Bukefalos 28 år!

Mats Green, M: ”Jag hoppas valrörelsen handlar om arbetslinje mot bidragslinje”

Mats Green kom ut ur den röda garderoben som moderat när han gick i nionde klass. Något oväntat för att vara född i en socialdemokratisk familj och uppvuxen i miljonprogrammet Öxnehaga. Som Moderaternas arbetsmarknadspolitiker drömmer han om en valrörelse där arbetsmoralen står mot bidragslinjen.
 
Jag förstår inte vart alla läser in en kass människosyn att uppröras över. Följande är andemeningen jag ser i texten:

"– Om du säger att samhället ska finnas där när du behöver det så innebär det också att du har en skyldighet att leverera in till det samhället som försörjer dig. Folk har en tendens att kanske fokusera alltför mycket på rättigheter. Man behöver fokusera lika mycket på skyldigheter, säger Mats Green och fortsätter:
Just det stycket har jag problem med. Alla är "skyldiga att leverera", hur går det för de som av en eller annan anledning inte kan leverera? Vissa kan leverera mycket andra lite eller inget alls. Ska samhället inte finnas för de som inte kan leverera
 
Jag fick inte bilden av att han direkt talade om sjukskrivna?
I första hand uttalade han sig om långtidsarbetslösa och pekade även på att det är en integrationsfråga.

Väldigt få är arbetslösa av lättja. Sanningen är att inga företag vill ha de långtidsarbetslösa, av olika skäl. De företag som ändå kan tänka sig att anställa en analfabet utan grundskoleutbildning, eller någon som pratar som mest hackig svenska vill helst ha ordentligt betalt för att "sysselsätta". I min värld är detta ett bidrag till företag som skulle mycket väl ha passat nån annanstans.

Vad ska man göra med all okvalificerad arbetskraft? I sverige får man inte ens passa småbarn utan 3 års högskoleutbildning.
Har man varit långtidssjukskriven, med en lång lucka i CV't så måtte man sitta på väldigt eftertraktad kunskap för att ett företag ska ta i en med tång ens.

Att skylla arbetslöshet i ett samhälle där man är knappt tillåten att existera om man inte uppfyller något företags specifikationskrav är som att skylla på sjuka att sjukvård fungerar dåligt.
 
Väldigt få är arbetslösa av lättja. Sanningen är att inga företag vill ha de långtidsarbetslösa, av olika skäl. De företag som ändå kan tänka sig att anställa en analfabet utan grundskoleutbildning, eller någon som pratar som mest hackig svenska vill helst ha ordentligt betalt för att "sysselsätta". I min värld är detta ett bidrag till företag som skulle mycket väl ha passat nån annanstans.

Vad ska man göra med all okvalificerad arbetskraft? I sverige får man inte ens passa småbarn utan 3 års högskoleutbildning.
Har man varit långtidssjukskriven, med en lång lucka i CV't så måtte man sitta på väldigt eftertraktad kunskap för att ett företag ska ta i en med tång ens.

Att skylla arbetslöshet i ett samhälle där man är knappt tillåten att existera om man inte uppfyller något företags specifikationskrav är som att skylla på sjuka att sjukvård fungerar dåligt.
Nu hänger jag inte med, menar du att långtidsarbetslöshet handlar om svenskkunskaper, analfabetism och grundskoleutbildnng? Ja att dessa grupper ha utmaningar är vi eniga och riskerar att hamna i långtidsarbetslöshet. De riskerar också att bli utnyttjade och få orimligt låga löner men så länge folk är villiga och lära och jobbar på bra så har de chanser.

Det är det inte negligerbart med folk som är arbetslösa av lättja eller för att de hellre gör något annat än knegar i ett vanligt lönejobb eller rentutav jobbar svart. De finns de som utnyttjar/lurar systemet och de gör mycket skit för de som har verkliga problem. Jag vet inte hur många de är men jag har stött på några.

De jag är mest bekymrad över är de som har fysiska/psykiska begränsningar som gör att de har utmaningar om det ens är möjligt att arbeta. Här finns det även folk som har låg utbildning och folk som inte vill jobba/vill ha bidrag och jobba svar mm som gör det extra knepigt. Det är helt klar många svåra bedömningsfrågor och många som kommer i kläm, får omöjliga krav på sig och blir misstänkliggjorda.

Det är främst de med fysisk/psykiska problem som kommer i kläm med arbetslinje vs bidragslinje. Om man klämmer åt latmaskar och svartjobbare med bidrag är det bara bra och likaså om man får ut folk som är arbetsföra men har knackig utbildning på arbetsmarknaden och även att att man hjälper de med problem till jobb på sin nivå. Det man har gjort historiskt och riskerar göra igen är att ge sig på och försöka tvinga folk till arbete de inte klarar av.
 
Finns det inte forskning kring medborgarlön t.ex. som visar att folk blir jäkligt mycket mer produktiva, kreativa, initiativtagande etc. när de slipper oroa sig över sina mest grundläggande behov som mat & hyra med mera. Sen tycker jag det låter som att du beskriver Jeff Bezos och andra äggformade män mer än någon annan i dina första rader.

Intressant. Vart är de forskningen gjord? Vilka länder har detta system? Över hur lång tid har systemet resp studien genomförts?

Mina första rader är ett citat från artikeln vi diskuterar.
 
Jag känner väl spontant att är det verkligen bidragsfusk i gruppen sjukskrivna (o dyl) som gör att Sveriges ekonomi går i putten?

Jag känner spontant för att vända på frågan - vad skulle staten spara till sin skrala kassa, genom att bli av med onödiga utgifter som kommer av bidragsfusk? Jag bidrar mer än gärna till försörjning av de som behöver det. Men jag blir rentav förbannad av att ha en hög skatteinbetalning månadsvis, när det inte är helt klart vad pengarna faktiskt går till. För mig är det lika ologiskt som att fylla vatten i en hink som läcker. Resursslöseri.
 
Just det stycket har jag problem med. Alla är "skyldiga att leverera", hur går det för de som av en eller annan anledning inte kan leverera? Vissa kan leverera mycket andra lite eller inget alls. Ska samhället inte finnas för de som inte kan leverera

Alltså, jag förstår inte vart du läser in den andemeningen? Självklart finns det människor som är sjuka eller av annan anledning inte kan arbeta. Det har ju aldrig varit frågan om att de inte finns, eller ska få finnas. Det handlar om att de som kan leverera ska leverera, för att alla ska dra sitt strå till stacken. Välfärdssamhället bygger ju på att de flesta bidrar. Annars faller ju hela det systemet tids nog. Jag ser inte nån annan lösning. Hur tycker du att det ska fungera? Hur och från vad ska pengarna komma in till välfärden?
 
Fast med borgarnas politik så är det ju samma sak eftersom man inte får vara sjuk och vilken arbetsgivare vill anställa någon som är utbränd?
Väldigt få är arbetslösa av lättja. Sanningen är att inga företag vill ha de långtidsarbetslösa, av olika skäl.

Ptja, min arbetsgivare har precis anställt en person, strax under 60 år, med utbrändhet och långtidsarbetslöshet i bagaget. På samma villkor som oss övriga, med en lön som motsvarar hens CV. Det finns faktiskt bra historier med om man är villig att se dem. Hör och häpna, det är en borgerligt styrd kommun och ett kommunalt bolag.
 
Alltså, jag förstår inte vart du läser in den andemeningen? Självklart finns det människor som är sjuka eller av annan anledning inte kan arbeta. Det har ju aldrig varit frågan om att de inte finns, eller ska få finnas. Det handlar om att de som kan leverera ska leverera, för att alla ska dra sitt strå till stacken. Välfärdssamhället bygger ju på att de flesta bidrar. Annars faller ju hela det systemet tids nog. Jag ser inte nån annan lösning. Hur tycker du att det ska fungera? Hur och från vad ska pengarna komma in till välfärden?
Ett förslag för att få in pengar skulle kunna vara att jaga skattesmitare.
 
Ja verkligen. Svartjobbare och andra fuskare kan direkt avsäga sig sina rättigheter till välfärdssystemet.

Det stora problemet och det som gör att dom med sej tex hyfsat högfungerande autism inte kan arbeta men ändå fungera bra i vardagen är att det existerar inga arbetsgivare alls som är villiga eller om dom är det ens kan anpassa arbetet efter en sådan person.

Dom som har behov av bidrag men inte får pga att dom inte är "tillräckligt dåliga" måste ju ta till svartarbete för att kunna ha ett liv övht, för dom får ingen hjälp av samhället och dom får inget jobb för att dom inte fungerar i dom sammanhangen. Att "sätta dit dom" är bara löjligt. Liksom vad är fusk och vad är överlevnad? När går den gränsen?

Jag tror dom största bovarna så att säga är just dom som har mycket pengar och har det gott ställt, kan räkna upp ett antal bara i min närhet som har det väldigt gött ställt och som hyr ut hus och stall svart till andra och är öppna med det. Dom säger till andra utan några konstigheter att "dom bidrar ju så mycket till samhället ändå" så dom behöver inte betala in mer skatt. Det är samtidigt också dom som röstar på Moderaterna för att dom gynnas av deras politik.

Har svårt att tro att det är dom som går på bidrag eller dom som måste arbeta svart för småsummor utan skydd alls om det händer något som är problemet, det är inte dom som behöver jagas och stressas på.
 
Senast ändrad:
Intressant. Vart är de forskningen gjord? Vilka länder har detta system? Över hur lång tid har systemet resp studien genomförts?

Mina första rader är ett citat från artikeln vi diskuterar.
Usch, känner mig intellektuellt lat i den här diskussionen 😆 Jag skummade bara början på artikeln för jag blev så förbannad att de använde formuleringen ”komma ut” sen orkade jag inte läsa så mycket mer 🙄
Vet faktiskt inte! Har inga källor på rak arm men det stöttas av det jag vet om tex behovstrappan och nervsystem.
 
'
Alltså, jag förstår inte vart du läser in den andemeningen? Självklart finns det människor som är sjuka eller av annan anledning inte kan arbeta. Det har ju aldrig varit frågan om att de inte finns, eller ska få finnas. Det handlar om att de som kan leverera ska leverera, för att alla ska dra sitt strå till stacken. Välfärdssamhället bygger ju på att de flesta bidrar. Annars faller ju hela det systemet tids nog. Jag ser inte nån annan lösning. Hur tycker du att det ska fungera? Hur och från vad ska pengarna komma in till välfärden?
Det största problemet i min värld är att avgöra vem som kan arbeta och hur mycket som är rimligt. Bland de långtidsarbetslösa finns en mix av olika problem, sociala, fysiska och psykiska mixat med de som på ett eller annat sätt vill utnyttja systemet.

Det socialistiska "Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov" är en fin tanke, det kanske inte fungerar helt i praktiken men vårt skyddsnät bygger i stort på det, att de som kan bidrar efter förmåga med arbete och betalar skatt och de som inte kan eller behöver stöd får ta del av bidrag. Skatten går också till gemensamma intressen och välfärd.

När Mats Green talar om att alla är skyldiga att leverera, då blir det fel för mig, ingenstans står det om de som inte kan leverera. Det bygger också på att man börjar livet med en skuld (förlossning och förlossningsvård, senare barnomsorg och skolor, fritidsaktiviteter mm) man har ju redan tagit del av det "allmänna" och nu ska man leverera. Det systemet fungerar endast för de friska och starka och bidrar till att man ser ner på de som inte kan uppfylla sin skyldighet att leverera".
 
Moderaterna tjatar om att det ska löna sig att arbeta. Men detta ska inte genomföras genom att se till att de arbetsgivare som idag har sämst villkor bättrar sig. Nej, delade turer, pissiga löner, ansvar över saker man omöjligt kan lösa (speciellt inom vården) med mera med mera är ju helt naturligt på arbetsmarknaden. Andra jobb innebär fysiska risker eller osäker inkomst (timvik). Folk står ut med såna villkor i flera år och är sedan trasiga och kanske även av ren självbevarelsedrift undviker att söka till samma bransch igen.

Så hur ska vi då se till att det lönar sig att arbeta? Sänk bidragen! Gör det riktigt jobbigt att gå på bidrag!

Ju mer desperata folk blir, desto sämre blir de sämsta arbetsgivarna och desto mer försämrar vi bidragen!

Vi inte glömma att svartjobbare lever utan skyddsnät. Ingen a-kassa, ingen pension, ingen sjukpenning. Om man kan få ett timvikariat och eventuellt bli av med bidraget man har men ändå inte kommer ha råd att betala sin hyra så kanske man nappar på ett svartjobb. Men det är ju få som tjänar på det. Om alternativet hade varit ett riktigt heltidsjobb med skattat lön så väljer nog de flesta det.
 
Ja verkligen. Svartjobbare och andra fuskare kan direkt avsäga sig sina rättigheter till välfärdssystemet.
Eller så får man se över systemen för att upptäcka och stoppa fusket (utan att andra tar skada) och kräva tillbaks pengarna, möjligheten gör tjuven, jag är inte med på att kasta ut någon från välfärdssystemet. Det kan också bli dyrt, de som utesluts ur gemenskapen riskerar att kosta mycket i form av brott och fler som lever utanför lagens ramar helt. I välfärdssystemet ingår även fängelser, ska folk uteslutas från dem också? Och vad händer med deras barn?

Att folk frivilligt avsäger sig sina rättigheter lär inte ske frivilligt direkt.
 
Vi inte glömma att svartjobbare lever utan skyddsnät. Ingen a-kassa, ingen pension, ingen sjukpenning. Om man kan få ett timvikariat och eventuellt bli av med bidraget man har men ändå inte kommer ha råd att betala sin hyra så kanske man nappar på ett svartjobb. Men det är ju få som tjänar på det. Om alternativet hade varit ett riktigt heltidsjobb med skattat lön så väljer nog de flesta det.
Många/vissa svartjobbare lever inte utanför samhället, de värsta uppbär både någon form av försörjning såsom sjukskrivning/a-kassa och svartjobb andra svartjobbare har ett vanligt vitt jobb som de sköter mer eller mindre klanderfritt och jobbar svart på fritiden.

Flertalet får dessutom minimum en viss garantipension - svartjobb eller inte.
 
Många/vissa svartjobbare lever inte utanför samhället, de värsta uppbär både någon form av försörjning såsom sjukskrivning/a-kassa och svartjobb andra svartjobbare har ett vanligt vitt jobb som de sköter mer eller mindre klanderfritt och jobbar svart på fritiden.

Flertalet får dessutom minimum en viss garantipension - svartjobb eller inte.

Det finns ju folk som inte är arbetsföra men som inte klarar sig på bidragen de är berättigade till. Den som är utförsäkrad får ju bara några tusen efter el och hyra är betalt och om man då t.ex. har skulder och sitter fast i en avbetalningsplan, måste ha bil för att man inte klarar kollektivtrafiken, tvingats anlita privat vård för att man inte fått vården man behövde eller rent av knappt kan få bidrag pga att man har en sambo som man inte vill vara beroende av, då behöver man ju mer pengar. Vad ska man göra då? Vänta på bättre tider?
Jobba svart varannan helg så att man har råd? Tja, jag vet vad jag hade valt. Jag hade blivit den värsta sortens samhällsparasit!! Med stolthet.

Garantipensionen är ju väldigt låg i jämförelse med om man har jobbat. Har för övrigt inte nämnt barnomsorg, föräldrapenning, försäkring om man skadar sig på jobbet.. finns massor av fördelar med vita jobb så länge lönen räcker för att täcka de nödvändiga kostnaderna!!

Det är en helt annan sak med folk som har ett vitt jobb med lön som räcker till ett anständigt liv och ändå jobbar svart för att få extra pengar. Personligen tror jag att det är vanligare bland folk som närmar sig brytpunkten för statlig inkomstskatt.

Förresten så är ett vanligt råd till företagare att ta ut lön upp till brytpunkten. Just för att det finns mycket att tjäna på att ha en hög skattad lön.
 
Jag känner också folk som har jobbat svart. Jag jobbade själv svart en kort period i ungdomen, innan jag visste bättre. Håller med om att det vore bra att få ner fusket, men ärligt talat tror jag samhället skulle tjäna på att se emellan fingrarna i vissa lägen snarare än att jaga fuskare till förbannelse. Tror det kostar mer än det smakar, men resultatet syns nog inte under samma budgetpost.

Min lååånga sjukskrivning från mitt relativt högavlönade jobb beror på att min mamma blev dement men hamnade mellan stolarna utan att få en diagnos och blev runtbollad pga budgetneddragningar. När jag sedan blev sjuk behövde jag bolla läkare och Försäkringskassan till förbannelse och kunde lik förbannat inte vila, så jag blev ju aldrig frisk.

Tror att min långa sjukskrivning i slutändan har kostat samhället mångdubbelt mer än om mamma fått ett boende 6 mån tidigare än vad hon till slut fick. 🙄

Eller om det inte var så förtvivlat svårt att få vettig hjälp pga att man konstant måste försvara sig mot misstänkliggöranden och hot om indragen sjukpenning för att de misstänker att man fuskar, när anledningen till att man ibland missar möten/läkarbesök är för att man är så förbannat jävla sjuk att man inte klarar av livet. Jag har inte duschat på en månad och du är arg på mig för att jag inte kom till ett möte och tror därför att jag är frisk och kan jobba? Alrighty then.
 
Det finns ju folk som inte är arbetsföra men som inte klarar sig på bidragen de är berättigade till. Den som är utförsäkrad får ju bara några tusen efter el och hyra är betalt och om man då t.ex. har skulder och sitter fast i en avbetalningsplan, måste ha bil för att man inte klarar kollektivtrafiken, tvingats anlita privat vård för att man inte fått vården man behövde eller rent av knappt kan få bidrag pga att man har en sambo som man inte vill vara beroende av, då behöver man ju mer pengar. Vad ska man göra då? Vänta på bättre tider?
Jobba svart varannan helg så att man har råd? Tja, jag vet vad jag hade valt. Jag hade blivit den värsta sortens samhällsparasit!! Med stolthet.

Garantipensionen är ju väldigt låg i jämförelse med om man har jobbat. Har för övrigt inte nämnt barnomsorg, föräldrapenning, försäkring om man skadar sig på jobbet.. finns massor av fördelar med vita jobb så länge lönen räcker för att täcka de nödvändiga kostnaderna!!

Det är en helt annan sak med folk som har ett vitt jobb med lön som räcker till ett anständigt liv och ändå jobbar svart för att få extra pengar. Personligen tror jag att det är vanligare bland folk som närmar sig brytpunkten för statlig inkomstskatt.

Förresten så är ett vanligt råd till företagare att ta ut lön upp till brytpunkten. Just för att det finns mycket att tjäna på att ha en hög skattad lön.

Om man har arbetsförmåga så ska man givetvis inte använda den för att begå ekonomisk brottslighet. Den ska användas för att bidra till sin försörjning och märkas i den egna ekonomin. Varje procent ska märkas. Och då måste vi ha en arbetsmarknad som fungerar bättre för de som inte klarar heltid och/eller fullfart.

Det verkar väldans platt att beskriva det som enda viktiga samhällsfrågan.

För mig är arbetslinje ett viktigt koncept, som redan gäller, man ska bidra med arbete efter den förmåga man har och man ska få hjälp att öka den och anpassa den om den inte räcker och hjälp finns att få. Jag tänker att inte heller S driver nån bidragslinje, även om de är lite ute och fiskar nu med farliga förslag. Som riskerar att resultera i att deltidsarbete inte lönar sig.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Barmarksdrag/canicross
  • Valp 2024
  • Uppdateringstråd 29

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Stänger du toalettlocket?
Tillbaka
Upp