Klädkod i universitetskretsar - bra eller dåligt? (utbruten från Vett och etikett: Långklänning med urringning?)

[Wysiwyg]

@Ullmerkott Jodå, jag förstår att ursprungstanken med klädkoder är att alla ska kunna känna sig "rätt klädda". Någon som känner sig fel känner sig ju inte mindre fel för att hen kommer i jeans till ett ställe där alla har frack, det förstår jag också. Men, förändring måste ju påbörjas någonstans och jag ser bara fördelar med att göra det på universitetsnivå.

Jag tänker att själva grejen med att känna sig "fel klädd" är ju att det finns ett "rätt klädd" till att börja med. Om det där "rätt klädd" började fasas ut istället för att befästas med koder tror jag också känslan av felkläddhet skulle fasas ut med klädkoderna.

 

[Wysiwyg]

Det jag menar är att någon sorts klädkod finns i nästan alla sammanhang. Jag tycker inte att man ska behöva vara socialt begåvad för att kunna avgöra vad den är.

Jag förstår inte riktigt vad social begåvning har att göra med att ta bort kavaj- eller kostymanvisningar? De allra flesta personer har nog en idé om vad de själva tar på sig när de vill vara fina.

 

[athena_arabians]

Misstänkte det hela tiden och helt ärligt, jag är ju ekonom då... och nej ingen orkade prata om att se ned på overaller som jag minns det. Ingen pratade om overaller alls. Folk hängde i köer utanför Stockholms nation, dock inte jag. Personligen tyckte jag overaller var coola och hade gärna haft en.

Fjällrävenbyxor däremot nämndes

Dock så såg till min förvåning en del naturvetare ned på oss såklart. Jag trodde inte folk orkade. I klass med -jag har nu läst X år på matnat och nu tänker jag köra min dubbelexamen med ekonomi för ni ekonomer är så dumma i huvudet att er utbildning tar jag på 20 poäng (och han som såg så bra ut också ).

Men sådant är ju mer gnabb, antar jag... eller jag valde att betrakta det som det.

Jag är geolog... dvs alla andra naturvetare ser ner på oss (vi kan typ inget eftersom vi måste kunna lite av varje: kemi, fysik och biologi) Skiter vi fullständigt i, vi får ju springa omkring i skogen och knacka sten när de är instängda på någon kontor

 

[Petruska]

Deras egna och för att de tycker det är kul.

Det är ok att ta och ha roligt med ett koncept tycker jag.

Jag har tex kul med jul utan att ha ångest över dess borgerliga tyska ursprung med granen. Jag gillar helt enkelt att ha det mysigt mitt i vintern. De kristna tog jul utan att skämmas de med för att de gillade att ha mysigt mitt i vintern och mosa lite andra traditioner.

Och studenterna har tagit konceptet -sitta runt ett bord och äta och sjunga för att vissa tycker det är kul och mysigt. De som tycker det är roligare att spela fotboll med studentorganisationen gör det och de som tycker teater är kul gör det, de som gillar att skriva kör nationstidning och de som gillar att prata kan köra studentradion, de som gillar att ta en öl i jeans kan gå på nationspuben och de som vill gå på disco kan göra det, de som vill sitta och läsa på studentbiblioteket kan köra på den grejen och de som vill jobba i puben gör det. De som vill klättra eller göra yoga kan göra det.

Sedan får man väl vara irriterad över att vissa förväntar sig att man har fotbollsskor, yogakläder, klättringskläder, ridbyxor och hjälm, jeans, eller klänning från HM för att göra de olika aktiviteterna, eller så går man i jumpadojorna, mysbyxorna och grannens kjol, för klättringen är jag rädd man måste hyra utrustning pga säkerhet. Och så får man betala ngt slags självkostnadspris för det också, för både yoga och fest.

Ja. Jag vet inte var idén om förbud kom in i bilden. Lite reflektion, var vad jag efterfrågade.

När det gäller uppenbar diskriminering efterfrågar jag DO-anmälan.

 

[Ullmerkott]

Jag förstår inte riktigt vad social begåvning har att göra med att ta bort kavaj- eller kostymanvisningar? De allra flesta personer har nog en idé om vad de själva tar på sig när de vill vara fina.

Det jag menar är att vad man tar på sig för att vara fin beror väldigt mycket på sammanhang, samt vad de andra har på sig. Både att bilda sig en korrekt uppfattning om detta, samt att känna sig bekväm i att avvika kraftigt från övriga sällskapet, kräver social begåvning alternativt socialt självförtroende.

Att alla typer av klädsel ska anses lika rätt i alla situationer tror jag helt enkelt inte är ett realistiskt alternativ. Helt fri klädsel brukar i praktiken innebära att folk håller sig borta från extremerna för att inte hamna fel. Jag tror antalet personer som tycker det är jättekul att fixa sig inför bal på slottet är betydligt större än antalet som går i balklänning på ICA en tisdagsmorgon.

 

[Wysiwyg]

Det jag menar är att vad man tar på sig för att vara fin beror väldigt mycket på sammanhang, samt vad de andra har på sig. Både att bilda sig en korrekt uppfattning om detta, samt att känna sig bekväm i att avvika kraftigt från övriga sällskapet, kräver social begåvning alternativt socialt självförtroende.

Jag förstår vad du menar. Men, om sammanhanget (i detta fall akademiskt) kunde tonas ner med hjälp av klädkodernas avveckling skulle det bidra till att andra har på sig annat än kostym tex. Jag förstår dock fortfarande inte hur social begåvning hör ihop med klädseln? Det sociala självförtroendet håller jag helt med om och har själv tagit upp i tidigare inlägg. Jag har också tagit upp att jag tror socialt självförtroende kan sänkas via klädkoder genom att förespråka sådant bäraren inte är bekväm i att bära. Eller ja, ens har råd att köpa men där försvinner ju självförtroendebiten eftersom hen förmodligen inte ens kommer vara med i så fall. Du tog upp att det inte är så roligt att komma helt felklädd heller och då tyckte jag att man kan försöka mota bort det "rätt-klädda" istället.

Att alla typer av klädsel ska anses lika rätt i alla situationer tror jag helt enkelt inte är ett realistiskt alternativ. Helt fri klädsel brukar i praktiken innebära att folk håller sig borta från extremerna för att inte hamna fel. Jag tror antalet personer som tycker det är jättekul att fixa sig inför bal på slottet är betydligt större än antalet som går i balklänning på ICA en tisdagsmorgon.

Nu har jag dock inte sagt någonting om att alla typer av kläder ska vara rätt i alla situationer. Inte heller handlar det om en bal på slottet utan om klädkodernas betydelse vid universitetet.

 

[Milosari]

Jag har fortfarande aldrig pratat om "stelt" vs. "avslappnat". Jag har pratat om exkludering på grund av könsidentitet.

Upplever du att klädkodstillställningar exkluderar mer än andra sammanhang? Hur skiljer sig din uppfattning om finklädsel mot de vanligaste klädkoderna?

 

[Ullmerkott]

Jag förstår vad du menar. Men, om sammanhanget (i detta fall akademiskt) kunde tonas ner med hjälp av klädkodernas avveckling skulle det bidra till att andra har på sig annat än kostym tex. Jag förstår dock fortfarande inte hur social begåvning hör ihop med klädseln?

Genom förmågan att gissa sig till vilken klädnivå övriga gäster kommer att lägga sig på, tänker jag. Vissa personer har ju den där förmågan att alltid vara "rätt" för en tillställning.

Det sociala självförtroendet håller jag helt med om och har själv tagit upp i tidigare inlägg. Jag har också tagit upp att jag tror socialt självförtroende kan sänkas via klädkoder genom att förespråka sådant bäraren inte är bekväm i att bära. Eller ja, ens har råd att köpa men där försvinner ju självförtroendebiten eftersom hen förmodligen inte ens kommer vara med i så fall. Du tog upp att det inte är så roligt att komma helt felklädd heller och då tyckte jag att man kan försöka mota bort det "rätt-klädda" istället.

Jag tänker att det kanske är bättre att försöka bredda uppfattningen om vad som är acceptabelt inom varje "finhetsnivå" istället.

Nu har jag dock inte sagt någonting om att alla typer av kläder ska vara rätt i alla situationer. Inte heller handlar det om en bal på slottet utan om klädkodernas betydelse vid universitetet.

På mitt universitet förekommer klädkoden höhtidsdräkt just när det är bal på slottet. Det är ett ypperligt tillfälle att klä upp sig à la disneyprinsessa, om man tycker sånt är kul. Eller så kan man ha en enkel långklänning från HM. Eller kostym om man inte har frack. Vill någon ha något könsneutralt av motsvarande finhetsgrad är jag säker på att det skulle vara varmt välkommet. Poängen är att ytterst få vågar ha en riktigt opraktisk och uppseendeväckande klädsel om det inte är specificerat i inbjudan, oavsett om det är i form av prinsessklänning eller maskeradutstyrsel. Däremot är det många som tycker sådant är roligt och uppskattar möjligheten att få spöka ut sig.

 

[Milosari]

Jag förstår inte riktigt vad social begåvning har att göra med att ta bort kavaj- eller kostymanvisningar? De allra flesta personer har nog en idé om vad de själva tar på sig när de vill vara fina.

Nej det tror inte jag faktiskt. Mitt ex hade alltid jeans och sliten t-shirt utom på bröllop när han tog fram sin enda kortärmade skjorta som han använde till sina vanliga jeans. Han saknade helt känsla för att klä sig ”rätt”.

 

[Wysiwyg]

Däremot är det många som tycker sådant är roligt och uppskattar möjligheten att få spöka ut sig.

Det säger jag ingenting om och det måste ju folk få tycka. Jag försöker mest peka på att klädkoder inte bara är till nytta och något roligt att förhålla sig till för alla eftersom det kan vara både pressande och exkluderande. Det ena utesluter ju inte det andra.

 

[Wysiwyg]

Nej det tror inte jag faktiskt. Mitt ex hade alltid jeans och sliten t-shirt utom på bröllop när han tog fram sin enda kortärmade skjorta som han använde till sina vanliga jeans. Han saknade helt känsla för att klä sig ”rätt”.

Jamen om han kände sig fin i det så? Det skadar ju ingen.

 

[Milosari]

Jamen om han kände sig fin i det så? Det skadar ju ingen.

Jag tänker att det nog finns personer som tycker att det är lite trist att gästerna inte är finklädda på ens bröllop? Jag är ju inte klädintresserad, så jag bryr mig inte heller. Men jag respekterar att andra gör det, och jag kan förstå var känslan kommer ifrån. För mig finns det andra sociala regler som hade sabbat mer. Som att gå på finmiddag och ställa upp en stor 2 l colaflaska mitt på bordet, eller att inte titta en liten stund på tallriken när man blir serverad omsorgsfullt upplagd mat. Att se någon sleva i sig sushi med en stor sked hade faktiskt skavt, trots att det ju inte skadar mig personligen. Inte alls sagt att man måste äta med pinnar, händer går alldeles utmärkt. Men bara grejen, att det känns lite respektlöst (mot den som lagat maten/bestämt klädkod/dukat fint). Jag tycker inte att det är en envägsanpassning utan att man får respektera varandra åt båda håll. Dvs ok med lite frihet med koder men lite kan man faktiskt anstränga sig.

 

[Petruska]

Upplever du att klädkodstillställningar exkluderar mer än andra sammanhang? Hur skiljer sig din uppfattning om finklädsel mot de vanligaste klädkoderna?

Jag skulle inte kalla mig ickebinär, men jag har seriösa problem.med feminitet. Och jag upplever klädkodstillställningar mycket påfrestande just för att hela ceremonielet är så koncentrerat kring genusnormativitet.

Och det är betydligt värre än de klädkoder som outtalade gäller i det vanliga vardagslivet. Den vanliga vardagen kräver aldrig att jag är tydligt feminin i min framtoning.

 

[monster1]

Jag skulle inte kalla mig ickebinär, men jag har seriösa problem.med feminitet. Och jag upplever klädkodstillställningar mycket påfrestande just för att hela ceremonielet är så koncentrerat kring genusnormativitet.

Och det är betydligt värre än de klädkoder som outtalade gäller i det vanliga vardagslivet. Den vanliga vardagen kräver aldrig att jag är tydligt feminin i min framtoning.

Vad är det i det som kräver femininitet. Jag upplever dom också som jobbiga men för att det är en massa regler som jag inte begriper mig på. Jag förstår liksom inte riktigt poängen, men så är det med mycket här i livet.

 

[Wysiwyg]

@Milosari Ja det finns det säkert, just bröllop verkar vara en jäkla härva av koder och alla möjliga regler.

Jag känner inte riktigt igen mig i något av dina exempel så dem kan jag inte säga något om. Klart det finns sätt att föra sig på också och även vad man gör, inte gör och hur man gör det kan ju ha tydlig klassmarkering också. Speciellt om det är någon "utifrån" som bryter dem kan jag tänka. Dina exempel visar ju också på att det är mer än bara klädkod som kommer med ett event där man kan göra fel.

Och jag har ju inte heller förespråkat att man ska skita i allt, ha fötterna på bordet och komma i smutsiga kläder typ. Bara att klädsel kan känsligt på ett sätt som invigda människor inte tänker på.

 

[Milosari]

Jag skulle inte kalla mig ickebinär, men jag har seriösa problem.med feminitet. Och jag upplever klädkodstillställningar mycket påfrestande just för att hela ceremonielet är så koncentrerat kring genusnormativitet.

Och det är betydligt värre än de klädkoder som outtalade gäller i det vanliga vardagslivet. Den vanliga vardagen kräver aldrig att jag är tydligt feminin i min framtoning.

Ja alltså jag känner alltid att jag klär ut mig när jag sätter på mig feminina kläder, men jag kan tycka att det är rätt så roligt med maskeradkänslan numera. Jag tyckte att det var lite jobbigt förut, men har aldrig varit med om att byxor i någon form inte har varit okej. I mina relationer med transpersoner dock (som vän, kk, partner) så är det verkligen inte så att klädkodstillställningar pekas ut. Alla är ju utklädda, på ett eller annat vis. Det som verkar besvärligast är idrott, där det är en mycket strikt indelning i damer och herrar. Där finns noll utrymme för fri tolkning, speciellt inte om du råkar var född till pojke.

 

[Milosari]

@Milosari
Och jag har ju inte heller förespråkat att man ska skita i allt, ha fötterna på bordet och komma i smutsiga kläder typ. Bara att klädsel kan känsligt på ett sätt som invigda människor inte tänker på.

Men är det inte hela grejen med att ange klädkod? Man meddelar i förväg så att oinvigda vet vad de övriga kommer ha för klädsel? Jag tycker det är ett skönt stöd att luta mig mot. Utan någon som helst aning så måste jag ringa runt och diskutera med folk som är mer insatta. Betydligt besvärligare och ganska obekvämt.

 

[Wysiwyg]

Men är det inte hela grejen med att ange klädkod? Man meddelar i förväg så att oinvigda vet vad de övriga kommer ha för klädsel? Jag tycker det är ett skönt stöd att luta mig mot. Utan någon som helst aning så måste jag ringa runt och diskutera med folk som är mer insatta. Betydligt besvärligare och ganska obekvämt.

Ja, det är skönt att vila i klädkoden för den som Kan vila i klädkoden. Det illustrerar precis mitt exempel om att klädsel kan vara känsligt utan att den som är invigd tänker på det. För den som inte känner sig bekväm i koden eller har råd att köpa de kläder som klädkoden gäller är det inte lika vilsamt som för den som tänker "ah vad enkelt och bra, då tar jag *** ikväll".

 

[Milosari]

Ja, det är skönt att vila i klädkoden för den som Kan vila i klädkoden. Det illustrerar precis mitt exempel om att klädsel kan vara känsligt utan att den som är invigd tänker på det. För den som inte känner sig bekväm i koden eller har råd att köpa det som klädkoden gäller är det inte lika bekvämt som för den som tänker "ah vad enkelt och bra, då tar jag *** ikväll".

Men jag känner inte riktigt igen mig i din beskrivning? Jag är inte särskilt invigd, min garderob är superskral, jag har inte känt mig 100 % bekväm med att klä ut mig till någon feminin? Men då vet jag de andra har, och kan låna, eller köpa något billigt, eller helt enkelt strunta i att gå dit. Alternativet är ju att inte ha någon koll alls? De flesta andra kommer ändå ha ett hum om vad som är "rätt".

 

[Saeta]

Jag undrar på fullt allvar hur du kan tänka att en person som fått en inbjudan, är exkluderad?

Genom hur inbjudan är utformad. Nu menar jag såklart inte en personlig inbjudan.