Hur skulle ni lägga upp det?

[Squie]

Självklart kan han det. Problemet är att jag vill maximera tiden med min son och får dåligt samvete om jag är för ofta i stallet.
Men jag antar att det är något jag måste jobba med. För oftast är min man och son med mig i stallet, ändå har jag typ konstant dåligt samvete..

Jag tror att det dåliga samvetet tillhör själva föräldraskapet o något som alltid kommer att finnas med.

Utan att egentligen veta något. Det går ingen nöd på din son o det finns heller ingen anledning för dig att släppa ditt andningshål.

 

[Ray]

Jag minns att jag kände likadant när det var dags för båda att börja jobba. Och det gjorde pappan oxå.
Plötsligt hamnar man i en rätt stressig vardag där det verkligen känns som ett pussel. Ibland hinner lan inte ses som man borde och det kändes verkligen som att lan ville jobba mindre och umgås mer.

Jag hade oxå häst men kombinerar det bra med jobbet och det tar mindre tid för mig än för många andra. Men ett jobb med helger och kvällar och det kändes jättehårt...
Jag gick inte ner i tid, hade inte råd när det väl kom till kritan. Och kom in i vardagen och efter ett tag kändes det bättre.
När barnet började skolan och inte var hemma på mina lediga mornar kände jag likadant.
Önskar livet var friare. Har inget råd alls mer än att det är bra att tänka igenom det ordentligt så att man vet varför man gör som man gör och är med på att det är det bästa beslutet som livet ser ut just då.

 

[Marlin]

Min lösning på egentid har oftast varit tidiga mornar, innan alla har vaknat (förutom när dom var minimänniskor eftersom bägge kidsen hade kolik och ingen av oss sov överhuvudtaget) oavsett om det varit hästar eller träning. Jag är övertygad om att både du och ditt barn mår bra av att du behåller ditt intresse. Visst går barnet först i alla lägen men vi behöver tid för oss själva!

 

[Marlin]

Glömde, ha inte dåligt samvete över att du har tid med dina hästar, en lycklig förälder är oftast en bra förälder!)

 

[Roheryn]

Nu pratar jag inte bara om TS, utan generellt om hästtjejer: Jag tycker också man kan fundera på om det är vettigt att gå ner i tid på jobbet pga hästar? Vilken småbarnsförälder har egentligen tid med ett intresse som tar 2-3 h fyra gånger i veckan? (Och då är det ju som alla vet lågt räknat!) Det funkar ju inte ens om båda föräldrar jobbar heltid och är engagerade i sitt barn, för visst vill man hinna träffa sin unge efter jobbet? Och sin partner? Och hinna fixa saker hemma? Och nån gång behöver man sova?

Kanske är det inte den bästa prioriteringen under några år när barnen är minst. Det blir uppenbart när man börjar prata om att jobba deltid för att hinna träffa sitt barn.

Om man ändå väljer att göra det tycker jag att man ska kolla upp hur det i slutändan påverkar pensionen, det blir VÄLDIGT dyr hästtid...

Jag valde att köpa häst när min dotter var fyra månader gammal. Jag red in honom under föräldraledigheten, och han har varit med oss sedan dess och blivit en verklig familjemedlem, nu 20 år gammal. Jag avstod från en hel massa saker för att kunna fortsätta ha häst - after work med kollegorna, resor, en hel del materiellt och en hel del socialt liv. Jag jobbade också deltid under åtta år - delvis på grund av dottern, delvis på grund av hästen! Jag ville ju ha tid för dem båda! Jag valde också att inte skaffa fler barn, just för att även fortsättningsvis ha tid med hästar i mitt liv...

Nu fyller dottern sjutton år i år, så jag kan se det hela lite "i backspegeln". Småbarnsåren var ganska lätt avklarade, tycker jag, mycket pga mitt deltidsjobbande (började på 50% när jag började jobba och dottern var 10 månader, gick gradvis uppåt för att när hon var i femårsåldern "landa" på 87%, och gick sedan upp till 100% när hon var åtta). Och sedan blev dottern själv så hästintresserad att vi sedan dess haft hästintresset gemensamt och varit i stallet tillsammans. Idag har vi två hästar, varav dottern tävlar den ena upp till SM-nivå, vilket förstås kräver en hel del tid, pengar och engagemang även från min sida!

Jag kan ibland tänka att om jag inte varit så "egoistisk" att jag köpt häst som nybliven mamma, så kanske dottern aldrig fått sitt stora, brinnande intresse för hästar. Då hade vi missat många stunder tillsammans i stallet, många pratstunder i bilen på väg till tävlingar, många fantastiska galopprace på grusvägarna och härliga skrittrundor i skogen. Att få ha allt det - och särskilt att få ha det tillsammans med min dotter - är värt vad som helst för mig, hur många pensionspoäng som helst... Det är ju det som är livet, det som är meningen med mitt liv! Och jag jobbar gärna tills jag är åttio om det är det jag får betala för att få ha haft ett så rikt liv!

Kan ju tillägga att min egen mamma - som för övrigt också var ryttare - aldrig ens blev pensionär. Hon gick bort 60 år gammal i leukemi. Så man vet aldrig, man kan aldrig räkna med något... Det enda vi vet att vi har är det här livet just nu, och det tänker i alla fall jag aldrig någonsin slösa bort till förmån för några pensionspoäng!

 

[Comatose]

Jag valde att köpa häst när min dotter var fyra månader gammal. Jag red in honom under föräldraledigheten, och han har varit med oss sedan dess och blivit en verklig familjemedlem, nu 20 år gammal. Jag avstod från en hel massa saker för att kunna fortsätta ha häst - after work med kollegorna, resor, en hel del materiellt och en hel del socialt liv. Jag jobbade också deltid under åtta år - delvis på grund av dottern, delvis på grund av hästen! Jag ville ju ha tid för dem båda! Jag valde också att inte skaffa fler barn, just för att även fortsättningsvis ha tid med hästar i mitt liv...

Nu fyller dottern sjutton år i år, så jag kan se det hela lite "i backspegeln". Småbarnsåren var ganska lätt avklarade, tycker jag, mycket pga mitt deltidsjobbande (började på 50% när jag började jobba och dottern var 10 månader, gick gradvis uppåt för att när hon var i femårsåldern "landa" på 87%, och gick sedan upp till 100% när hon var åtta). Och sedan blev dottern själv så hästintresserad att vi sedan dess haft hästintresset gemensamt och varit i stallet tillsammans. Idag har vi två hästar, varav dottern tävlar den ena upp till SM-nivå, vilket förstås kräver en hel del tid, pengar och engagemang även från min sida!

Jag kan ibland tänka att om jag inte varit så "egoistisk" att jag köpt häst som nybliven mamma, så kanske dottern aldrig fått sitt stora, brinnande intresse för hästar. Då hade vi missat många stunder tillsammans i stallet, många pratstunder i bilen på väg till tävlingar, många fantastiska galopprace på grusvägarna och härliga skrittrundor i skogen. Att få ha allt det - och särskilt att få ha det tillsammans med min dotter - är värt vad som helst för mig, hur många pensionspoäng som helst... Det är ju det som är livet, det som är meningen med mitt liv! Och jag jobbar gärna tills jag är åttio om det är det jag får betala för att få ha haft ett så rikt liv!

Kan ju tillägga att min egen mamma - som för övrigt också var ryttare - aldrig ens blev pensionär. Hon gick bort 60 år gammal i leukemi. Så man vet aldrig, man kan aldrig räkna med något... Det enda vi vet att vi har är det här livet just nu, och det tänker i alla fall jag aldrig någonsin slösa bort till förmån för några pensionspoäng!

Nej, man tänker ju olika med det där. Som jag skrev är det förstås upp till TS. Men det är ju bra att göra medvetna val så att man inte plötsligt blev fattigpensionär utan att man förstår hur det gick till.

 

[Sar]

jag håller på att slita mitt hår. Jag vill kunna vara så mycket som möjligt med min son och funderar nu hur jag ska lägga upp det efter sommaren när han börjar hos dagmamma och min man börjar jobba.
Jag vill gärna ha kvar hästeriet då det får mig att må väldigt bra, men jag vill samtidigt lägga upp det på ett bra sätt så att det inte tar för mycket tid från sonen.

Jag har två hästar, varav jag rider en av dom. Den andra har jag medryttare på men behöver ändå göra hans stallsysslor ofta.
Till hösten har jag möjlighet att vara hästledig tre dagar i veckan förhoppningsvis.
Ekonomiskt sätt skulle jag kunna jobba endast 65%. Jobbar dag/kväll/varannan helg.
Framöver kommer jag ev bli erbjuden jobb där jag enbart kommer jobba dagtid vardagar, men jag funderar på om det inte är bättre att ha kvar det gamla jobbet pga det blir mer tid till familjen då. Vet inte om jag tänker konstigt. Vad tror ni?
Vad är bäst för häst och småbarnsliv?

Hur skulle ni lägga upp dom fyra dagar ni har hästarna för att vinna så mycket tid som möjligt med barnet/barnen?

Ber om ursäkt för väldigt luddigt inlägg, har inte sovit inatt och sitter med min son som inte kan sova och har dåligt samvete för ALLT.

Jag såg till att ha inhyrt på lösdrift då barnen var små för att slippa vara så styrd av klockslag. Stall är ju inte en helt riskfri plats så jag lämnade oftast barnen hemma med pappan. Att rida medan barner sover i vagn fungerar om det finns någon annan där som värna barnet om man skulle ramla av och inte kunna resa sig. Att maximera barntiden genom att fara till stallet efter läggning fungerar ju också. Jag hade gjort mig av med den häst du inte rider och behållit den andra för att spara tid ( och pengar).

 

[bergstopp]

Jag såg till att ha inhyrt på lösdrift då barnen var små för att slippa vara så styrd av klockslag. Stall är ju inte en helt riskfri plats så jag lämnade oftast barnen hemma med pappan. Att rida medan barner sover i vagn fungerar om det finns någon annan där som värna barnet om man skulle ramla av och inte kunna resa sig. Att maximera barntiden genom att fara till stallet efter läggning fungerar ju också. Jag hade gjort mig av med den häst du inte rider och behållit den andra för att spara tid ( och pengar).

Har planer på att byta till lösdrift men får se lite hur det är med platser osv.
Jag förstår hur du tänker men det är inte aktuellt att göra mig av med honom.. jag har haft honom i snart 20 år och han är gammal och inte i toppform fysiskt så han får hänga med hos mig sålänge han lever.
Däremot ska jag se om medryttaren vill ha honom lite mer som sin egen fast det är jag som äger honom och han är kvar hos mig.

 

[bergstopp]

Nej, man tänker ju olika med det där. Som jag skrev är det förstås upp till TS. Men det är ju bra att göra medvetna val så att man inte plötsligt blev fattigpensionär utan att man förstår hur det gick till.

Självklart är jag medveten om det. Men jag tänker lite som @Roheryn . Man vet inte hur livet ser ut och detta är något som både jag och min man pratat om. Så i bästa fall håller vi ihop livet ut så kommer det gå bra ekonomiskt.
Gör det inte det så får jag lösa det då!

 

[ako]

jag håller på att slita mitt hår. Jag vill kunna vara så mycket som möjligt med min son och funderar nu hur jag ska lägga upp det efter sommaren när han börjar hos dagmamma och min man börjar jobba.
Jag vill gärna ha kvar hästeriet då det får mig att må väldigt bra, men jag vill samtidigt lägga upp det på ett bra sätt så att det inte tar för mycket tid från sonen.

Jag har två hästar, varav jag rider en av dom. Den andra har jag medryttare på men behöver ändå göra hans stallsysslor ofta.
Till hösten har jag möjlighet att vara hästledig tre dagar i veckan förhoppningsvis.
Ekonomiskt sätt skulle jag kunna jobba endast 65%. Jobbar dag/kväll/varannan helg.
Framöver kommer jag ev bli erbjuden jobb där jag enbart kommer jobba dagtid vardagar, men jag funderar på om det inte är bättre att ha kvar det gamla jobbet pga det blir mer tid till familjen då. Vet inte om jag tänker konstigt. Vad tror ni?
Vad är bäst för häst och småbarnsliv?

Hur skulle ni lägga upp dom fyra dagar ni har hästarna för att vinna så mycket tid som möjligt med barnet/barnen?

Ber om ursäkt för väldigt luddigt inlägg, har inte sovit inatt och sitter med min son som inte kan sova och har dåligt samvete för ALLT.

Jag röstar klockrent för dagtidsjobb!! Det är jättemycket bättre för barnet att få komma samma tider och dessutom vara med på förmiddagen på förskolan. Så tänker man kanske inte när man har sitt första lilla barn som dessutom är så litet som ditt, men redan vid 2-3 så har de mkt glädje av fsk/ dagmamma och kompisar och då är det inte alls kul att t ex bli lämnad på e m när kompisarna snart går hem eller att få gå mindre den veckan du jobbar helg. Tänker man ännu längre så är kvällar o helger verkligen crap när barnet börjar skolan. Jag talar av egen erfarenhet som trebarnsmamma och ridlärare (ett superkul jobb frånsett tiderna, men ska man jobba med folks fritid så måste man ju faktiskt jobba när de flesta är lediga).
Sen gör ju din möjlighet att jobba 65 proc att barnet kan få det bästa av allt - både hemmatid med förälder och förskoletid .
Stressa inte i hjäl dig med hästarna! Du har ju i och med deltidsjobb ändå gott om tid med barnet och det är väl jättebra att han och hans pappa får den tiden du är i stallet på tumanhand.

Men som sagt- kan du välja dagtid så gör det!
Lycka till!!

 

[ako]

... och lägg hästeriet på en moderat nivå! Jättebra med tre hästfria dagar! Nöj dig sen med att rida 2-3 av dina egna dagar så blir det faktiskt inte många dagar per vecka du behöver vara länge i stallet.