Jag blir besviken

trampolin

Trådstartare
Jag har tränat för en, bland AR-kretsar, känd och hyllad tränare i kanske 3 år nu. Jag sökte upp denna tränare för jag ville lära mig rida "på riktigt" och inte bara få instruktioner som "inner skänkel mot yttertygel" utan någon vidare förklaring. Jag ville kunna fråga vad, varför och hur. Jag ville förstå och ifrågasätta. Jag ville lära mig att rida i balans, att samla hästen, och jag ville lära mig att rida med tanken. Jag ville lära mig att utbilda en häst och jag hade drömmar om att i framtiden kunna göra levad i 30 sekunder. Jag ville kunna skjuta iväg som en kanonkula och göra tvärnitar, allt bara med sätet. Jag ville lära mig rida med osynliga hjälper, jag ville lär mig rida helt utan känslan av att tvinga hästen. Jag ville inte bestraffa hästen med min okunskap, utan jag ville ge den en ärlig chans.

Jag har nu insett, just idag (även om känslan legat och pyrt ganska länge) att denna tränaren inte kan lära mig allt detta. Jag har däremot lärt mig att trampa hästen, jag har lärt mig skolskritt och skolgalopper, jag har lärt mig början mot levad, jag har lärt mig hur det känns när en häst verkligen sviktar i alla sina leder baktill. Jag har lärt mig hur hästen fungerar med påskjut och bärkraft, jag har lärt mig energi, jag har lärt mig använda min sits bättre, jag har lärt mig hur man svänger och hur man gör öppna och sluta. Jag har lärt mig otroligt mycket!

Jag hade någonstans en vision om hur resan skulle se ut, men det blev omkullkastat och mina tidigare kunskaper hade varit helt fel. Jag öppnade mig och tillät tränaren forma om mig helt enligt dennes skola. Jag litade på tränaren. Vad har jag fått betala? Jag ville lära mig rida på tränsbett, men jag skulle lära mig att använda stången, för det går nämligen inte att samla utan den (?). Jag skulle rida med stång och kapson. Jag har fått betala med mina grunder, och hästens.

Jag har länge undrat när galoppen ska bli bra med den här nya ridningen. Jag har ju inte fått mer galopp än bara några steg, men visst! Det är power i dom! Det är skolgalopp, men jag vill ha vanlig galopp också! Inte bara obalanserat skutt som inte går att styra riktigt. Bara att vi är inte redo för den än (?).

De grunder jag hade innan, som jag på grund av skräckpropaganda låste in i en låda och gömde undan i ett dammigt hörn, har jag nu lite i smyg på senare tid tagit fram igen och försöker utforska på egen hand, utifrån alla de nya kunskaper jag fått av min tränare och massor av gamla böcker om ridning (klassikers kanske man kan kalla dom). Inför varje träning har jag gruvat mig för att h*n ska komma på mig och mitt eget experimenterande, och jag har inför varje träning återgått till att rida så som jag lärt av tränaren för att jag inte ska göra bort mig, och jag känner hur jag förstör det jag lyckats nå. Men tränaren tycker alltid att jag har gjort framsteg, att vi blir bättre och bättre så jag vet ju att det vi gör är inte av ondo. Ändå vågar jag inte riktigt säga till min tränare vad det är jag gör i smyg. Att jag rider framåt med kontakt i tränsbettet, att jag rider min häst svettig och lösgjord i trav, att jag rider rakt fram, att jag skiftar ställning på raksidorna, att jag rider galopper som går framåt med mindre vinkling i bakknäna, men som har takt, är rundare och känns som en gångart och inte cirkustrix. Jag säger inget av rädsla för att åter få mina grunder tillbakakastade i ansiktet och igen bli manad att stoppa tillbaka det i lådan. Därför har jag inte sagt nåt. Men jag känner att det inte håller längre. Jag tror på mig och min häst och jag tror vi kan lära oss allt! Men jag känner att det fattas nåt, och det klarar jag inte av att säga till min tränare utan att behöva förolämpa.

Jag har alltid sett upp till min tränare, jag har behövt någon att se upp till i ridningen, vilket gjort att jag i desperation och rädsla svalt alltihop. Jag fick det ju tydligt förklarat att jag rider som en kratta och måste lära om. Jag red säkert som en kratta, och jag är oerhört tacksam för allt jag har lärt mig, för jag har verkligen lärt mig massor! Dock har jag den senaste tiden allt mer och mer insett tränarens dödlighet. Tränaren vill gärna sitta på en pidestal, och det har jag tillåtit, och till och med uppmuntrat. Men idag ser jag med öppna ögon. Många delar i tränarens hästhållning, som jag "blundat" för och kanske till och med inte lotsats om att jag sett tidigare blir nu övertydliga. Jag ser tränarens hästar, hur tränaren rider dom och jag tänker att det faktiskt inte är vad jag strävar mot. Jag vill ha verkligt flow, och jag vill utgå ifrån flowet i ridningen. Jag märker på hästen vilken skillnad det är när jag rider så som jag tänker mig att det ska kännas. När vi får flow, när vi får balans, när han lättar, han är svettig när han verkligen bjuder på. Det är i DET jag vill rida och lära mig rida. (svettig häst är lika med fel ridning förstår ni).

Jag vill ha en tränare som tillåter mig att själv utforska ridning, en tränare som kan bolla mina tankar och vägleda mig i mitt eget lärande. Som kan stå på backen och säga vad den ser, och var det faller, varför det faller och vad jag har missat. En tränare som kan hjälpa mig att utvärdera min ridning, snarare än att kasta om den utan att förstå den. En tränare som är öppen inför att testa och pröva och även faktiskt vågar ifrågasätta sin egen filosofi. En tränare som uppmuntrar den egna slutledningsförmågan och som kan se möjligheterna men även varna för fallgropar. Vissa av dessa förmågor besitter min tränare, men det finns så mycket som saknas. Allt som står skrivet i alla böcker! Kan det verkligen bara vara skit? Har inte alla något korn av sanning?

Sen vet jag att mycket sitter i mig själv, rädslan inför tränare är stor. Rädslan för att inte duga är gigantisk. Men jag skulle önska att det fanns en tränare som faktiskt även hade förmågan att se den rädslan och försäkra mig om att jag faktiskt inte har något att vara rädd för!

Ska det vara så jäkla svårt att hitta den rätte?!?! (som inte osar: Jag är Herren, din Gud. Du ska inte ha andra gudar vid sidan av mig.)

(nervöst lägger jag upp tråden här.... vet inte vad jag förväntar mig få tillbaka, alls faktiskt. Bara har ett behov av att faktiskt göra orden synliga. Hoppas ingen blir arg eller ledsen. Det är inte min mening.)
 
Senast ändrad:
Sv: Jag blir besviken

Har du stående tid eller ringer du och bokar lektion för lektion? Gör du det sistnämnda kan väl bara sluta träna, du behöver väl inte säga något till tränaren att du inte tänker komma tillbaka :confused: Jag vet inte vilken relation du och tränaren har iof men annars är det väl bara att sluta.

Jag tycker det är rätt vanligt i dressyrkretsar överlag att "du inte skall hava andra gudar vid sidan av mig"
 
Sv: Jag blir besviken

Jag tror att många, oavsett disciplin känner igen sig ang. ångesten att säga upp sin tränare. Det är jobbigt. Vi i mellanmjölkens land är så himla rädda för konflikt eller att inte bli uppskattade och omtyckta. Den som vill säga upp tränaren känner detta, och den som blir uppsagd tar det som en förolämpning och blir bitter.

Jag tycker du kommit på ngt väldigt viktigt och i och med det du beskriver, och hur långt du kommit i din känsla och ditt tänk att ngt inte känns bra, att du vill rida på annat sätt osv, så säger det mig att du faktiskt inte kan hitta tillbaks till det du trodde på tidigare, utan du har inget val, du måste vidare på vägen.

så bit i det sura äpplet, stå upp för dig själv, och säg upp din tränare (eller dig själv!). Det kommer vara superjobbigt just den stunden, kanske en period framöver om det blir reaktioner eller skitsnack osv. Men sätt det åsido, och stå upp för dig själv och din häst!

Du kommer känna dig mycket bättre. Och som jag ser det har du allt att vinna och inget att förlora, i och med att du känner så starkt som du gör enligt din text.
 
Sv: Jag blir besviken

Jag vill bara säga att jag förstår din vilsenhet, och frustration.
Jag har också lämnat över och tagit för givet att de har koll, men jag har varit i flera återvändsgränder (som jag uppfattar att det är din känsla du beskriver)

jag förstår också vad du vill ha, en tränare som också är en människa, som är kompetent nog och som står så stadigt att den vet att det den säger håller - och att den vet varför det håller

där säger jag lycka till :angel:

Jag kan faktiskt rekomendera en sådan i Skåne - som klarar av diskussionen... Däremot är kanske den inte en stjärna att rida själv - men en solid grund som håller kan den ge

Den perfekta tränaren finns inte, som ryttare får man göra som ett maskrosbarn, dvs man får själv se till att man får det man behöver - och nej i min värld kan inte en enda människa räcka till för det


Ja det var min respons. jag antar att du ville ha ngn sorts respons

den viktigaste feedbacken jag kan ge är; fundera på varför du sätter upp en tränare på en piedestal - för det är ju inte ditt ridbehehov du tillfredsställer på det sättet.....
 
Senast ändrad:
Sv: Jag blir besviken

Ska det vara så jäkla svårt att hitta den rätte?!?! (som inte osar: Jag är Herren, din Gud. Du ska inte ha andra gudar vid sidan av mig.)

Jag lovar att det finns massor av sådana AR-tränare! Jag har hitintills ridit för tre stycken (Bent och två av riddarna) och jag tycker att alla har varit högst flexibla gentemot de ryttare som har en annan bakgrund eller exempelvis vill rida tävlingsdressyr. De är alla öppna för diskussioner och synpunkter.

Dock vet jag att det finns riddare som med skygglappar går den strikta, smala akademiska vägen och inte vill höra talas om något annat.

Lycka till i sökandet efter den perfekta tränaren!
 
Sv: Jag blir besviken

Jag tycker att du först och främst ska sätta dej in i och fundera över vad det är för inriktning du har valt och vad den står för, i teorin dvs påståenden och böcker, mm, samt i praktiken.


Det finns ju trådar här nu om olika ridstilar, sits, mm om du orkar läsa:)

Sen att helt enkelt sluta och byta tränare, det gör många, det är inte hela världen. Man ska ju känna att det leder någonstans.

Det finns massor av dåliga tränare, så åk och kolla innan du provar om du har möjlighet.

Att tränaren själv kan rida tror jag är rätt viktigt, annars kan det vara svårt att få bra hjälp, om inte tränaren ibland kan sitta upp på din häst och visa och så att du ser din häst. Åtminstone bör den ha varit en skicklig ryttare som vet vad den talar om.
 
Sv: Jag blir besviken

I boken "Ridning på kandar" av Bent skriver han "Var och en måste välja den väg som tilltalar den mest". Så din ridlärares ridlärare är inte lika hård om att följa den "enda rätta" vägen.
Jag tycker att det låter som att du gör precis det. Börjar gå din egen väg!
Jag ser kunskap som ett skafferi med lådor där jag kan plocka fram det jag tror på och tycker verkar passa just i denna stund.
Försök att byta ridlärare och när du så småningom ska välja en ny så säg vad du vill ha ut av din träning. Då märker du om den personen är öppen för dina idéer och villig att ha en dialog med dig.

Lycka till på din nyfunna väg!
 
Sv: Jag blir besviken

i syvende o sist så är det du och din häst som är de bästa tränarna och som faktiskt kan bestämma vad ni vill göra och vet hur det ska göras för er.

ingen tränare blir någonsin perfekt för vi är alla indivduella, både häst och ryttare. Bli lyhörd för dig och din häst och ställ dig frågan VARFÖR? så behöver du snart ingen tränare :) bara nån som står på backen och kan vidarebefodra vad de ser.

lycka till
 
Sv: Jag blir besviken

En sak att ha i minnet när man betalar för en lektion:
Kunden har alltid rätt!

Har du berättat för tränaren vad det är du vill?


Själv rider jag för en känd AR-tränare som vackert får acceptera att jag inte är ett dugg intresserad av någon akademisk dressyr utan är ute efter hans förmåga att undervisa och hans kunskap om hästar. Jag rider western, tävlar i trail och pleasure och ser många fördelar med att mixa inriktningar och träningsmodeller.
Tränarn fann sig väldigt väl i att jag bestämde vad som skulle ske på lektionerna, det är ju trots allt jag som betalar. Visst gjorde jag som han sa i mycket, men efter femtielva varv på volt sa jag ifrån, då hade jag tröttnat och ville göra något annat. Då blev det så. Sure, vi kommer aldrig driva kor på hans lektioner (det har jag andra tränare till ;)) men de flesta andra moment kan han hjälpa mig med.

Vad jag försöker säga är att om du trivs med tränarens undervisningsmetod, påpeka att du är missnöjd med innehållet!
 
Sv: Jag blir besviken

En sak att ha i minnet när man betalar för en lektion:
Kunden har alltid rätt!

Hmm det håller jag verkligen inte med om :eek:

Herregud hur skulle det se ut om eleven styrde lektionerna.. väldigt väldigt många elever har inte lust att harva runt i grundarbetet månad ut och månad in eftersom det oftast är astråkigt utan dom vill rida rörelser och så fattar dom inte att utan grundarbetet blir det inga rörelser ändå :grin:

Jag skulle tappa all respekt i världen om tränaren tillät eleverna rida rörelser som dom inte klarar av... det är väl därför jag inte har så mkt respekt för dom allra flesta tränarna.. dom gör så för att tjäna pengar för att dom inte vill bli av med elever.. Visst vissa måste sälja sig för att kunna försörja sig men hur kul är det egentligen när tränaren å andra sidan har tappat respekten för sig själv och sina elever på det sättet att dom låter eleverna styra lektionerna?
 
Sv: Jag blir besviken

Aha! Du är en nyväckt sektmänniska?? för just den där rädslan att dina egna tankar är fel fast du känner innerst inne att du har rätt, är typiskt för sekter. Man hjärntvättas att tro att det är "Den Rätta Läran" och andra sätt att se saker existerar inte.

Välkommen ut i verkliga världen, vad roligt att du har börjat ifrågasätta. Nu kommer du utveckla din ridning dubbelt så mycket som om du hade stannat kvar i sektens lilla trånga värld.

Jag har tränat dressyr för en westernkille i många år, trots att jag är ren halvblodsmänniska som tävlar FT. Absolut en av de bästa dressyrtränare jag haft som såg saker som ingen vanlig dressyrtränare påpekat för mig.

Att blanda olika inriktningar måste ju vara ett mycket bra sätt att komma vidare med sin ridning på alla olika sätt.

Men att leva i ett kommunist/sektland där 1 människa o hans/hennes tro är den enda rätta, är raka vägen till döden enligt mig iaf!:D
 
Sv: Jag blir besviken

Jag tror du förstod vad jag menade :grin:

Självklart ska man ha grunden först, men om man inte vill följa tränarens på förhand uppgjorda "plan" har man all rätt i världen att säga ifrån. Oavsett vad för inriktning tränaren har.
 
Sv: Jag blir besviken

Jag tror du förstod vad jag menade :grin:

Självklart ska man ha grunden först, men om man inte vill följa tränarens på förhand uppgjorda "plan" har man all rätt i världen att säga ifrån. Oavsett vad för inriktning tränaren har.

Det låter extremt märkligt att inte följa tränarens plan, är man missnöjd får man väl helt enkelt byta tränare och inte börja lägga sig i hur tränaren tränar... är nog inte så inspirerande för tränaren heller att ha sådana elever men som sagt en del måste ju försörja sig.
 
Sv: Jag blir besviken

Tränarn fann sig väldigt väl i att jag bestämde vad som skulle ske på lektionerna, det är ju trots allt jag som betalar. Visst gjorde jag som han sa i mycket, men efter femtielva varv på volt sa jag ifrån, då hade jag tröttnat och ville göra något annat. Då blev det så.

Vem bestämmer när grunden är där? Du eller tränaren? För som sagt det är jäkligt tråkigt att harva runt med grunder och många tröttnar och vill göra annat.
 
Sv: Jag blir besviken

Och här säger ni att AR-folk är hjärntvättade.. :grin:

För mig är det självklart att man har en egen åsikt på lektionerna. Vill jag förändra något och individanpassa lektionen, då säger jag det. Hittills har inte bara enda tränare haft något emot det.
För hör och häpna! De har arbetat som tränare, och behöver kunder för att få en inkomst. En har haft tränarjobbet som extraknäck, men ville fortfarande ha kunder. Och jag som kund betalar för en tjänst och har all rätt i världen att säga min åsikt om den.

Kan ju säga att tränaren som misstyckte mot att jag hade egna åsikter om lektionens upplägg inte längre arbetar som tränare.
 
Sv: Jag blir besviken

Att hitta en tränare med alla egenskaper man söker är inte helt lätt.

Lyckligtvis så är det ingen (med vett i skallen) som förväntar sig att man ska vara tränarmonogam, utan man kan prova flera. I vissa fall kanske det innebär att man slutar hos den gamla tränaren för att man omvärderar denna och inte vill rida på dess sätt längre, eller för att man gillar det nya bättre och det inte går att kombinera.

I andra fall kanske det funkar med flera tränare parallellt för att de kompletterar varandra. Det är t ex väldigt vanligt, framför allt inom tävlingsvärlden, att man har en "månadstränare" och en "veckotränare", och att man är med på träningsläger för ytterligare tränare om man t ex rider i lag.

Mitt bästa tips är att du åker och tittar på träningar för andra tränare tills du ser någon du gillar som är inne på samma linje som du, och sen testar att träna för denna och ser om det ger mer.

Du verkar ju vad jag kan se ha snappat upp de bästa godbitarna från din gamla tränare men gillar inte hela konceptet, så det är väl vettigast att gå vidare och utforska det du är sugen på och nyfiken på men behålla verktygen från den gamla i bagaget och plocka fram dem när du behöver dem.

Och om din gamla tränare har problem med det så får du väl testa en annan. Det är inte precis någon brist på dem. :D
 
Sv: Jag blir besviken

Och här säger ni att AR-folk är hjärntvättade.. :grin:

För mig är det självklart att man har en egen åsikt på lektionerna. Vill jag förändra något och individanpassa lektionen, då säger jag det. Hittills har inte bara enda tränare haft något emot det.
För hör och häpna! De har arbetat som tränare, och behöver kunder för att få en inkomst. En har haft tränarjobbet som extraknäck, men ville fortfarande ha kunder. Och jag som kund betalar för en tjänst och har all rätt i världen att säga min åsikt om den.

Kan ju säga att tränaren som misstyckte mot att jag hade egna åsikter om lektionens upplägg inte längre arbetar som tränare.

Det är ju det jag säger.. dom vill tjäna pengar och därför får dom acceptera de elever dom får för att dom måste försörja sig.

Jag skulle dock aldrig kunna ha respekt för en sådan tränare som vänder kappan efter vinden.
 
Sv: Jag blir besviken

Jag tycker du redovisar ett minst sagt orignellt och intressant upplägg. Tyvärr måste jag säga att jag tror det är sällsynt att tränare ser det som du gör, och att de köper konceptet kunden har alltid rätt.

om man som elev väljer en tränare för att komma vidare och utvecklas, finns det någonstans i grunden ett ekvivalens tecken med att man faktiskt tar till sig och annammar dennes upplägg i stort, eftersom det upplägget förväntas vara den röda tråden som leder till den utveckling man som elev efterfrågat genom att välja den tränaren.

jag ser ingen större skillnad på om man valt en lärare av någon annan skola heller. Om ens röda tråd var att helt enkelt när man själv kände för det, vända upp och ned på kursen eller föreslå egna banor, så skulle det bli ett ganska udda och inte så konsekvent upplägg på utbildningen.

jag hoppas du förstår vad jag försöker illustrera.

som elev skulle jag också känna mig mkt konstig om jag efter eget bevåg valde hur träningen skulle se ut mitt under en pågående träning, och helt emot vad tränaren försöker åstadkomma just då.
Kände jag såna impulser på regelbunden basis, dvs att jag inte är nöjd med upplägget - ja då är det dax att byta tränare, inte instruera denne om hur han bör driva lektionen.
då kan jag lika gärna träna mig själv.

:confused:
 
Sv: Jag blir besviken

Och här säger ni att AR-folk är hjärntvättade.. :grin:

För mig är det självklart att man har en egen åsikt på lektionerna. Vill jag förändra något och individanpassa lektionen, då säger jag det. Hittills har inte bara enda tränare haft något emot det.
För hör och häpna! De har arbetat som tränare, och behöver kunder för att få en inkomst. En har haft tränarjobbet som extraknäck, men ville fortfarande ha kunder. Och jag som kund betalar för en tjänst och har all rätt i världen att säga min åsikt om den.

Kan ju säga att tränaren som misstyckte mot att jag hade egna åsikter om lektionens upplägg inte längre arbetar som tränare.

Om du inte vill jobba som tränaren tycker att du behöver, (utifrån sitt perspektiv som just -tränare) så varför alls rida för den personen:confused: Du accepterar ju inte upplägget och borde kanske göra som Ts - fundera över annan tränare.
 
Sv: Jag blir besviken

Självklart menar jag inte att man helt och hållet bestämmer allt! Det jag försöker säga är att även om man är elev har man en åsikt om hur lektionen ska vara utformad. Kommunikation brukar vi kalla det.

Jag måste haft himla tur med alla de tränare jag haft genom åren. Första lektionen har de kollat av vad jag kan, sedan har vi diskuterat hur vi ska ta oss vidare och vad som är mitt mål. Tränarens mål behöver ju inte vara det samma som mitt.
Jag skulle ju aldrig gå till en hopptränare och kräva att den ska lära mig reining, då söker jag upp en reiningtränare. Men det är ju ungefär som att gå till en målare och be den byta eluttag i vardagsrummet...
 

Liknande trådar

Ridning Jag börjar undra om en del människor (då syftet jag på mig själv) aldrig kommer lära sig att rida bra. Har ridit till och från i 20 år...
2
Svar
33
· Visningar
2 919
Senast: iNHALE
·
Träning Jag har rätt nyligen (i våras) fått en ADHD-diagnos, som vuxen (snart 30). Jag hade aldrig ens tänkt tanken att jag kunde ha ADHD förrän...
2 3
Svar
47
· Visningar
4 151
Senast: Fazeem
·
Hästhantering Jag har en unghäst som backar ur transporten så fort jag försöker stänga bommen. Vi har tränat MYCKET, minst 2 gånger i veckan under fem...
2
Svar
21
· Visningar
1 984
Hästmänniskan Hej! Skulle uppskatta lite tips och hjälp. Jag har ridit nu i några månader och älskar verkligen det. Har dock endast kommit till...
Svar
9
· Visningar
612
Senast: valy
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp