Hur mycket ska en häst behöva gå igenom?

@Alexandra_W

Tack för ditt svar. Jag har följt bitar av din resa med fånghäst här på Buke, och det betyder mycket att få råd från någon dom gjort redan.
 
Jag förstår vad du menar, och jag försökte verkligen vara tydlig mot veterinären. Exempelvis sade jag under vilka villkor som jag vill behandla och under vilka jag inte vill det, och då sade hon att hon förstod hur jag tänkte. När jag fråga HUR LÄNGE kan jag räkna med boxvila fick jag svaret "Veckor, månader..." vilket inte hjälper mig ett dugg. För mig är det stor skillnad på 2 v och 2 månader. När jag frågade om jag någonsin kommer kunna ha honom på bete var svaret "Det är svårt att säga" etc etc. Jag fick inte ut någonting om vad som är rimligt att förvänta sig, och att jag sedan inte fick veta att det förmodligen är Cushings de testade för (vilket jag börjar förstå nu, och vilket hästen testades för i höstas så det hade jag kunnat berätta för dem), och fick ringa tillbaka för att jag inte fått med mig recept hem blev jag lite matt. Det känns ärligt talat som att de vill behandla hästen för att dra in pengar.

jamen exakt. Det är så det ser ut, du kan inte få några bättre svar. se tidigare inlägg....

Jag hade valt, om jag måste svara, att låta hästen avsluta. Det är inget jag gillar att skriva då jag som sagt inte ngnsin vill sätta mig och säga hur jag skulle gjort eftersom som sagt, jag inte är du osv. Men om jag vore jag i detta scenario och hur fång är och de "svar" man får allmänt utifrån just fång, och som du även fått nu från vetten så hade jag varit jag så - ja....
 
Vi har bara fyra hästar på gården, och de har fyra hagar som de växlar mellan och ingen av dessa är särskilt magra betesmässigt.

Ja, när man inte har en hage att tillgå utan gräs i början så är det svårt.

Jag kan ju beskriva hur min hästs rehab gick till, veterinärer var med på varje steg. Hon fick metacam i 10 dagar, stod på hel boxvila i tolv dagar, sedan fick hon komma ut i rundcorallen och på ridbanan för att rulla sig och träffa min andra häst så de kunde klia på varandra och umgås lite, då fick hon äta ett par grässtrån också. Sedan var det korta turer ut och äta lite gräs 5 minuter per dag, trappade upp detta över ett par veckor till en halvtimme per dag, 45 minuter osv. Till slut fick hon gå ut i en stenig skogshage med nästan inget gräs, och efter en månad ungefär sa veterinären att det var okej att ha henne ute där dygnet runt. Under denna tiden fick hon äta ca 5kg blött hö/dag, och det fortsatte tills i oktober ungefär, detta var i juni. Hennes normala giva hade varit runt 13 kg, vilket jag har kunnat trappa upp till under vintern. Hon fick byta till sin vanliga hage under vintern också, och som jag skrev tidigare så går hon nu i en stor gräshage, men med mest dött gammalt gräs, det nya hinner inte växa upp.

Dock finns det inget som säger att hon inte kommer få ett återfall nu, utan jag hoppas mest att det inte händer. Jag funderar varje dag på om det inte är bäst att ta bort henne nu INNAN det händer igen, även om det inte är säkert att det händer igen. Det är ett hemskt svårt beslut och jag har inte fattat det än, just för att hon är så pigg, galopperar i hagen och bockar när vi rider ut på fälten, men samtidigt ser man små saker som indikerar på att immunförsvaret inte är lika bra som det varit. Hon har hostat ett par gånger igen, fått mugg för första gången i sitt liv osv även fast hon sköts pedantiskt, igår fick hon helt plötsligt näsblod.

Ah sorry för lite trådkap.

Finns det någonstans i närheten som han kan åka till när boxvilan är över där det finns fånghästar och då fånganpassade hagar?
 
Det är inget alternativ att ställa honom på annan plats, utan han får avsluta hemma där han är trygg och mår som bäst.
 
Nu har jag bestämt mig för att avsluta min fina hästs liv. Ett tufft beslut, men magkänslan säger mycket tydligt att detta är det snällaste mot honom.
 
Ja, det har varit svårare än jag hade trott. Tidigare har jag alltid tänkt att om denna häst, som gett mig så mycket under så många år, får fång så är det bästa för honom att få avsluta. Men när man står där är det ändå mycket som ska vägas in, och det känns förjävligt att ta beslutet.
 
Det känns för djävligt varje gång man fattar beslutet. Mer eller mindre beroende på häst och situation. Men det är djävligt varje gång.

Tror ändå det är rätt för din häst, det finns ju inga bra lösningar att ta till.
 
Står inför samma beslut. Så j*vla tufft beslut att ta...
Hur ska jag kunna plocka upp telefonen, ringa och boka tid för min att min älskade häst ska få somna in?!
Jag vill bara skrika!

Min häst är 20 år, har haft problem med artros sedan jag köpte honom för ca 4 år sedan, men tack vare motion och glukosamin har han haft det bra! Men nu är lederna sämre, han fick problem med tandfickor förra sommaren, vilket inte kommer att bli bra i hans fall. Han går som pensionär barfota i hagen och är trots det ömfotad och nu har han fått en trolig fång känning. Det fungerar inte längre och det ser jag också.
Men fy f*n va det är svårt!!!
 
Ja, för mig var tiden före avlivningen den jävligaste. Sedan har det känts fridfullt, och jag är så glad att jag tog beslutet. Min häst var nöjd med livet in i det sista, och jag ville inte låta honom ha tuffa sista år. Men sorgligt och tufft är det, att besluta. Önskar dig all styrka!
 
Ja, för mig var tiden före avlivningen den jävligaste. Sedan har det känts fridfullt, och jag är så glad att jag tog beslutet. Min häst var nöjd med livet in i det sista, och jag ville inte låta honom ha tuffa sista år. Men sorgligt och tufft är det, att besluta. Önskar dig all styrka!

Det är skitjobbigt!!
Ringde precis företaget som ska hämta honom när han är avlivad. Efter det bröt jag ihop och nu vet jag inte hur jag ska kunna prata med chauffören som ska ringa och bestämma dag.
Ena stunden känns det helt ok och i nästa är allt skitjobbigt! Usch!
Livet blir lite lättare när jag tagit mig igenom detta.
 
Det är skitjobbigt!!
Ringde precis företaget som ska hämta honom när han är avlivad. Efter det bröt jag ihop och nu vet jag inte hur jag ska kunna prata med chauffören som ska ringa och bestämma dag.
Ena stunden känns det helt ok och i nästa är allt skitjobbigt! Usch!
Livet blir lite lättare när jag tagit mig igenom detta.

Usch vad jag lider med dig! Det måste vara så otroligt jobbigt. Jag är LIVRÄDD att min tant inte skall bli frisk och att jag skall behöva ringa det där samtalet jag också. :(
 
Ja, för mig var tiden före avlivningen den jävligaste. Sedan har det känts fridfullt, och jag är så glad att jag tog beslutet. Min häst var nöjd med livet in i det sista, och jag ville inte låta honom ha tuffa sista år. Men sorgligt och tufft är det, att besluta. Önskar dig all s
Det är skitjobbigt!!
Ringde precis företaget som ska hämta honom när han är avlivad. Efter det bröt jag ihop och nu vet jag inte hur jag ska kunna prata med chauffören som ska ringa och bestämma dag.
Ena stunden känns det helt ok och i nästa är allt skitjobbigt! Usch!
Livet blir lite lättare när jag tagit mig igenom detta.

Det blir definitivt lättare efteråt. Jag grät en himla massa när jag ringde alla de där skitjobbiga samtalen- till grävaren till veterinären till försäkringsbolaget... jag kan trösta dig med att de verkar vana och många jag pratade med var supergulliga.
 
Ja, för mig var tiden före avlivningen den jävligaste. Sedan har det känts fridfullt, och jag är så glad att jag tog beslutet. Min häst var nöjd med livet in i det sista, och jag ville inte låta honom ha tuffa sista år. Men sorgligt och tufft är det, att besluta. Önskar dig all s


Det blir definitivt lättare efteråt. Jag grät en himla massa när jag ringde alla de där skitjobbiga samtalen- till grävaren till veterinären till försäkringsbolaget... jag kan trösta dig med att de verkar vana och många jag pratade med var supergulliga.

Beslutet är verkligen det värsta.

Jag har en senior här hemma som i höstas var tämligen nära Trapalanda. Men hon är helt återställd. Fång är däremot en enkel biljett dit, jag har inte möjlighet att ha en fånghäst här på något vis som fungerar för mig. Möjligen att de två yngsta skulle få en chans men ingen av seniorerna.
 
Min 27-åring fick fång förra sommaren, när hon var 26. Jag behandlade henne då och rehabiliterade på grund av att det kom så plötsligt och oväntat att jag inte hade någon annan plan, och veterinärerna trodde att hon skulle repa sig. Hon har under vintern kunnat äta fri tillgång på hösilage och går i gräshage nu utan problem, men vi gjorde en väldigt långsam invänjning. Om hon får fång igen nu så kommer jag ta bort henne, jag tycker inte att det är värt det med en så gammal häst vars livs nöje är att äta. Hon har dock fina tänder och kan äta havre och mineraler som vanligt igen, men jag har tagit bort all betfor och annat onödigt socker. Hon kommer inte få gå på bete utan vi släppte i denna hagen för en månad sedan innan gräset började växa ordentligt så det inte kommer bli riktigt tjockt med gräs någon gång.
Ett tips till dig är att ta bort havren. Det är alldeles för mycket stärkelse i det och det finns annat att ge som är SÅ mycket säkrare och bättre. Gräs plus havre för en fånghäst låter livsfarligt i mina öron. Vi har gjort samma val för vår gamla fångponny, d v s att om han inte kan gå på lite gräs så har han inte ett bra liv längre. Men då har vi plockat bort ALLT annat som är riskabelt, såsom havre och betfor, och ger honom istället ett speciellt fångfoder.
 
Ja, för mig var tiden före avlivningen den jävligaste. Sedan har det känts fridfullt, och jag är så glad att jag tog beslutet. Min häst var nöjd med livet in i det sista, och jag ville inte låta honom ha tuffa sista år. Men sorgligt och tufft är det, att besluta. Önskar dig all s


Det blir definitivt lättare efteråt. Jag grät en himla massa när jag ringde alla de där skitjobbiga samtalen- till grävaren till veterinären till försäkringsbolaget... jag kan trösta dig med att de verkar vana och många jag pratade med var supergulliga.
Bra gjort av dig. Jag råkade ut för exakt samma scenario för ett par år sedan. En 22-årig häst med fång och hovbensrotation. Första gången (mig veterligen) hon fick fång. Inga andra skador tidigare. Då hästen älskade att gå på bete bestämde jag mig snabbt för att hon inte skulle ha ett liv där hon inte kunde göra det hon gillade bäst. Beslutet var enkelt att ta, men att ringa de jobbiga samtalen är förstås riktigt jäkligt :( Men det kändes ändå helt rätt.
 
Bra gjort av dig. Jag råkade ut för exakt samma scenario för ett par år sedan. En 22-årig häst med fång och hovbensrotation. Första gången (mig veterligen) hon fick fång. Inga andra skador tidigare. Då hästen älskade att gå på bete bestämde jag mig snabbt för att hon inte skulle ha ett liv där hon inte kunde göra det hon gillade bäst. Beslutet var enkelt att ta, men att ringa de jobbiga samtalen är förstås riktigt jäkligt :( Men det kändes ändå helt rätt.
Ja, det är tufft. Det är ett stort och stundtals tungt ansvar att vara hästägare, men man får ge tillbaka lite för alla de fina stunder man fått av de fina djuren.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Semester.
Tillbaka
Upp