Bukefalos 28 år!

Klädkod i universitetskretsar - bra eller dåligt? (utbruten från Vett och etikett: Långklänning med urringning?)

Det här med att inte ha råd med klädseln för att gå på vissa sittningar.. måste nästan slänga in en ny del i diskussionen; studentoverall. Denna ”ses ned” på i studentsammanhang, det är bara drägg och fylleri, väldigt tvärt om mot de finare gasquerna och balerna.
Priset för en overall? Grundpris ca 3-400:- (minst) + 10-50:- PER märke. Det finns en anledning till att vi kallar våra ovvar för ”märkeskläder”:D
Visst, det blir inte en fråga om könsidentitet, men ack en fråga om ekonomi. Ovve är en vanlig klädkod i många studentsammanhang, men något som sällan brukar tas upp som klassmarkör eftersom allt runt omkring själva ovven ses som ”fult” (ex kallar vi våra ovve-sitt ingar för fulsittningar).
Jag har faktiskt aldrig hört talas om att någon i studentsammanhang skulle se ned på ovven.
Men så har jag studerat i sammanhang där studentfest innebär antingen ovve eller rätt så valfri festklädsel.
 
Det är så himla pretentiöst att åka på medeltidsveckan i Visby. Tyg för 800 kr vardera, för två klänningar, handsy, inga symaskinssydda sömmar får synas, sy med linnetråd, krusdok, vändsydda skor, ingen färg på linnet, dubbla ylleklänningar. Ångesten hägrar och hysterin ökar. Folk försöker och försöker säga att -ingen bryr sig -helt ärligt, kom som pirat om du vill! Eller vilken linneklänning som helst.

Du måste inte ha en snygg herrdräkt för när det är dagen för att byta till hosor om du hade klänning, du måste inte ha en extra landsknektdräkt för tisdag osv. Men folk gör de sakerna om de tycker det är kul.

Ska vi förbjuda den där veckan eftersom den kan kännas uteslutande om man inte faktiskt förstod att det på riktigt är helt ok att göra ett försök. (så länge man inte är på Battle of Wisby lägret)
Åh va kul, en fellow medeltidare (låter det som i alla fall)!
Kan absolut känna igen mig i den här beskrivningen, över ångesten, men den gick snabbt över typ dag ett på min första medeltidsvecka då det var så många som välkomnade mig som person (och mina halvhjärtade försök till medeltidskläder :o).

Hur ses ned på i studentsammanhang? Måste väl vara av dem som har den på i så fall. Jag har aldrig stött på någon som sett ned på overall och jag har heller aldrig haft någon tyvärr för det verkade kul. Men är väl för ingenjörer och tekniker och studentorkestrar mest.

Måste vi prata om ses ned på hux och flux om saker som kanske inte ses ned på när vi diskuterar snobberi. För folk kan ju tro att du menar på riktigt att -andra ser ned på personer i overall. När du senare skriver att du menar att -personer i overall ser ned på de sittningar då klädkod är overall och kallar det fulsittning. För att de kanske gillar just det.
Vissa personer ser ned på overallsmänniskor och aktiviteter, det går inte att komma ifrån. Du kanske inte stött på någon som talat nedlåtande om dessa aktiviteter och klädesplagg, men det har jag. När du skriver "för ingenjörer och tekniker och studentorkestrar mest" så skulle jag nog påstå att det inte alltid stämmer utan här skiljer sig det åt beroende på lärosäte. Min generella uppfattning, nationellt sätt, är att denna kultur är starkare bland högskolor och mindre lärosäten.

Och ja, jag menar på riktigt att det finns studentpopulationer som ser ned på overaller, har stött på det flertalet gånger. När det gäller begreppet fulsittning så används det (i min uppfattning och erfarenhet) inte som något negativt, utan ett ganska icke-laddat begrepp som används både av människor i och utanför kulturen (även om det säkert finns undantag som bekräftar regeln som använder det på ett nedlåtande vis).
 
Jag har faktiskt aldrig hört talas om att någon i studentsammanhang skulle se ned på ovven.
Men så har jag studerat i sammanhang där studentfest innebär antingen ovve eller rätt så valfri festklädsel.
Kul för dig, jag har stött på det mååånga gånger under mina år.
 
Jo absolut. Men på vissa här låter det som att vissa studenter är i det närmsta miljonärer när -avslappnad attityd fortfarande innebär att en student med föräldrar som kan rädda dem fortfarande är mestadels pank jämfört med vem som helst som jobbar.

Jaha, så uppfattar inte jag det alls.

Jo jag vet, jag har varit student i över 8 år nu och jag har alltid jobbat mycket på sidan av så det har aldrig gått någon nöd på mig. Men jag har ju alltid haft någon som skulle kunna rädda mig om jag skulle misslyckas med min ekonomi eller mina studier. Det är en lyx jämfört med de som står på bar backe om de inte håller upp sig själva.

Jag har familj med akademisk bakgrund men jag har också en del utan den, där högsta utbildningen knappt är genomgått högstadium. Vid min universitetsexamen till exempel så har det varit störst oro kring just klädkoden från de som inte har akademisk bakgrund. Där har jag märkt att "klä er så som ni vill, huvudsaken är att ni känner er fina" inte går hem på samma sätt som hos de med egna universitetsstudier. Jag tänker mig att det är mycket enklare att ta eller se lätt på klädkoder om man själv känner att man passar in i kontexten och sammanhanget.

Därför tror jag inte riktigt det går att jämföra klädkoder på universitetet med till exempel medeltidsveckan som du gör. På medeltidsveckan handlar det om samhörighet genom ett hyfsat ytligt intresse medan det i akademiska kretsar handlar om saker som blir mer nära ens privata själv. Liksom vem Är du, vad har du Gjort, vilken Utbildning har du, vad Arbetar du med etc. Jag tycker det är privilegierat att kunna bortse från att utbildning ger en högre status i allmänhet. Det handlar ju inte om att man är annorlunda som person men man får ju automatiskt en högre "social creddighet" än om man säger att man jobbar på en industri.
 
Jaha, så uppfattar inte jag det alls.

Jo jag vet, jag har varit student i över 8 år nu och jag har alltid jobbat mycket på sidan av så det har aldrig gått någon nöd på mig. Men jag har ju alltid haft någon som skulle kunna rädda mig om jag skulle misslyckas med min ekonomi eller mina studier. Det är en lyx jämfört med de som står på bar backe om de inte håller upp sig själva.

Jag har familj med akademisk bakgrund men jag har också en del utan den, där högsta utbildningen knappt är genomgått högstadium. Vid min universitetsexamen till exempel så har det varit störst oro kring just klädkoden från de som inte har akademisk bakgrund. Där har jag märkt att "klä er så som ni vill, huvudsaken är att ni känner er fina" inte går hem på samma sätt som hos de med egna universitetsstudier. Jag tänker mig att det är mycket enklare att ta eller se lätt på klädkoder om man själv känner att man passar in i kontexten och sammanhanget.

Därför tror jag inte riktigt det går att jämföra klädkoder på universitetet med till exempel medeltidsveckan som du gör. På medeltidsveckan handlar det om samhörighet genom ett hyfsat ytligt intresse medan det i akademiska kretsar handlar om saker som blir mer nära ens privata själv. Liksom vem Är du, vad har du Gjort, vilken Utbildning har du, vad Arbetar du med etc. Jag tycker det är privilegierat att kunna bortse från att utbildning ger en högre status i allmänhet. Det handlar ju inte om att man är annorlunda som person men man får ju automatiskt en högre "social creddighet" än om man säger att man jobbar på en industri.
Hade ni alltså någon happening kring eran examen?
 
En början att folk ska känna sig mer bekväma kan ju vara att avskaffa klassamhället. Eller den där idiotiska indelningen i man-kvinna. Fast nu får jag passa mig så vi inte blir ett gäng vänsterfeminister som jagar i flock här.
Jo, men det verkar ju försökas eller? (Även om det som sagt går bakåt nu med skolan, det är dock inte studenternas fel, de har ju bara gått i skolan, inte utformat den- utan pedagogernas).

Själv tänker jag att just förbjuda bland andra arbetarklasstudenter att få ha gasquer om de är studenter inte nödvändigtvis är det uppenbara viset. Jag trodde, om man hade frågat mig, att det här med att gilla eller inte gilla sittning låg mer på individ än på klass. Dvs som jag hade uppfattat det finns det mängder av personer från olika bakgrund som älskar att gå på fest och klä upp sig. Så finns det andra som inte gillar.
 
Aha, något sådant hade inte vi, jag fick mitt examensbevis på posten.
Det var helt frivilligt om man ville anmäla sig till det själv. Kommer på posten med. Examensenheten höll inte på med sådant utan tex studentföreningen tillhörande programmet som kunde fixa en examensutdelning -de som vill komma anmäler sig. Och så har de bokat lämplig gubbe/gumma att ge ut bevisen. Ett nedtonat litet brev till dem som tagit ut examen om det tillfälle som ligger närmst, maila om du vill komma typ. Ingen middag, eller vet inte, jag gick i alla fall inte på någon, den kanske man också kunde anmäla sig till.

Med fristående kurser tex kanske det inte finns en förening som är engagerad.
 
Aha, något sådant hade inte vi, jag fick mitt examensbevis på posten.

Jaa mitt examensbevis kommer jag också få ansöka om och få hemskickat. Diplomet tror jag inte har något värde egentligen utan bara är ett firande med klassen. Likaså examensmiddagen är anordnad av klassen och ingenting som universitetet har någonting att göra med.
 
Åh va kul, en fellow medeltidare (låter det som i alla fall)!
Kan absolut känna igen mig i den här beskrivningen, över ångesten, men den gick snabbt över typ dag ett på min första medeltidsvecka då det var så många som välkomnade mig som person (och mina halvhjärtade försök till medeltidskläder :o).


Vissa personer ser ned på overallsmänniskor och aktiviteter, det går inte att komma ifrån. Du kanske inte stött på någon som talat nedlåtande om dessa aktiviteter och klädesplagg, men det har jag. När du skriver "för ingenjörer och tekniker och studentorkestrar mest" så skulle jag nog påstå att det inte alltid stämmer utan här skiljer sig det åt beroende på lärosäte. Min generella uppfattning, nationellt sätt, är att denna kultur är starkare bland högskolor och mindre lärosäten.

Och ja, jag menar på riktigt att det finns studentpopulationer som ser ned på overaller, har stött på det flertalet gånger. När det gäller begreppet fulsittning så används det (i min uppfattning och erfarenhet) inte som något negativt, utan ett ganska icke-laddat begrepp som används både av människor i och utanför kulturen (även om det säkert finns undantag som bekräftar regeln som använder det på ett nedlåtande vis).
Jag har inte haft ångesten eftersom jag såg veckan sedan jag var 14 och visste precis vad folk har på sig. Typ inklusive farfars vita skjorta med en slips runt midjan. Jag ser dock hur ångesten härjar på div Facebookgrupper :D som om det liksom var en parad och en uppvisning istället för hänga runt. (Jag har symaskin och färgat linne om jag vill. Speciellt eftersom vissa grejor är 15+ år gamla och helt ärligt tänker jag inte låta bli att använda saker bara för att modet "på medeltiden" ändrats, med ökad kunskap ;) )

Eller sanning att säga, ibland måste jag djupandas när jag läst på ett forum för att klara att ta fram symaskinen igen och tänka jag klarar mig utan krusdok jag klarar mig utan krusdok.:eek:

Men jag kan liksom se hur en liknande diskussion skulle kunna uppstå där, som här. Faktum är att elitismen i så fall skulle vara etter värre eftersom du måste vara påläst, vara exakt, vara händig, kanske lärt dig handsy som liten, ha mycket pengar och ha kulturellt medeltidskapital för att våga, första gången. Men det vore så synd om det förbjöds.
 
Alltså studentlivet måste verkligen inte innebära sittningar men finklädsel, jag har studerat i ett gäng år varav 5 vid Lunds universitet och inte gått på en enda eftersom det öht inte intresserar mig. Jag har gjort andra saker istället, och aldrig behövt känna mig utanför.

Jag uppskattar däremot att det finns klädkoder i andra sammanhang, för då kan jag googla mig fram till vad det betyder. Rör mig i så himla olika grupper och sammanhang och har som sagt noll intresse för kläder, så jag har verkligen ingen aning om hur man förväntas klä sig vid olika tillställningar.
 
Jag har inte haft ångesten eftersom jag såg veckan sedan jag var 14 och visste precis vad folk har på sig. Typ inklusive farfars vita skjorta med en slips runt midjan. Jag ser dock hur ångesten härjar på div Facebookgrupper :D som om det liksom var en parad och en uppvisning istället för hänga runt. (Jag har symaskin och färgat linne om jag vill. Speciellt eftersom vissa grejor är 15+ år gamla och helt ärligt tänker jag inte låta bli att använda saker bara för att modet "på medeltiden" ändrats, med ökad kunskap ;) )

Eller sanning att säga, ibland måste jag djupandas när jag läst på ett forum för att klara att ta fram symaskinen igen och tänka jag klarar mig utan krusdok jag klarar mig utan krusdok.:eek:

Men jag kan liksom se hur en liknande diskussion skulle kunna uppstå där, som här. Faktum är att elitismen i så fall skulle vara etter värre eftersom du måste vara påläst, vara exakt, vara händig, kanske lärt dig handsy som liten, ha mycket pengar och ha kulturellt medeltidskapital för att våga, första gången. Men det vore så synd om det förbjöds.
Uttrycket att "syna någon i sömmarna" ligger inte långt ifrån hos vissa på veckan/i den svängen överlag. HK-maffian (kanske motsvarigheten till Buke-maffian? :D).

//Handsyr och maskinsyr om vart annat
 
OK, detta kommer att bli ett provocerande inlägg (fast jag ser ju att mina tidigare inlägg också upplevts som provocerande).

När det gäller klädkoder och en känsla av att inte passa in i vissa sociala sammanhang:
Ja, jag rycker på axlarna över det.
Om jag inte känner mig välkommen i en viss typ av tillställning så har jag lärt mig att strunta i det.

Ja, jag har varit den som inte känt mig inkluderad - och jag har också fått kritik för att vara utanför.
Det var under studierna. Jag fick under en klinikplacering höra att jag inte tog del i den sociala delen under rasterna.
Alldeles riktigt. För jag med min bonde-arbetarbakgrund kunde inte relatera till segel- och golfresor, så jag höll tyst.

Ja, jag har varit mobbad med självmordstankar i 15-talet år. Så nej, jag är inte den där välanpassade populära personen som hör till det accepterade gänget.

Och jag tror på att jag kan ta eget ansvar för min situation och mina reaktioner.

Ibland förekommer diskriminering och mobbing, och det är inte OK.

Men nej, jag tycker inte att alla sociala sammanhang ska slätas ut och likriktas och pressas ut till en grå likadan substans.

Och ja, även den person som upplever sig exkluderad kan ha ett ansvar för sin situation.
Antingen genom att berätta - där och då, inte klaga på internet ett antal år senare - att "detta känns inte OK för mig", eller genom att se hur situationer kan förändras.

Klädkod i vissa sociala sammankomster handlar - än en gång - inte om diskriminering.

Just det. Apropå klädkod. Eller apropå vad som nog vanligen ses som "passande klädsel".
Jag var på en begravning för ett tag sedan. Nästan alla gäster var klädda traditionsenligt i svart och/eller mörkt.
Men så hade vi gästen i jeans och färgglad sticke-tröja.
Nu känner jag den personen ytligt och känner att det är väldigt typiskt för vederbörande.
Gästen i fråga var sig själv på begravningskaffet. En mysig och ganska charmerande person.
Och "kom undan" med att vara helt vardagsklädd på en begravning med efterföljande kaffe.
Jag är helt säker på att personen inte kände sig exkluderad. Trots att vederbörande på ett väldigt tydligt sätt avstod från att följa normen.


Men hur kul är det för någon som exempelvis pluggar tillsammans med en grupp människor och hen känner sig exkluderad när det kommer en middagsinbjudan? Hen kanske gärna hade velat gå på middagen tillsammans med sina pluggkompisar och umgås, men faktiskt mår så dåligt att hen avstår just för att hen känner sig exkluderad.
Du tycker alltså på riktigt att dessa personer som känner så här alltså bara ska strunta i det och göra något annat istället? Det är som sagt skillnad om en inte känner sig välkommen (antar att det har med människorna att göra, som gör att en inte känner sig välkommen) och att en känner sig exkluderad.

Tråkigt att höra angående mobbingen och att du inte kände dig inkluderad. Det du skrev känns dock mer som mobbing/utfrysning om ett gäng enbart pratar om sånt de har gemensamt och struntar i om en person inte är delaktig.
Jag har också många års erfarenhet av just detta, mobbing och utfrysning och jag har aldrig varit en populär person och aldrig tillhört något kompisgäng.

Det är väl klart att var och en har ett eget ansvar för sig själv. Men att visa empati för sin omgivning ser inte jag som något hinder.

Detta du skrev: Men nej, jag tycker inte att alla sociala sammanhang ska slätas ut och likriktas och pressas ut till en grå likadan substans.

Jag fattar verkligen inte vad du menar. Det är väl ingen som någonsin har sagt att ens något socialt sammanhang ska slätas ut till en grå likadan substans. Vad har du fått det ifrån? Det är snarare tvärtom, ju mer inkluderande samhället blir, desto mer folk kommer kunna (och vilja) ta del av det. Jag ser verkligen inte hur det skulle kunna bli trist och grått.

Jag kan ju tycka att det inte är upp till den "utsatta" att berätta. Det ska inte behövas. Herregud, 2018 och folk är fortfarande helt instängda och döva för omgivningen och att människor faktiskt är olika. Sen är det inte alltid så enkelt att berätta just där och då om sina känslor.

Nej, klädkod handlar inte om diskriminering. Det är inte syftet med klädkod.
Men det är väldigt exkluderande för många av oss, på olika sätt. Något som ändå är enkelt fixat genom att ta hänsyn och vara förstående. Nej, det är inte lätt om en aldrig har blivit ifrågasatt tidigare. Men då kan en ju faktiskt fråga vad andra tycker och hur andra uppfattar det.
 
Men man vet inte alltid vad man ska göra för att få folk att känna sig välkomna och bekväma.

Tex byggnader i Uppsala kunde få en bekant obekväm. Vackrare skolor kanske på lågstadiet är lösningen då?

Nej, visst är det så. Men då kan en fråga. Jag tror inte att någon tar illa upp av att bli frågad :)

Sen är det ju en helt annan sak om en enskild individ blir obekväm av vissa byggnader i en viss stad, och en grupp människor som ständigt blir exkluderade i olika situationer. Självklart är det tråkigt för personen som upplever byggnaderna som obehagliga. Men det är ju inget som har med exkludering och diskriminering att göra, tycker jag.
Eller jo, om dessa byggnader är byggnader som allmänheten har tillgång till (typ bibliotek, skolor eller liknande) och de inte är anpassade för exempelvis de som inte kan gå i trappor. Men det lät inte som det handlade om det i ditt exempel.
 
Jag fattar verkligen inte vad du menar. Det är väl ingen som någonsin har sagt att ens något socialt sammanhang ska slätas ut till en grå likadan substans. Vad har du fått det ifrån? .

Om man ska avskaffa klädkod vid vissa sociala sammanhang, som ett exempel, så handlar det ju om att släta ut.
För man får liksom inte förtydliga?

Ja, jag tycker på riktigt att det är överdrivet att problematisera klädkod vid vissa arrangemang, som en diskriminering.

Ja, jag läste att inte du heller anser att det är diskriminering.
Men det har framförts just den åsikten i den här tråden: att klädkod handlar om att vissa grupper blir diskriminerade.

Och du tycker inte att det kan vara upp till den som känner sig exkluderad att berätta.
Nej, men om det nu handlar om en så pass vanlig och kanske rentav normal företeelse som klädkod så kanske det inte är någon som begriper att en person känner sig exkluderad av att det är klädkod?
Då är det väl ändå väldigt lämpligt att berätta att man tycker det.

Nej, situationen jag beskrev handlade inte om utfrysning eller mobbing. Den handlade om att ett antal personer diskuterade gemensamma intressen/erfarenheter. En person i sällskapet delade inte de intressena/erfarenheterna och höll därför tyst. Den (jag) hade inget att komma med.
De frös inte ut mig.
De mobbade mig inte.
De hade rimligen inte en tanke på att jag inte delade deras erfarenheter.

Så jag kan sträcka mig till att de eventuellt var socialt aningen klumpiga - eller så är det helt acceptabelt att alla inte deltar i alla samtal alla gånger.
Det jag ansåg vara ett övertramp var när jag kritiserades för min bristande talförhet eftersom jag nämligen såg helt annorlunda på situationen. Övertrampet var inte att andra hade gemensamma erfarenheter som jag, med min socioekonomiska bakgrund, inte delade. Inte heller var övertrampet att de diskuterade det trots att jag var närvarande.
 
Klassfrågan belyses väl bättre om man funderar på om arbetarna på 30-talet kommit in på en gasque samma kväll, inte 60 år senare.
Jo absolut, eftersom de antagligen hade frack. Men nu var frågan om just kostym var en felaktig typ av klädesplagg med speciella konnotationer som borde underkännas. Att frack gått ur tiden till stor del är ju ganska tydligt. Kanske just pga att vi försöker göra oss av med klassamhället.

Om någon hade frågat mig om jag tyckte det var jättebra att alla studentsammankomster krävde frack hade jag tyckt att det skulle vara orimligt att kräva just det. (även om det är möjligt att om alla hade frack jämt så skulle det finnas billigare frackar att komma över).
 

Liknande trådar

Relationer Denna trådstart är utbruten från en annan tråd av en moderator. Vi gör det ibland när ett ämne verkar intressant för flera och/eller...
10 11 12
Svar
225
· Visningar
14 414
Senast: Badger
·
Tjatter Denna trådstart är utbruten från en annan tråd av en moderator. Vi gör det ibland när ett ämne verkar intressant för flera och/eller...
20 21 22
Svar
436
· Visningar
29 474
Trädgård & Växter Denna trådstart är utbruten från en annan tråd av en moderator. Vi gör det ibland när ett ämne verkar intressant för flera och/eller...
Svar
11
· Visningar
730
Tjatter Denna trådstart är utbruten från en annan tråd av en moderator. Vi gör det ibland när ett ämne verkar intressant för flera och/eller...
9 10 11
Svar
217
· Visningar
16 441
Senast: Hedinn
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Stänger du toalettlocket?
Tillbaka
Upp