård med nästa hund att aldrig äta nått jag inte själv ger då det finns idioter som slänger ut farliga saker (hände aldrig min hund nått men jag fick gräva i hans mun). Trots att han hetsåt var han inte så matmotiverad som en labrador är ironiskt nog.

Visste inte att magomvridning är vanligt förekommande hos större raser, i varje fall inte i eurasier-storlek som jag upplever normalstor eller medelstor. Annars hört att det inte är helt ovanligt hos t.ex. grand danios men det är ju verkligen en stor hund.
 
Vad gäller collie så har rasklubben gjort ett enormt arbete med mentalindex så där är det inte alltför svårt att se vilka kennlar som tar mentaliteten på allvar, varenda collie-kull finns presenterad med index. Collien är nog inte lika lugn som Eurasier men ändå ganska lugn och har oftast inte så stor jaktlust. Den jag hade gick utmärkt att ha lös i skogen men hon jagade ivrigt bort alla skator ifrån tomten. Hon var trevlig mot folk och fä.
När jag träffade eurasiers på MyDOG tyckte jag de första jag träffade var väldigt tråkiga och för lugna, men det kan ju ha varit trötta eller bara ointresserade (även om den ena kändes något osäker). Andra som jag träffade var väldigt nyfikna och pigga och det var dessa jag föll för. Den ena sa att hans hund nog var lite för social mot vad rasen "ska" vara och att han var mer lättmotiverad. Det lät bara positivt i mina öron. Ingen var däremot hyperaktiv på något sätt.

Har erfarenhet av min kusins schäfer som är väldigt hyperaktiv och det är bara för mycket för mig. Visserligen lättmotiverad och kan springa som en idiot fram och tillbaka efter en pinne något min lapphund aldrig hade gjort ens en gång. Tyckte min lapphund var tråkig som aldrig ville hämta men samtidigt fattar jag inte hur schäfern kan tycka att det är kul att springa efter en pinne nonstop. Förstår min lapphund bättre då som tyckte att han hade bättre saker för sig.

Tänker att det kanske finns nått mellanting där, motiverad till att göra saker åt/med matte men som inte blir hyperaktiv, nästan manisk, och som har svårt för att varva ner.
Korthåriga verkar ha bättre.
Misstänkte detta och jag gillar ju päls även om vissa är överdrivna. Upptäckte chodský pes på rastorget på MyDOG och de var verkligen jättefina. Såg ut som atletiska lapphundar. Dock en brukshund tydligen.
 
Hur bra har de lyckats med att få ordning på mentaliteten?
Nu har jag bara träffat en handfull Collies (långhåriga) på senare år men alla har de haft en hel del mentala brister. Ffa ljudrädsla, problem med underlag och varit socialt osäkra.

Korthåriga verkar ha bättre.

Jag träffar mest bra hundar, och där är det ingen skillnad mellan hårlagen. Eftersom jag nästan bara ser hundar från uppfödare som avlar för bra mentalitet har jag inte sett mycket ljudrädsla eller sociala rädslor, och aldrig underlagsrädsla - men det finns absolut!
Mentaliteten skiljer sig mycket mellan olika linjer/kullar. MI är ett bra verktyg, men det är inte alla uppfödare som bryr sig om det, tyvärr. De fortsätter att stoppa huvudet i sanden. Men det gör det lättare för valpköpare!
 
Hur bra har de lyckats med att få ordning på mentaliteten?
Nu har jag bara träffat en handfull Collies (långhåriga) på senare år men alla har de haft en hel del mentala brister. Ffa ljudrädsla, problem med underlag och varit socialt osäkra.
Alltså, det är uppfödarna som tar fram valpar, sen kan rasklubben göra allt och lite till i informationsväg men uppfödarna väljer ändå sina avelsdjur helt själva.

Genom rasklubbens arbete finns det väldigt bra verktyg för valpköpare att ta reda på förväntad mentalitet, hälsa osv för de kullar de är intresserade av, vilket är ett steg i rätt riktning.
 
Hej! Planen är att köpa en valp men jag är inte helt säker på ras eller uppfödare/föräldradjur än. Haft finsk lapphund tidigare. Är ute efter en lugn och trygg hund av lite större modell. Älskar spetsar men hatar skällande varför eurasier har seglat upp som toppkandidat. Besökte MyDOG i år för att bekanta mig med eurasier och träffade först två individer som jag inte fick nån bra känsla av. Träffade sen ett gäng och en annan individ som var helt underbara så lämnade MyDOG med två uppfödare av intresse (träffade en dansk uppfödare och en valpköpare till en svensk uppfödare). Hundarna jag föll för var socialt tillgängliga och nyfikna.

Varför jag fortfarande inte är helt säker på eurasier beror på frågetecken kring mentalitet och hälsa. Det finns inget mentalt underlag i form av BPH då ingen uppfödare använder BPH som avelsverktyg. Det är få och vitt skilda individer som har genomgått BPH så det säger ingenting mer än ett stickprov om rasen. En del hundar verkar mer osäkra än andra i kontakt/möte med andra människor och mindre nyfikna. Detta känns mindre oroande dock då jag kände att de två uppfödare jag hittade hade mer socialt tillgängliga hundar. Däremot vet jag mindre om ljudrädslor och skott eller fyrverkerier (det sista kanske inget som direkt avslöjas i BPH). Haft en hund med starka rädslor för skott och fyrverkerier så vill helst slippa detta igen även om jag kommer att göra allt för att förbereda hunden. Ändå viktigt att hunden inte lätt bygger på sig rädslor. Kommer givetvis fråga uppfödare om detta men får då förlita mig på att de är ärliga (och/eller prata med tidigare valpköpare).

Angående hälsan så har jag kollat upp rasen hos olika försäkringsbolag och den låg högre än jag förväntade mig. Haft finsk lapphund som jag inser är bland de friskaste raserna då ingen ras jag jämfört med kommer upp i samma raspremie. Blev ändå förvånad. Undrar givetvis vad rasen kan tänkas behöva söka vård för som drar upp raspremien. Tydligen drabbas rasen bl.a. av magomvridning. Allvarligt tillstånd då det kan ha dödlig utgång. Väldigt otäckt. Sökte på orsak och fick fram att "En djup och smal bröstkorg tros ändra förhållandet mellan matstrupen och magsäcken, vilket gör det svårare för hunden att kräkas och resulterar i att gas ansamlas i magen. Antalet utfodringar per dag, äthastighet, typ av foder, ålder och stress är andra faktorer som anses påverka magomvridning." - tolkar det som att bröstkorgens utformning har betydelse. För det där med yttre faktorer känns snarare som utlösare än orsak då min hund t.ex. var glupsk men aldrig fick något problem av det slaget. Så en bra konstruerad hund ska jag ju inte få magomvridning av det även om det givetvis är bra om hunden inte hetsäter.

Andra frågetecken med eurasier är jaktlusten. Den ska ha låg jaktlust men förstått att det sällan stämmer. Många besitter högre jaktlust än önskvärt. Måste inte ha hunden lös men önskar samtidigt en hund som går bra ihop med andra djur. Har framtidsdrömmar/planer på att flytta ut på landet, skaffa höns och kanske boskap så vill ha en hund som går bra ihop med andra djur. Kommer att låta den träffa en släktings katter redan som valp.
I övrigt behöver hunden var socialt tillgänglig och trygg då jag kommer ha med mig hunden så gott som överallt dvs. åka buss, besöka barnfamiljer med småbarn, träffa hundrädda osv. En hund som glatt hänger med överallt och som är trygg med väluppfostrade småbarn utan att för den delen vara påträngande när det istället rör som hundrädda personer. Mycket handlar förstås om träning men enklare med rätt egenskaper från början. Min finska lapphund var inte direkt påträngande men social så han var bra på den biten.

Collie?
Har egentligen aldrig tänkt på rasen tidigare men såg den föreslås i en tråd som liknade mina önskemål. Rasen beskrivs som lugn och lättlärd. Även sett den förekomma som terapihund. Att de går bra ihop med barn och såklart djur. Har dock förstått att rasen fick mycket problem efter Lassie vilket ledde till mentalt osäkra individer. Har det blivit bättre nu? Kan man hitta individer som är trygga? Rasklubben verkar satsa på mental utvärdering och vägledning i form av mentalindex. Inte satt mig in i det än dock. Är rasen något för mig tro? Är det en hund som skulle trivas både i stan som på landet, att träffa folk av alla slag och småbarn? Är lugn en korrekt beskrivning av rasen? Älskar nyfikna och pigga hundar så med lugn menar jag att den inte är hyperaktiv eller kräver mycket mental stimulans utan att den kan ta det lugnt ibland dvs. tydlig på/av knapp. I övrigt verkar den inte ligga sämre än eurasier hos försäkringsbolagen, den verkar tvärtom ligga bättre till så jag antar att den inte har större hälsoproblem. Hur är det med inavel? Går det att undvika fortsatt inavelsökning?

Nu träffade jag aldrig collies på MyDOG eftersom jag inte hade tankar på rasen då (såg bara collien som spelade Snövit i teaterföreställningen). Finns det någon rasspecial eller annan aktivitet i Halland eller i närliggande län där man kan träffa collies? Rasträffar eller vad som? Tänkte även åka till eurasierspecialen i Gränna i år för att träffa fler eurasiers.

Har ni andra rasförslag är jag nyfiken på att höra dessa. Mentalitet, rätt egenskaper och bra hälsa är absolut viktigast för mig. Utseendemässigt gillar jag spetsar och långhåriga hundar (utan att överdriva som på utställning) men jag är öppensinnad.
Det finns definitivt collies som passar in på beskrivningen av vad du önskar. Det finns också collies som absolut inte passar in, antingen för att de har rädslor kring folk,/underlag/ljud eller därför att de har mer arbetslust än du är förberedd på. Collie är en väldigt bra ras för rätt köpare som lägger ner tid och energi på att läsa på om rasens problem och orkar läsa på och lägga ner tid på att lära sig om de verktyg som rasen har för att utvärdera hälsa och mentalitet. En bra collie är en fantastisk hund i vardag, familj och träning. ❤️
 
Jag zäger oxå collie, en riktigt bra zådan är zkitkul.
Här är min (död zen länge och egenuppfödd) bild tagen på en ipo tävling i Belgien, där hon fick zin titel Ipo 1,förutom det zå var hon kårad o utztälld med 2 cert, hon var inte min huvudhund utan dobbizarnaz mazkot, zå hon tränadez när jag hann och ztälldez om jag ändå måzte åka.

20240405_032357.jpg
 
Alltså, det är uppfödarna som tar fram valpar, sen kan rasklubben göra allt och lite till i informationsväg men uppfödarna väljer ändå sina avelsdjur helt själva.

Genom rasklubbens arbete finns det väldigt bra verktyg för valpköpare att ta reda på förväntad mentalitet, hälsa osv för de kullar de är intresserade av, vilket är ett steg i rätt riktning.
Självklart förstår jag allt det. Har ju själv fött upp ett par Schäferkullar och såg allt från fantiska uppfödare till rena skiten.
Jag undrade bara hur bra utfallet blivit. Det är till antalet en liten ras i Sverige så utbudet av avelsdjur är inte jättestort. Så min undran var hur bra har man lyckats att få fram mentalt bra hundar av de ca 200-300 hundar som föds varje år?
 
Hade collie i min ungdom, han utvecklade tyvärr rädsla för fyrverkerier vilket nog vilken hund som helst gjort som blivit utsatt för att ungar slängt in smällare under magen på den ute på promenad 😨. Snäll, följsam och inte särskilt krävande i aktivitets-väg även om träning uppskattades.
De collies jag sett ute verkar just lugna, även de som påstås ha bra driv och tränings intresse uppfattar jag som rätt sävliga. Dock så gillar jag hundar som kan gå från 0 till 100 när det krävs och tar hellre en hund som är en odräglig kanonkula än en som jag behöver locka och pocka med.

Rädslor är tyvärr fortfarande vanliga även om de gjort en stor insats med mentaliteten i rasen.

Jag tänker som nån annan att om du bara är ute efter en stor, snäll, trygg hund utan rädslor så labbe ur sällskaps/showlinjer? Har träffat storpudlar också som absolut uppskattar träning men inte behöver det i så stor utsträckning för att vara nöjda och de har varit vänliga, rätt lugna med ett undantag och inga större problem med rädslor vad jag förstått.

En läraktig och något sånär följsam/will to please hund är betydligt lättare att lära att låta bli gårdens djur än en självständig tänkare. Den enda av våra hundar som är en risk att hon tar en av ankorna är vår lilla blandis som i grunden är rätt ointresserad av att vara oss till lags och då har hon egentligen noll jakt intresse ute.
Sen är ju detta kanske år bort men ändå nåt att betänka om man ska hänsyn till det eller om man väljer bort att bry sig om det till förmån vad som passar idag.
 
Hur är det med ännu större raser som t.ex. Berner Sennen? Jag träffade en häromveckan som verkade väldigt lugn, trygg och trevlig.
 
Tillägger

Tänker angående magomvridning så är det ju nåt som går att förebygga till stor del även om vissa raser har större risk så kan ju alla raser råka ut för det. Nu med många nya hundägare som skaffat hund så tycker jag att det bra att det uppmärksammas att inte fe hunden ett större mål mat innan hög aktivitet tex.

Mitt förslag är att du åker ut igen om du har möjlighet och kikar på fler raser och känner efter och gärna åker ut och träffar hundar i hemmiljö. Är det så att det verkligen är eurasier som känns rätt så försök träffa fler av uppfödningarna som du var intresserad av och prata med valpköpare från de uppfödarna. Uppfödare har olika urvalskriterier och BPH säger inte allt. Alla hundar jag träffat från min tidigare hunds uppfödare har varit väldigt sociala och öppna fast hon inte använder bph (tråkigt nog) men hon anser väl sig kunna välja avelsdjur ändå och verkar ju få fram just sociala trevliga hundar i en ras som kan vara reserverad.
 
Nej, det är en myt. Korthårscollie är inte bättre än långhårscollie generellt, det finns samma problem med ljud- och underlagsrädsla i båda hårlagen, liksom det finns arbetslust, socialitet och orädsla i båda hårlagen. Skillnaden är mycket större mellan linjer/uppfödare än mellan hårlagen.

När jag kollade runt så verkade KH ha bättre resultat, men sen är jag ju inte riktigt insatt i rasen! Men som i alla raser är linjer viktigare.
 
När jag kollade runt så verkade KH ha bättre resultat, men sen är jag ju inte riktigt insatt i rasen! Men som i alla raser är linjer viktigare.
KH är numerärt otroligt få jämfört med LH så ett visst födelseår så kan säkert korthåren se bättre ut mentalt på grund av att någon enstaka kull drar upp snittet, men inte generellt. Korthåren har bättre hd-statistik men gällande mentalitet går det inte att säga att de är bättre, det visar MH-spindlarna för alla kullar för respektive hårlag om inte annat.
 

Liknande trådar

Övr. Hund Efter många års fundering har jag (i alla fall nästan) bestämt mig för att sluta med hästar och köpa hund istället. Men, jag kan inte...
Svar
4
· Visningar
1 672
Senast: Red_Chili
·
Hundavel & Ras Hej! Det börjar bli aktuellt att skaffa en hund men vet inte alls vilken ras jag vill ha. Har tidigare ägt en lagotto och hon var...
2 3
Svar
41
· Visningar
6 712
Senast: Tajger
·
R
Hundavel & Ras Hej alla, förlåt för ännu en rastipstråd! Hoppas det finns någon där ute som orkar läsa :) Jag känner att det börjar bli dags för mig...
2
Svar
22
· Visningar
5 534
Senast: LaMagia
·
Hundavel & Ras Då min cockerhane börjar bli till åren(blir 9 i år) så har jag börjat fundera på att skaffa en till inom några år som kan "möta" upp när...
2
Svar
23
· Visningar
3 157
Senast: ako
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp