Bukefalos 28 år!

Kallblodiga ridhästar

Jamtland

Trådstartare
Har i dagsläget två varmblod, men då jag både är lång och rätt tung så har jag insett att det är mot kallbloden jag sneglar när jag tänker på min nästa häst. Är också rätt intresserad av brukskörning så då är kallblod helt rätt. Men hur är de som ridhästar? Jag rider inte särskilt avancerat, lite western, lite dressyr men mest i skogen. Vill dock ha en häst som är rätt enkel och känslig att rida då min fibromyalgikropp sällan vill jobba så särskilt mycket. Raserna jag funderar mest på i dagsläget är nordsvensk brukshäst och haflinger. Har också tre barn och tanken är väl att de i framtiden ska ha någon slags nöje av hästarna så alltför stora och tunga går bort.

Hur höga är era nordsvenska bruksnordisar? Hur "tunga" är de att rida? Skulle du som redan har en bruksnordis köpa en sådan igen om det var en ridhäst du var ute efter?

Hur hög är en "normal" haflinger? Tungriden? Hetsiga?

Input någon?

Jenny
 
Min är ju visseligen bara bruksnordis till häften men jag har aldrig ridit en lättare häst. Jag behöver bara tänka så gör hon.
Jag förstår faktiskt inte tanken att en nordsvensk skulle vara tyngre att rida än någon annan häst. Allt har nog att göra med hur man rider dom, alltså hur känsliga/okänsliga dom blir.

Skulle definitivt tänka mig en ren bruks som ridhäst.
 
Har i dagsläget två varmblod, men då jag både är lång och rätt tung så har jag insett att det är mot kallbloden jag sneglar när jag tänker på min nästa häst. Är också rätt intresserad av brukskörning så då är kallblod helt rätt. Men hur är de som ridhästar? Jag rider inte särskilt avancerat, lite western, lite dressyr men mest i skogen. Vill dock ha en häst som är rätt enkel och känslig att rida då min fibromyalgikropp sällan vill jobba så särskilt mycket. Raserna jag funderar mest på i dagsläget är nordsvensk brukshäst och haflinger. Har också tre barn och tanken är väl att de i framtiden ska ha någon slags nöje av hästarna så alltför stora och tunga går bort.

Hur höga är era nordsvenska bruksnordisar? Hur "tunga" är de att rida? Skulle du som redan har en bruksnordis köpa en sådan igen om det var en ridhäst du var ute efter?

Hur hög är en "normal" haflinger? Tungriden? Hetsiga?

Input någon?

Jenny

De haflingers jag sett har varit nätta och ädla, de håller ofta ponnymått och är smäckrare än t ex en traditionell new forest. Så ingenting för långa och tunga ryttare.
 
Min är ju visseligen bara bruksnordis till häften men jag har aldrig ridit en lättare häst. Jag behöver bara tänka så gör hon.
Jag förstår faktiskt inte tanken att en nordsvensk skulle vara tyngre att rida än någon annan häst. Allt har nog att göra med hur man rider dom, alltså hur känsliga/okänsliga dom blir.

Skulle definitivt tänka mig en ren bruks som ridhäst.

Ja det där med att de ska vara "tunga" har jag hört men tyckt låter konstigt. Skönt att höra att det är "fel"! ;)
 
De haflingers jag sett har varit nätta och ädla, de håller ofta ponnymått och är smäckrare än t ex en traditionell new forest. Så ingenting för långa och tunga ryttare.

Den enda haflinger jag träffat irl var 140 hög och bred som två ladugårdsväggar. Kände mig inte ett dugg stor på henne och jag känner mig stor på alla varmblod under 165 i vanliga fall. Vqr hon undantaget som bekräftade regeln?
 
Haflinger precis som många andra raser kommer i både nätta och kraftigare modeller så man får helt enkelt leta efter rätt individ. Ta bara inte miste på att en fet häst kan bära mer än en normalhullad för det kan den såklart inte utan att ta skada i längden.

Nu vet jag inte vilken vikt eller längd vi talar om men mitt korsningssto av okänd härkomst på ca 150 cm som ser ut som en stor islandshäst tar utan problem eller att det ser konstigt ut en drygt 170 cm lång och 85 kg tung ryttare så länge det är en van och stabil ryttare. Iallafall på en vanlig skogstur. Jag är 168 cm lång och känner mig absolut inte stor på henne utan helt lagom. Den vikten och längden bör ju t ex en new forest, eller en haflinger av grövre modell också klara och en sådan är förmodligen bra mycket enklare att hantera även för ett barn med hjälp av en förälder/annan vuxen som rider till då och då och som hjälper till i hanteringen än vad en kallblodstravare eller nordsvensk är.

Det man behöver tänka på med kallblodstravare och nordsvenskar är att de behöver jobba. Mycket. Man kan inte bortse ifrån vad de är avlade till så att rida en slö tur på en timme varannan dag är inget för en sådan häst. De behöver jobba ordentligt för att förbli trevliga hästar men givetvis finns det ju undantag även där. Men vill du köra bruks så kanske din kropp orkar med en sådan häst iallafall? Annars kanske t ex en new forest av kraftigare modell hade varit ett bättre val? Det är ju inget som hindrar ifrån att köra bruks med en new forest heller menar jag.

Hur en häst är att rida är väldigt mycket en träningssak. Mitt sto var ganska ostyrbar när jag köpte henne och ville helst gå i svansen på hästen framför och svänga därifrån var inte tänkbart men hon hade bara inte blivit inriden ordentligt men nu när hon är det så räcker en liten viktförändring och en blick, alltså att jag bara tänker så gör hon som jag ber om.

En häst som har blivit bankad och sparkad på blir ju skänkeldöv men även det går ju att träna bort med tålamod och små fina hjälper om man har lust och ork med det. Alla hästar är ju ifrån grunden känsliga och den känsligheten går ju att få tillbaka. Frågan är ju mer hur mycket projekt man vill ha eller om man vill ha en färdig häst direkt.
 
Jag har en haflinger och har stött på vissa andra. Generellt skulle jag säga att dom också behöver mycket motion och stimulans, lite beroende på hur de är uppstallade. Nu går min på lösdrift och det fungerar bra utan att rida varje dag, men när han stod på box var man tvungen att rida 5-6 dagar i veckan för att han inte skulle klättra på väggarna. Just min haflinger är inte tung på något sätt, men jag skulle inte våga ett barn eller en nybörjare rida honom. Främst för att han har en väldigt stark personlighet. Jag skulle inte säga att han är pigg och het, utan snarare livsglad, busig och envis. Sen kan det ju finnas andra haflingers som passar dina önskemål bättre :) Jag skulle nog kollat på individen. Min är 144 cm och rätt grov, men en person på 170 som själv är grov ser för stor ut på honom. Men det finns ju större haflingers också!
 
Tycker nordsvenskar är trevliga "enkla" hästar. Stabila i psyket och blir ju så känsliga som man gör dem. Tycker inte att de behöver aktiveras tungt och länge för att fortsätta vara trevliga, utan de är ganska stabila oavsett. :)

Våra är mellan 145 och 160 ca.
 
Vår nordsvenske bruksvalack, 21 år, är 152 i mkh. Kan vara lite loj och flegmatisk med vissa ryttare som inte begär någonting alls av honom, men normalt sett är han ganska pigg. Absolut inte framtung och ligger aldrig på bogarna. Han var 15 när vi fick honom och först då påbörjades hans akademiska skolning, som varit väldigt lättgenomförd. Smart häst som har lätt för att lära och som gärna vill vara sina människor till lags.
Har du aldrig funderat på kallblodstravare? Vi har tre stycken, modell grövre. Mitt äldre sto, nu 22 år, ser ut som en stor bruksnordis med sina 159 cm. Hon är otroligt lättriden, känslig och med motor utan att vara het. Samma sak med vår 6-åriga valack, han körs mest men är trevlig att rida. Vårt 5-åriga sto har vi ännu inte suttit på.
 
Nu är inte min bruksnordsvensk inriden än, men inkörd är han, och jag har svårt att se att han kommer att bli tungriden. Han är känslig, vaken och alert, fast lugn också. Min var 157 cm som treåring, nu är han fyra och är runt 160 cm.

/AA
 
De tinkrar jag har träffat är enkla och lugna i all hantering, men ändå framåt och känsliga att rida. Ingen skillnad om de har stått i några veckor heller, varken i ridning eller körning. Ligger ofta runt 1.50-1.55, men större och mindre finns ju förstås. De tar mycket ryttare, dessutom, både på längden och bredden. ;)
 
Har i dagsläget två varmblod, men då jag både är lång och rätt tung så har jag insett att det är mot kallbloden jag sneglar när jag tänker på min nästa häst. Är också rätt intresserad av brukskörning så då är kallblod helt rätt. Men hur är de som ridhästar? Jag rider inte särskilt avancerat, lite western, lite dressyr men mest i skogen. Vill dock ha en häst som är rätt enkel och känslig att rida då min fibromyalgikropp sällan vill jobba så särskilt mycket. Raserna jag funderar mest på i dagsläget är nordsvensk brukshäst och haflinger. Har också tre barn och tanken är väl att de i framtiden ska ha någon slags nöje av hästarna så alltför stora och tunga går bort.

Hur höga är era nordsvenska bruksnordisar? Hur "tunga" är de att rida? Skulle du som redan har en bruksnordis köpa en sådan igen om det var en ridhäst du var ute efter?

Hur hög är en "normal" haflinger? Tungriden? Hetsiga?

Input någon?

Jenny

Jag skulle också vilja säga, som någon annan här sade, att hästarna blir så "tunga" att rida som vi gör dem. Min nordsvenska kille (bruks, för att undvika eventuella missförstånd) tycker jag är en otroligt ärlig domare av min ridning, och körning och hantering, för jag märker med en gång på hans uppträdande och svar på mina signaler när jag blir hängande och inte är tillräckligt snabb och lätt. Då blir han seg och tung och går emot, men det kan jag ju inte skylla på honom, det är ju jag som felar. I övrigt är han alert, lätt och uppmärksam, men det som jag tycker om bäst med honom är att hans vilja att arbeta och göra rätt. Och hans vänliga sinne.

Som ridhäst kan jag faktiskt säga att min nordsvensk är smidigare och trevligare än halvblodet jag hade tidigare.

Nu är min kille min första nordsvensk, men jag är helt såld och skulle gärna ha en till. Faktum är att om jag någon gång får tid och råd så tänker jag skaffa mig en till, gärna ett sto att avla lite på.

Med de kriterier du sätter upp tycker jag absolut att nordsvensken bör vara ett alternativ för dig. Kanske kan du ta kontakt med FNH och lägga ut en sökes annons på hemsidan? För som jag upplever det är det inte alltid de trevliga välutbildade hästarna kommer ut på annons.
 
Som andra har sagt så blir hästen det ryttaren gör den till.
Red mycke ardenner innan och båda var otroligt lätta att rida. Har ridit smäckra "vanliga" långbenta ridhästar som varit betydligt svårare att manövrera.
Nu har jag nordsvenskar (bruks), ett sto på 18 och en valack på 4. Och jag vill aldrig ha en annan ras.
Jag tycker nordsvensken ger mig allt jag vill ha i en häst. Ett stabilt och coolt psyke, lugn när jag ber om det men är inte sen att ta i och jobba om det efterfrågas.
Båda är mycket pigga och framåt, men utan att go bananas.
Mina är 157 (stoet) och 151 (valacken), hoppas dock han växer till sig några cm till.
Jag är 179 cm lång och känner mig inte för stor på någon av dom då deras massa tar upp en hel del av mina ben :)

Har inte haft egen haflinger, men ridit ett par. Tycker att haflingern är en underbar ras, men att de individer jag träffat (både ston och valacker) har ett starkare psyke som kräver mer av ryttaren. De är oxå ofta nättare än nordsvensken och framförallt lägre i mankhöjd.
 
Om man ska generalisera så är mkh på en Haflinger mellan 140-150 cm och Nordsvensken mellan 150-160 cm. Sen finns det avvikelser visst, men det är oftast undantag.
Däremot så finns Haflingern i två typer (som blir mer och mer vanligt bland de gamla bruksraserna), en kraftigare bruksmodell och en modernare sportmodell.
Såg att NF också nämndes i tråden, dom finns också i två modeller, däremot kan du få svårt att hitta någon öht över 145-150 cm, de flesta är runt 140 cm. Den gamla bruksmodellen av NF är oftast under 140... jag har en sån :angel:.

Nordsvensken vill jag slå ett slag för :up: supertrevliga hästar (oftast). Jag som är Russ-uppfödd tycker att dom är som ett Russ i sitt sätt fast några storlekar större ;).
P.s Nordsvenska travhästen då? Kan det vara ett alternativ?
 
Tack för all input, det uppskattas. Några reflektioner och lite info.

Har full koll på hur överviktiga haflingers ser ut, den jag pratade om var väldigt grov och viktbärande, inte fet.

Jag är 179 cm lång och väger lite mer än jag borde till den längden.

Nordsvensk travare är inte intressant då jag vill bort från travartraven och för att de nordistravare jag haft/ridit ofta varit travarheta och även fast jag vet att det är individuellt även där så vill jag inte ha en sån.
 
Tack för all input, det uppskattas. Några reflektioner och lite info.

Har full koll på hur överviktiga haflingers ser ut, den jag pratade om var väldigt grov och viktbärande, inte fet.

Jag är 179 cm lång och väger lite mer än jag borde till den längden.

Nordsvensk travare är inte intressant då jag vill bort från travartraven och för att de nordistravare jag haft/ridit ofta varit travarheta och även fast jag vet att det är individuellt även där så vill jag inte ha en sån.

Percheron kanske vore något? Det är stora, rejäla hästar utan att vara shire-storlek, men känsliga och kvicka för hjälperna tack vare fullblodsinslaget i rasen (som kanske inte syns utanpå, men märks när man rider). Inte heta på det sättet travare gärna blir, men pigga i huvudet och förhållandevis känsliga.

Kruxet är väl om du vill ha en häst som bär din längd och vikt, och är lätt för hjälperna och alert, men samtidigt så liten och saktmodig att barn kan rida och hantera den. Jag tror du får välja lite: antingen en mindre häst som du kör och barnen rider, och som är lite känsligare, typ grov ponnyras eller haflinger, eller en häst som du rider, typ percheron, eller en liten grov häst som alla kan rida, typ ardenner eller grov bruksnordsvensk, och tumma på känsligheten.
 
Senast ändrad:
Percheron kanske vore något? Det är stora, rejäla hästar utan att vara shire-storlek, men känsliga och kvicka för hjälperna tack vare fullblodsinslaget i rasen (som kanske inte syns utanpå, men märks när man rider). Inte heta på det sättet travare gärna blir, men pigga i huvudet och förhållandevis känsliga.

Kruxet är väl om du vill ha en häst som bär din längd och vikt, och är lätt för hjälperna och alert, men samtidigt så liten och saktmodig att barn kan rida och hantera den. Jag tror du får välja lite: antingen en mindre häst som du kör och barnen rider, och som är lite känsligare, typ grov ponnyras eller haflinger, eller en häst som du rider, typ percheron, eller en liten grov häst som alla kan rida, typ ardenner eller grov bruksnordsvensk, och tumma på känsligheten.

Kruxet med percheron är att de är väääldigt ovanliga i Sverige. Svårt att få träffa någon och skapa sig en uppfattning om hur de är och hur de passar en själv.

Sen anser jag absolut inte att man behöver tumma på nån känslighet om man väljer nordsvensk eller ardenner.
Bara man är kräsen och väljer rätt individ. Men så är det väl med alla raser?
 
Kruxet med percheron är att de är väääldigt ovanliga i Sverige. Svårt att få träffa någon och skapa sig en uppfattning om hur de är och hur de passar en själv.

Sen anser jag absolut inte att man behöver tumma på nån känslighet om man väljer nordsvensk eller ardenner.
Bara man är kräsen och väljer rätt individ. Men så är det väl med alla raser?

Ardenner är väl knappast den känsligaste rasen? Det innebär inte att de är okänsliga ångvältar, men att påstå att ardenner generellt är superkänsliga håller jag absolut inte med om. Fullblod är känsliga, och jag har aldrig nånsin träffat på en ardenner som varit i närheten av det. Det ligger inte bara i individen, olika raser har lite olika grundförutsättningar.

Sen kan man träna upp känsligheten på alla hästar, men min erfarenhet är att med en ardenner exempelvis, så kan du efter en hel del medveten träning kanske komma dit ett mycket okänsligt fullblod är redan från början.
 
Ardenner är väl knappast den känsligaste rasen? Det innebär inte att de är okänsliga ångvältar, men att påstå att ardenner generellt är superkänsliga håller jag absolut inte med om. Fullblod är känsliga, och jag har aldrig nånsin träffat på en ardenner som varit i närheten av det. Det ligger inte bara i individen, olika raser har lite olika grundförutsättningar.

Sen kan man träna upp känsligheten på alla hästar, men min erfarenhet är att med en ardenner exempelvis, så kan du efter en hel del medveten träning kanske komma dit ett mycket okänsligt fullblod är redan från början.

Jag har heller inte påstått att ardennern är superkänslig. Och att jämföra den med ett fullblod är inte en rättvis jämförelse då de är avlade för helt skilda uppgifter.
Vad jag läser så är det en häst för hobby och lättare träning/tävling hon eftersöker. Och den känsligheten för att klara det med lätthet finns hos både ardenner och nordsvensk. Kanske speciellt hos nordisen då ardenner inte är den vanligaste ridhästen och därav svårt att hitta utbildade individer.
Nordsvensken däremot är även en präglad ridhäst vilket gör det lättare att hitta rätt individ då de finns fler att välja mellan.
 
Jag skulle satsa på en bruksnordis, de är ju dessutom utrotningshotade och det vore trevligt tycker jag om vår fina ras fick finnas kvar.
Men då krävs det efterfrågan på dem också.
Jag har nog bara bra erfarenheter av bruksnordisar.
Tillåter man dem att vara tungridna så blir dem det, kräver du att hästen är lyhörd för dig så blir den det.
 

Liknande trådar

Avel Nu vet jag att det finns trådar om travarkorsningar redan, men de jag hittade var från typ 2008, och funderar mer specifikt om just mitt...
2 3 4
Svar
65
· Visningar
12 566
Ridning Vi har nyligen tagit över en tidigare framgångsrik tävlingstravare, monté och körtrav. En varmblodsvallak som är hög i rang och slutade...
2
Svar
33
· Visningar
3 611
Senast: Pudlan
·
Ridning Hej allesammans! Vet inte om tråden ligger rätt, hittade inget som passade klockrent... Till att börja med så är det inte aktuellt med...
Svar
17
· Visningar
2 149
Senast: Vogue
·
Hästvård ***DISCLAIMER: Veterinär är inkopplad och har varit från början. Denna tråd är skapad för att få mer input plus att jag själv tycker det...
Svar
11
· Visningar
2 265

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Avliva aggressiv hund
  • Oseriös avel 2023
  • Matskålar utan nickel

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Stänger du toalettlocket?
Tillbaka
Upp