Bukefalos 28 år!

Mats Green, M: ”Jag hoppas valrörelsen handlar om arbetslinje mot bidragslinje”

Mats Green kom ut ur den röda garderoben som moderat när han gick i nionde klass. Något oväntat för att vara född i en socialdemokratisk familj och uppvuxen i miljonprogrammet Öxnehaga. Som Moderaternas arbetsmarknadspolitiker drömmer han om en valrörelse där arbetsmoralen står mot bidragslinjen.
 
Känner att denna arbetslinje ofta driver folk in i längre sjukskrivningar/andra problem. Så har det i alla fall varit för mig.

Med tanke på den senaste katastrofala IPCC-rapporten hoppas jag valrörelsen handlar om hur vi ska bidra till lösningar på klimatkrisen, men det är väl lite naivt att hoppas på det.
 
Känner att denna arbetslinje ofta driver folk in i längre sjukskrivningar/andra problem. Så har det i alla fall varit för mig.

Med tanke på den senaste katastrofala IPCC-rapporten hoppas jag valrörelsen handlar om hur vi ska bidra till lösningar på klimatkrisen, men det är väl lite naivt att hoppas på det.
Ja arbetslinjen har för mig betydelsen "om du inte kan arbeta mer än heltid så är du värdelös och bör avlägsnas från samhället. Då vi inte lyckats införa dödsstraff för sjukdom eller funktionsnedsättningar ser vi till att du får det så jävligt så du istället tar ditt eget liv."
 
"Mats Green hoppas och tror att valrörelsen till stor del kommer att handla om ”arbetslinjen” kontra ”bidragslinjen”. Han säger att i hans värld kommer dessa storheter alltid att stå mot varandra, och att det är den konflikten som samhället och politiken ytterst handlar om."


Fy fan vilken fattig syn på samhället och politiken.
 
Att formulera det som arbetslinje mot bidragslinje gör hela frågeställningen konstig.
Vem motsätter sig liksom att de som kan arbeta ska arbeta och att de som inte kan det ska få någon typ av försörjning ändå?

Vad som däremot är relevanta frågor är hur man gör bedömningar av vilka som kan arbeta och inte, vilken hjälp ska ges eller inte till de som skulle kunna komma i arbete, vilken levnadsnivå de som behöver bidrag ska ges, hur stressande/ integritetskränkande/godtyckliga kontroller man ska ha osv.

Att ludda bort att det handlar om konkreta avvägningar och komplexa situationer öppnar för att retorik i stil med "arbete istället för bidrag" formar en uppfattning om att det är så enkelt som att individen själv gör ett fritt val och därmed är oförtjänt av sin försörjning om den kommer från annat än arbete.

När övergick socialförsäkringssystemen från att vara något som alla betalade in till genom skatten och de som drabbades av sjukdomar och skador fick ersättning från för att de var behövande, till att vara bidragssystem som suger ut de stackarna som betalar för att andra åker snålskjuts?
 
Mats Green kom ut ur den röda garderoben som moderat när han gick i nionde klass. Något oväntat för att vara född i en socialdemokratisk familj och uppvuxen i miljonprogrammet Öxnehaga. Som Moderaternas arbetsmarknadspolitiker drömmer han om en valrörelse där arbetsmoralen står mot bidragslinjen.
Slutar aldrig förvånas över moderaternas tråkiga syn på människor..
 
När övergick socialförsäkringssystemen från att vara något som alla betalade in till genom skatten och de som drabbades av sjukdomar och skador fick ersättning från för att de var behövande, till att vara bidragssystem som suger ut de stackarna som betalar för att andra åker snålskjuts?
När "Nya" Moderaternas retorik blev allmänsvenska. Det var ju exakt det Reinfeldt gick till val på 2006.
 
Jag förstår inte vart alla läser in en kass människosyn att uppröras över. Följande är andemeningen jag ser i texten:

"– Om du säger att samhället ska finnas där när du behöver det så innebär det också att du har en skyldighet att leverera in till det samhället som försörjer dig. Folk har en tendens att kanske fokusera alltför mycket på rättigheter. Man behöver fokusera lika mycket på skyldigheter, säger Mats Green och fortsätter:

– Om man inte vill att någon ska ifrågasätta välfärdssystemets och sjukförsäkringarnas legitimitet så behöver man vara tydlig med vad som krävs för att de egentligen ska fungera, och det är också en del av den moraliska aspekten."

För mig handlar det ganska lite om ideologi. Välfärd kostar pengar, oavsett vilken färg man bekänner sig till. Staten har inte en outsinlig källa med pengar, ur vilken man kan ösa obehindrat över befolkningen. Det kallas ekonomi - att hushålla med begränsade resurser. Det säger sig självt att för att det ska finnas pengar i den kassan så måste fler människor bidra än antalet som nyttjar. Omvänt kommer det tids nog att bli bankrutt. Den stora frågan är, enligt mig, hur de olika partialternativen vill säkerställa att statens kassa fungerar både vad gäller insättning och uttag.
 
Jag förstår inte vart alla läser in en kass människosyn att uppröras över. Följande är andemeningen jag ser i texten:

"– Om du säger att samhället ska finnas där när du behöver det så innebär det också att du har en skyldighet att leverera in till det samhället som försörjer dig. Folk har en tendens att kanske fokusera alltför mycket på rättigheter. Man behöver fokusera lika mycket på skyldigheter, säger Mats Green och fortsätter:

– Om man inte vill att någon ska ifrågasätta välfärdssystemets och sjukförsäkringarnas legitimitet så behöver man vara tydlig med vad som krävs för att de egentligen ska fungera, och det är också en del av den moraliska aspekten."

För mig handlar det ganska lite om ideologi. Välfärd kostar pengar, oavsett vilken färg man bekänner sig till. Staten har inte en outsinlig källa med pengar, ur vilken man kan ösa obehindrat över befolkningen. Det kallas ekonomi - att hushålla med begränsade resurser. Det säger sig självt att för att det ska finnas pengar i den kassan så måste fler människor bidra än antalet som nyttjar. Omvänt kommer det tids nog att bli bankrutt. Den stora frågan är, enligt mig, hur de olika partialternativen vill säkerställa att statens kassa fungerar både vad gäller insättning och uttag.
Problemet är väl att man sett vart den här retoriken leder och det är till ättestupan och inget annat. Tanken bakom kanske inte är den från den enskilda personen men i slutändan så blir det att samhället gör allt för att folk ska slitas sönder och sedan spottar och sparkar man på dem.
 
Problemet är väl att man sett vart den här retoriken leder och det är till ättestupan och inget annat. Tanken bakom kanske inte är den från den enskilda personen men i slutändan så blir det att samhället gör allt för att folk ska slitas sönder och sedan spottar och sparkar man på dem.

När har detta alltså hänt? Och vad är ett bättre alternativ anser du? Som det ser ut nu går det ju inte heller nåt vidare, nån förändring måste till.
 
När har detta alltså hänt? Och vad är ett bättre alternativ anser du? Som det ser ut nu går det ju inte heller nåt vidare, nån förändring måste till.
Självklart måste en förändring till men man löser inte problemet genom att sparka på den som redan ligger och på så sätt trolla bort sjuktalen. Man löser problemet genom att gå till roten nämligen att arbetslivet inte är gjort för människor utan för maskiner och att det därmed sliter sönder människor. Det som måste till är en reformering i grunden av arbetslivet så att folk inte bryter hjärnan av att gå till jobbet, ja kanske måste hela samhället reformeras. Det är inget som görs på en dag och det är väl därför klåfingriga politiker som vill visa resultat ägnar sig åt att lösa problemet i det sista steget i kedjan, trampa på den som gått sönder, istället för i det första.
 
Självklart måste en förändring till men man löser inte problemet genom att sparka på den som redan ligger och på så sätt trolla bort sjuktalen. Man löser problemet genom att gå till roten nämligen att arbetslivet inte är gjort för människor utan för maskiner och att det därmed sliter sönder människor. Det som måste till är en reformering i grunden av arbetslivet så att folk inte bryter hjärnan av att gå till jobbet, ja kanske måste hela samhället reformeras. Det är inget som görs på en dag och det är väl därför klåfingriga politiker som vill visa resultat ägnar sig åt att lösa problemet i det sista steget i kedjan, trampa på den som gått sönder, istället för i det första.

Jag har aldrig hört att någon har för avsikt att sparka på den som ligger, däremot tycker jag att det är alldeles för slapphänt kontroll av vad och vilka som bär upp bidrag. Om man slapp förlora pengar till de som inte är berättigade till dem, skulle de istället komma till sin rätt hos andra, "de som redan ligger" eller vad man nu vill kalla människor.

Det finns självklart människor som har arbetsoförmåga, jag tror inte att någon betvivlar detta. Men det finns också väldigt många som har förmåga, men av olika anledningar anser att de inte ska behöva bidra. Det finns även samfund som bär upp statliga bidrag, där man kan diskutera huruvida de ska ha tillgång till dessa eller ej. Det finns helt enkelt oärliga människor oavsett vad man väljer att tro, och det är dessa som förstör för de som faktiskt borde vara de enda som har rätt till försörjning och andra medel. Jag anser att krutet måste ligga på att upptäcka de som är oärliga, och ja, med det kommer en ökad kontroll och vissa kommer känna sig kontrollerade. Det är ett pris man får betala för att systemet ska fungera.
Vad gäller arbete och att detta ska löna sig, så är pengar nåt som alltid har motiverat en stor del av mänskligheten. För vissa har det ingen betydelse om det är egna intjänade pengar eller andras pengar man lever av, men pengar behöver alla ha för sitt uppehälle. Därför håller jag fullständigt med i att arbete ska löna sig mer än bidrag, annars blir det inte tillräckligt motiverande för en stor andel människor i gränszonen, att börja arbeta istället för att bära upp försörjningsstöd.
 
Jag har aldrig hört att någon har för avsikt att sparka på den som ligger, däremot tycker jag att det är alldeles för slapphänt kontroll av vad och vilka som bär upp bidrag. Om man slapp förlora pengar till de som inte är berättigade till dem, skulle de istället komma till sin rätt hos andra, "de som redan ligger" eller vad man nu vill kalla människor.

Det finns självklart människor som har arbetsoförmåga, jag tror inte att någon betvivlar detta. Men det finns också väldigt många som har förmåga, men av olika anledningar anser att de inte ska behöva bidra. Det finns även samfund som bär upp statliga bidrag, där man kan diskutera huruvida de ska ha tillgång till dessa eller ej. Det finns helt enkelt oärliga människor oavsett vad man väljer att tro, och det är dessa som förstör för de som faktiskt borde vara de enda som har rätt till försörjning och andra medel. Jag anser att krutet måste ligga på att upptäcka de som är oärliga, och ja, med det kommer en ökad kontroll och vissa kommer känna sig kontrollerade. Det är ett pris man får betala för att systemet ska fungera.
Vad gäller arbete och att detta ska löna sig, så är pengar nåt som alltid har motiverat en stor del av mänskligheten. För vissa har det ingen betydelse om det är egna intjänade pengar eller andras pengar man lever av, men pengar behöver alla ha för sitt uppehälle. Därför håller jag fullständigt med i att arbete ska löna sig mer än bidrag, annars blir det inte tillräckligt motiverande för en stor andel människor i gränszonen, att börja arbeta istället för att bära upp försörjningsstöd.
Den "kontroll" som sker idag är rena övergreppen på människor och går helt uppenbart ut på att slå på den som redan ligger. De man "fångar" är de som är sjukast och inte kan slåss för sin sak. Bara det att du har en hel myndighet mot dig utan att ha något stöd från samhället för att få upprättelse är hemskt. Försäkringskassan sitter där med sina jurister och "oändliga" resurser medan du själv får försöka överklaga med dina extremt bristfälliga kunskaper inom juridik= du har inte en chans. Hela systemet är genomruttet och mer kontroll löser inte ett enda problem utan kommer bara göra situationen än värre.
 
Den "kontroll" som sker idag är rena övergreppen på människor och går helt uppenbart ut på att slå på den som redan ligger. De man "fångar" är de som är sjukast och inte kan slåss för sin sak. Bara det att du har en hel myndighet mot dig utan att ha något stöd från samhället för att få upprättelse är hemskt. Försäkringskassan sitter där med sina jurister och "oändliga" resurser medan du själv får försöka överklaga med dina extremt bristfälliga kunskaper inom juridik= du har inte en chans. Hela systemet är genomruttet och mer kontroll löser inte ett enda problem utan kommer bara göra situationen än värre.
Det här. Helvete alltså. Inne på mitt femte år som sjuk, varav jag varit sjukskriven på hel- eller deltid i ca 3 år.

Hela skiten hade kunnat kortats till kanske ett halvår med adekvat hjälp och lite förtroende. Att känna sig som en värdelös fuskande brottsling i fem år har INTE hjälpt min utmattning!
 
Vad gäller arbete och att detta ska löna sig, så är pengar nåt som alltid har motiverat en stor del av mänskligheten. För vissa har det ingen betydelse om det är egna intjänade pengar eller andras pengar man lever av, men pengar behöver alla ha för sitt uppehälle. Därför håller jag fullständigt med i att arbete ska löna sig mer än bidrag, annars blir det inte tillräckligt motiverande för en stor andel människor i gränszonen, att börja arbeta istället för att bära upp försörjningsstöd.
Finns det inte forskning kring medborgarlön t.ex. som visar att folk blir jäkligt mycket mer produktiva, kreativa, initiativtagande etc. när de slipper oroa sig över sina mest grundläggande behov som mat & hyra med mera. Sen tycker jag det låter som att du beskriver Jeff Bezos och andra äggformade män mer än någon annan i dina första rader.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp