Hur "rena" är era hundar?

@Red_Chili Han är blandras m bc o lite golden långt bak. Ganska långhårig.

20150112_123256.jpg
 
Min är ett mudderverk, som de flesta spaniels. Hon älskar att bada, och om badvattnet är tjockt av lera och dy, eller fullt med flytande isflak, spelar liksom ingen roll för henne.

Lyckligtvis har hon också smutsavstötande päls, efter en liten stund hemma är hon torr och ren igen. Jag har rationaliserat bort att duscha av eller torka henne, när hon kommer hem genomsmutsig, det är enklare att bara sopa upp högen av sand från golvet där hon legat.

Men rullar sig i äckliga saker gör hon aldrig, gudskelov.
 
Pappan hade reggade föräldrar. Mammams far hade reggade föräldrar, sen vet jag ej hur det såg ut på mormors sida med reg, hon var hälften bc hälften golden enl uppgift.

Jag vet att en bc inte får reggas utan vallhundsprov. Men om nån frågar vad det är för ras så måste jag ju ge ett så korrekt svar jag kan och det är mestadels borde collie-gener som ligger bakom min hund. Vad har det för betydelse i denna fråga? :)
 
Min skiter i vilket. Lera, mudd, snö, sand, who gives a shit.. MEN om det regnr när vi ska på promenad då är jag ju världens sämsta matte som tvingar ut honom i detta djävulsväder.. Han simmar glatt med mig om somrarna men annars är djupare vatten bara roligt om man får jaga fåglarna som simmar där.
 
Min gillade vatten, men bara i skogen. Där la hon sig ner i första bästa dike. På vanlig väg väjde hon för varenda pöl.

Lera, not so much.
 
Jag undrar lite över hur vanligt det är att hundar bryr sig om de är smutsiga eller ej... Just nu känns det som jag har två extremer här hemma, båda lite udda åt varsitt håll jämfört med tidigare hundar (där jag faktiskt inte kan påminna mig att jag någonsin reflekterat över saken), men det är nog inget jag någonsin diskuterat med andra hundägare så jag vill ta in lite fler erfarenheter! :D

Monster gillar inte att bli blöt och smutsig, men kan acceptera viss smuts efter det redan är ett faktum så att säga. Lera tex, de första stegen i en lerpöl blir trippande och surmulna men sen är det som att han redan är smutsig så varför jaga upp sig. Däremot när vi kommer hem igen, då är det raka spåret till badrummet för att bli ren och fin igen - han kliver inte nödvändigtvis in i duschen (han hatar duschen, tyvärr av goda skäl :() men han vill bli noggrant torkad och "städad". Han skulle aldrig drömma om att kliva i bajs! :eek: Han är väldigt noga med att undvika både sina egna och andras högar, och om han skulle missa någon och råka trampa i det så blir han praktiskt taget halt - det är så äckligt! :yuck: Om han lyckats smutsa ner sig med bajs så kliver han själv in i duschen - han står där och ser ut som jag tänker mörda honom, men han vill bli ren så vad ska han göra... :cautious: :laugh:

Tilly är precis tvärt om. Hon rör sig som en pansarvagn (både inne och ute) och lägger över huvud taget inte märke till vad hon kanske kliver i. Hon klafsar obekymrat runt i allt möjligt och undviker inte ens sina egna bajshögar - hon är också en hund som kan tänka sig att andra hundars bajs är rätt smaskens (:arghh:) så jag vet inte om det har med saken att göra... Hur smutsig hon än blir så hatar hon att jag ska torka tassar och liknande, hon fattar definitivt inte vitsen.

Min tidigare (mycket vaga) uppfattning var nog att hundar inte tänker så mycket på om de är rena eller smutsiga, men att de i alla fall undviker att kliva i sina egna högar... Men som sagt, jag har inte tänkt på saken tidigare, vad är era erfarenheter?

(Monster har faktiskt en äcklig sak han gillar att smutsa ner sig med kom jag precis på! Fiskrens! Jag får passa honom om vi går förbi fiskeplatser, för sådant gojs vill han rulla runt riktigt ordentligt i. Det är jättelätt att få den lukten ur pälsen! :cautious: :banghead: Men det är det absolut enda jag kan komma på som han äcklar ner sig med....)

Ingen av hundarna bryr sig om de är rena eller smutsiga däremot vill ingen av dem bli blöta. De rullar sig gärna ute i illaluktande odörer och ser det som parfym :cool:
 
De gillar inte smuts och blöta som ramla ner på dem (snöblask och regn)

Så är min ena - hon älskar snö, men blir putt när det snöar på hennes rygg. Likaså regn - det gillas inte när det faller över hennes rygg eller ansikte, så för att muntra upp sig själv så badar hon i vattenpölarna under regnen :D:p
 
Min stora schäferblandning är inte så nogräknad. Han gillar att bada i diken och går fram överallt. Han brukar inte rulla sig i äckel dock.

Mina lilla kines vill inte gärna bli blöt och kall. Hon undviker vattenpölar och sånt, förutom när hon får fnatt och springer som en idiot. Däremot rullar hon sig gärna i äckel.
 
Dvärgschnauzern dör om han blir blöt. Han går snyggt runt alla vattenpölar, skulle ALDRIG sätta sin tass i ett dike och det är som att promenera med ett ankare efter sig om det regnar ute. Bajs och dyligt är :yuck: Lite barr och småkvistar är det ända han tar med hem från naturen.

Min lilla är precis likadan. En Chihuahua-hane. Han gillar inte att bada om sommaren, men dras inte för att hoppa upp i mitt eller husses knä så fort duschen är på, eller när man laddat med ett bubbelbad. Så han håller sig ren genom att undvika saker och bada. :D
 
Pudeln är sån. Förr ville han inte ens ut i regn men det går inte hem med mig som matte. Han undviker vatten ända in i högsommarvärme. Är han då väldigt varm och vattnet 20 grader+ så kan han tänka sig gå igenom en bäck eller stå i den och dricka. Han slickar även sina tassar rena och hjälper mig torka honom efter bad. Praktiskt med en hund man ibland vill ha i lite frisyr! Vinthunden däremot...han har helt naken mage och borde frysa men nej....från mars till okt doppar han sig i varenda bäck och pöl han hittar! Lervälling på sommaren är enligt honom bästa myggskyddet! Han tar ALLA chanser att dricka en skvätt och svalka sig och åtminstone doppa tassarna. Nu i januari vadade han genom en 20 cm djup vattenpöl i iskallt vatten istället för att gå runt. Jag får ofta gå raka vägen till badkaret och spola av honom. Som tur är så har han ju den nakna magen och ganska kort päls med bara lite häng på framben och svans så det går ju fort och på ren rutin här.
De undviker dock båda bajs men döda sälar ville dock pudeln gärna rulla sig i om man inte såg upp! Har aldrig märkt att vinthunden bryr sig om att rulla sig i äckliga saker lustigt nog för det gör gärna pudeln...

Bichon frisén jag passar bryr sig inte det minsta om väta utan traskar glatt igenom allt och simmar gärna. Mindre kul för mig med kortbent hund med vit krullig päls som ska tvättas ur sen...
 
Amrisen är en skitgris som gärna rullar sig i allt äckligt och badar i lera.

tumblr_njkqzkNFfA1una4sfo1_540.jpg




Frottehandduk och legat på fleecefilt i någon timme och ordentligt kammad så blir pälsen såhär igen. Den slår bort skit tack och lov.


tumblr_njkqzkNFfA1una4sfo2_540.jpg
 
Jag har två dsg också. En är grävare och alltid skitig den andre är spanare och alltid ren. De har olika hobbys. Men en dsg torkar ju snabbt och lätt.
 
Min labrador är ganska ren av sig, tycker inte om att smutsa ner tassarna såvida det inte handlar om att bada! Då verkar han släppa alla spärrar :D

Min golden däremot är hopplös.. det ska rullas, och skuttas i allt! Lite smuts skrämmer inte honom minsann. Så sent som idag kom han stolt in från balkongen där han tydligen gått lös på en blomlåda med blöt jord i .. Han hade jord över HELA ansiktet och enda upp på bogen på frambenen.. behöver jag ens nämna att det behövdes en storstädning av lägenheten efter att han tagit ett ärovarv inne?:grin::D
 
2 x Cocker spaniel. Båda tikar födda 2005 (men inte syskon) med något olika inställning till det här med att bli blöt.

Om vi går på promenad i koppel, lika långa koppel är det mer regel än undantag att Myrten kommer hem plaskvåt. Hon är blöt rätt igenom. Kör någon form av spanielsök i koppel och uppehåller sig vanligen vid sidan av stigen och kollar - allt. Om snår förekommer penetreras dessa så långt det är möjligt.

Dharma å sin sida kan komma hem från samma promenad torr och fin. Hon går bredvid matte (slakt koppel) stigen. Eventuella vattenpölar undviks noga.

Förr, när de var utställningshundar, resulterade Myrtens framfart ofta i extra bad (trots att det då var bad varje vecka). Mest för att få bort pinnar och skydda pälsen. Nu har vi lagt sådant på hyllan och eftersom de är nerklippta och ingen gillar närkontakt med bajs och faktiskt inte heller kadaver badar de ytterst sällan. Dharma skulle aldrig komma på iden att bada i typ en sjö. Myrten gör det gärna när det är varmt - går i och plaskar, men det räcker. Flera av hennes barn är däremot riktiga badhundar som simmar - och dyker!
 

Liknande trådar

Övr. Hund Regn, grusade vägar och leriga rastgårdar är ju inte det roligaste direkt. Jag går här och dagdrömmer om att ha en vattenslang utanför...
Svar
16
· Visningar
1 194
Senast: hastflicka
·
Övr. Hund Hej! Eftersom jag är både en klant och ganska godtrogen blev jag pålurad en omplaceringshund som har orsakat mig mycket bekymmer. Det är...
Svar
16
· Visningar
1 737
Senast: YlvaG
·
Övr. Hund Vet inte riktigt vad jag vill med detta långa inlägg, för ingen annan kan ju veta, men det kanske hjälper att sortera ut mig själv genom...
2
Svar
21
· Visningar
3 218
Senast: geting
·
Kropp & Själ Jag väljer att skriva det här inlägget här, då jag trots allt är lite "halvanonym" här. I alla fall så till vida att jag inte är öppen...
2 3 4
Svar
66
· Visningar
4 010

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • 🇪🇺EU VALET 2024🇸🇪
Tillbaka
Upp