Bukefalos 28 år!

När barnet inte kan bo hemma?

Jag tänkte nog på sällskap av typen assistent.
Om han får hjälp enligt LSS så borde ju det vara möjligt.
Betald kompis helt enkelt, som accepterar att han får vara som han är.

Det är möjligt, dock plockar de bort mer och mer av det i kommunen. Annars är tanken bra.
 
Det är möjligt, dock plockar de bort mer och mer av det i kommunen. Annars är tanken bra.
Om han har rätt till den typen av stöd, så har kommunen ingen rätt i att inte erbjuda den. Får ni fram ett beslut om att han har rätt till den, så är kommunen skyldig till att ordna den, oavsett vad kommunen egentligen vill. För hans skull behöver ni stå på er om det, i så fall.
Men det du nog. Jag har full förståelse för att den kampen kan kännas som omöjlig, speciellt i er situation, men hans rättigheter inom LSS är så väldigt mycket viktigare att lägga fokus på just nu, än dusch, läxor, limpor eller sömn.
Lite så är det också att ju mer ni bråkar och sliter sönder er och lyckas "gömma" problemen, desto svårare blir det för sonen att få det stöd han har rätt till. Ni kanske ser det som att ni curlar sonen, men i andras ögon curlar ni kommunen, som slipper undan sitt ansvar.
 
@Emine Jag kan inte föreställa mig den känsla eller situation som föranleder det rop på hjälp som ditt första inlägg är. En del inlägg har gjort att du har fått gå i försvarsställning, men nu har tråden tagit en ny vändning som jag tror är positiv.
Jag vet ingenting (eller väldigt lite) om de problem som din son har. Men bilden jag får är att ni skulle kunna få en bättre familjesituation om skolan fungerade. Det verkar som om mycket kokar ihop till att familjen inte fungerar på grund av att skolan inte gör det de kan, och att de inte heller ser att deras brist på anpassning/stöd för sonen riskerar att förstöra en familj, som ju ska leva med varandra hela dygnet/livet. Kanske räcker det inte bara med förändring i skolan, men det vet ni ju inte förrän skolan fungerar!
Jag vet inte vilka som ni har haft kontakt med tidigare eller vem som framfört det du citerar, men om jag var du så skulle jag kalla till ett möte med t ex klassföreståndare/mentor (eller vad det heter), rektor och speciallärare (kanske någon mer, men ju fler ju svårare att hitta en tid som alla kan). Kalla skriftligt till mötet "med anledning av det stöd som er son behöver på grund av sin funktionsnedsättning" typ och föreslå ett par tider. Mötet skall ske i närtid, ge dem en, max två veckor.
Förklara vid mötet de problem som ni ser, så som du har skrivit här i tråden (ha gärna med dig en "fusklapp"). Jag vet inte vad som är mest pedagogiskt, att de föreslår lösningar eller att du gör det - det är ju deras "planhalva". Kanske bäst att be dem komma med konkreta förslag på lösningar. Om de inte kan eller om de inte verkar tillräckliga så kan du komplettera. Förslagen ska vara konkreta, tidssatta och i närtid! En del saker kan kanske ta ett par veckor att få till (resurs) medan andra kan införas nästa dag eller nästa vecka (förändring av datortid, läxor på papper). För anteckningar under mötet, viktigt att både notera åtgärder som ni kommer överens om och åtgärder som skolan inte vill införa (och varför). Skicka anteckningarna till de övriga dagen efter. Bestäm tid för ett uppföljningsmöte efter två veckor eller en månad för utvätrdering och ev justering av åtgärderna. Om du inte får rätt bemötande/sonen rätt hjälp eller om det beslutade inte förverkligas/fungerar så anmäl till skolinspektionen, men "hota" inte med det utan försök få till ett kreativt lösningsorienterat samtal.
Jag tror det är viktigt att skolan förstår hur deras (brist på) agerande påverkar hemsituationen, men i övrigt tycker jag att inriktningen ska vara att sonen ska få de slutbetyg som han har kapacitet till. Och därför är det bråttom när 1/4 av nian har gått. tänk på att lyfta sonens positiva sidor - det är de som åtgärderna ska syfta till att ta fram/stötta. Men de måste också acceptera att vissa saker kommer han inte klara p g a sin funktionsnedsättning och att det inte kan få påverka betygen.

/mamman som en gång upplyste skolan om att hon inte accepterade att hennes relation till ett av barnen riskerades på grund av att skolan skickade hem läxor som barnet inte förstod. Skolan började då bl a med (enskild) läxhjälp på fritids.
 
Instämmer ang skolan, lösningen finns ju och den är varken komplicerad eller svår på något sätt kan jag tycka.
Han har redan en speldator hemma. Hans snälla pappa köpte den och sa till sonen att får han inte ha den skall han polisanmäla oss.

Husdjuret tar han ut och in, det måste han få jag är allergisk och syskonen för små. Sambon kommer hem när det är mörkt, men det sköter han ganska bra. Katten som från början var hans sköter vi det ”tråkiga med”, så kan han klappa när han vill.

Han får dock inte äta så onyttigt och han får inte skita i sin medicin. Senast satt han på sjukhuset med järnbrist och fick dropp intravenöst pga oregelbunden kosthållning och utebliven medicin. Han är också ganska överviktig så det är bra om han rör sig litegrann också och tar näsan från datorn åtminstone ibland. Idag kunde han konversera trevligt om katterna och mysa med dem tillsammans med mig, 20 minuter, gick sedan upp och gjorde engelskaläxan själv- undrens tid är inte förbi.

Hans pappa sa säkerligen så för sonen uttryckt att ni kontrollerar hans spelade?
Pappan verkar vara svår, men det får ni leva med och det kan du inte ändra på.

vad har han för somatisk sjukdom?

Ang övervikt så lär du inte kunna få honom att gå ner i vikt när läget är som det är hemma nu. Han kommer bara se det som mer tjat och kommer förmodligen bete sig som tidigare om du går på honom om att han ska ut och röra på sig. Man kan bara uppmuntra till rörelse men det tror jag du ska skippa i nuläget. Så lite tjat som möjligt.

Husdjur innebär mycket ansvar och har man diagnos kan detvara svårt. Jag ska inte dra egna paraleller men jag tog hand om egen häst när jag gick i 5an. Mamma skjutsade i princip bara dit och skötte så hovslagen kom ut och höleverans kom till stallet. Min dotter går i 6an nu och hon har ADD. Hon kan inte ta hand om sin egna häst utan att jag styr upp det.
 
@Emine Jag kan inte föreställa mig den känsla eller situation som föranleder det rop på hjälp som ditt första inlägg är. En del inlägg har gjort att du har fått gå i försvarsställning, men nu har tråden tagit en ny vändning som jag tror är positiv.
Jag vet ingenting (eller väldigt lite) om de problem som din son har. Men bilden jag får är att ni skulle kunna få en bättre familjesituation om skolan fungerade. Det verkar som om mycket kokar ihop till att familjen inte fungerar på grund av att skolan inte gör det de kan, och att de inte heller ser att deras brist på anpassning/stöd för sonen riskerar att förstöra en familj, som ju ska leva med varandra hela dygnet/livet. Kanske räcker det inte bara med förändring i skolan, men det vet ni ju inte förrän skolan fungerar!
Jag vet inte vilka som ni har haft kontakt med tidigare eller vem som framfört det du citerar, men om jag var du så skulle jag kalla till ett möte med t ex klassföreståndare/mentor (eller vad det heter), rektor och speciallärare (kanske någon mer, men ju fler ju svårare att hitta en tid som alla kan). Kalla skriftligt till mötet "med anledning av det stöd som er son behöver på grund av sin funktionsnedsättning" typ och föreslå ett par tider. Mötet skall ske i närtid, ge dem en, max två veckor.
Förklara vid mötet de problem som ni ser, så som du har skrivit här i tråden (ha gärna med dig en "fusklapp"). Jag vet inte vad som är mest pedagogiskt, att de föreslår lösningar eller att du gör det - det är ju deras "planhalva". Kanske bäst att be dem komma med konkreta förslag på lösningar. Om de inte kan eller om de inte verkar tillräckliga så kan du komplettera. Förslagen ska vara konkreta, tidssatta och i närtid! En del saker kan kanske ta ett par veckor att få till (resurs) medan andra kan införas nästa dag eller nästa vecka (förändring av datortid, läxor på papper). För anteckningar under mötet, viktigt att både notera åtgärder som ni kommer överens om och åtgärder som skolan inte vill införa (och varför). Skicka anteckningarna till de övriga dagen efter. Bestäm tid för ett uppföljningsmöte efter två veckor eller en månad för utvätrdering och ev justering av åtgärderna. Om du inte får rätt bemötande/sonen rätt hjälp eller om det beslutade inte förverkligas/fungerar så anmäl till skolinspektionen, men "hota" inte med det utan försök få till ett kreativt lösningsorienterat samtal.
Jag tror det är viktigt att skolan förstår hur deras (brist på) agerande påverkar hemsituationen, men i övrigt tycker jag att inriktningen ska vara att sonen ska få de slutbetyg som han har kapacitet till. Och därför är det bråttom när 1/4 av nian har gått. tänk på att lyfta sonens positiva sidor - det är de som åtgärderna ska syfta till att ta fram/stötta. Men de måste också acceptera att vissa saker kommer han inte klara p g a sin funktionsnedsättning och att det inte kan få påverka betygen.

/mamman som en gång upplyste skolan om att hon inte accepterade att hennes relation till ett av barnen riskerades på grund av att skolan skickade hem läxor som barnet inte förstod. Skolan började då bl a med (enskild) läxhjälp på fritids.
Jag tänker SIP-möte. Tror personal som kallas måste komma till ett sånt möte.

SIP= samordnad individuell plan
 
Hans pappa sa säkerligen så för sonen uttryckt att ni kontrollerar hans spelade?
Pappan verkar vara svår, men det får ni leva med och det kan du inte ändra på.

vad har han för somatisk sjukdom?

Ang övervikt så lär du inte kunna få honom att gå ner i vikt när läget är som det är hemma nu. Han kommer bara se det som mer tjat och kommer förmodligen bete sig som tidigare om du går på honom om att han ska ut och röra på sig. Man kan bara uppmuntra till rörelse men det tror jag du ska skippa i nuläget. Så lite tjat som möjligt.

Husdjur innebär mycket ansvar och har man diagnos kan detvara svårt. Jag ska inte dra egna paraleller men jag tog hand om egen häst när jag gick i 5an. Mamma skjutsade i princip bara dit och skötte så hovslagen kom ut och höleverans kom till stallet. Min dotter går i 6an nu och hon har ADD. Hon kan inte ta hand om sin egna häst utan att jag styr upp det.
Pappan sa så för att en gång när sonen var kanske 5-6 år köpte pappan ett piano och sonen hade redan ett sedan 1 år tillbaka. Då vi inte hade plats för 2 st. Han fick välja att göra sig av med 1 och valde att behålla det han redan hade. Detta är många år sedan men nu har sonen tagit upp detta som en iförätt.
Varpå pappa/hans familj ofta lockar med saker tex ”pappa hade ju tänkt ge dig sin stora TV då han köpt en ny, men då säljer väl mamma den”...och såna saker. Sonen upplever ju att han får positiv uppmärksamhet genom att tala illa om oss så det fortsätter. Pappans nya kollar varje dag med honom att han får använda datorn och skriker ”säg bara till, annars anmäler vi”.
Hon skickar också div frågor om mig, som inte rör sonen utan tex om mina föräldrar bor ihop, om min häst och hela tiden ”vad säger mamma”, ”vad sa mamma då?” Något är väldigt skevt där.

Han är duktig på att ta promenader om än efter lite tjat. Detta gör han på helgen. Skolsköterskan ringer och klagar varje år, hans läkare på sjukhuset påminner honom varje gång om kost och motion och hur viktigt det är för hans sjukdom för att inte förvärra något. Det finns en god orsak att det är viktigt att han sköter detta så bra det iaf går. Och inte går upp mer nu.

Det han gör med sitt husdjur är att släppa ut och ta in. Det är allt. Då han promt vill behålla detta men ingen annan i familjen kan. Syskonen är för små, jag för allergisk och sambon kommer för sent.
 
@Emine Jag kan inte föreställa mig den känsla eller situation som föranleder det rop på hjälp som ditt första inlägg är. En del inlägg har gjort att du har fått gå i försvarsställning, men nu har tråden tagit en ny vändning som jag tror är positiv.
Jag vet ingenting (eller väldigt lite) om de problem som din son har. Men bilden jag får är att ni skulle kunna få en bättre familjesituation om skolan fungerade. Det verkar som om mycket kokar ihop till att familjen inte fungerar på grund av att skolan inte gör det de kan, och att de inte heller ser att deras brist på anpassning/stöd för sonen riskerar att förstöra en familj, som ju ska leva med varandra hela dygnet/livet. Kanske räcker det inte bara med förändring i skolan, men det vet ni ju inte förrän skolan fungerar!
Jag vet inte vilka som ni har haft kontakt med tidigare eller vem som framfört det du citerar, men om jag var du så skulle jag kalla till ett möte med t ex klassföreståndare/mentor (eller vad det heter), rektor och speciallärare (kanske någon mer, men ju fler ju svårare att hitta en tid som alla kan). Kalla skriftligt till mötet "med anledning av det stöd som er son behöver på grund av sin funktionsnedsättning" typ och föreslå ett par tider. Mötet skall ske i närtid, ge dem en, max två veckor.
Förklara vid mötet de problem som ni ser, så som du har skrivit här i tråden (ha gärna med dig en "fusklapp"). Jag vet inte vad som är mest pedagogiskt, att de föreslår lösningar eller att du gör det - det är ju deras "planhalva". Kanske bäst att be dem komma med konkreta förslag på lösningar. Om de inte kan eller om de inte verkar tillräckliga så kan du komplettera. Förslagen ska vara konkreta, tidssatta och i närtid! En del saker kan kanske ta ett par veckor att få till (resurs) medan andra kan införas nästa dag eller nästa vecka (förändring av datortid, läxor på papper). För anteckningar under mötet, viktigt att både notera åtgärder som ni kommer överens om och åtgärder som skolan inte vill införa (och varför). Skicka anteckningarna till de övriga dagen efter. Bestäm tid för ett uppföljningsmöte efter två veckor eller en månad för utvätrdering och ev justering av åtgärderna. Om du inte får rätt bemötande/sonen rätt hjälp eller om det beslutade inte förverkligas/fungerar så anmäl till skolinspektionen, men "hota" inte med det utan försök få till ett kreativt lösningsorienterat samtal.
Jag tror det är viktigt att skolan förstår hur deras (brist på) agerande påverkar hemsituationen, men i övrigt tycker jag att inriktningen ska vara att sonen ska få de slutbetyg som han har kapacitet till. Och därför är det bråttom när 1/4 av nian har gått. tänk på att lyfta sonens positiva sidor - det är de som åtgärderna ska syfta till att ta fram/stötta. Men de måste också acceptera att vissa saker kommer han inte klara p g a sin funktionsnedsättning och att det inte kan få påverka betygen.

/mamman som en gång upplyste skolan om att hon inte accepterade att hennes relation till ett av barnen riskerades på grund av att skolan skickade hem läxor som barnet inte förstod. Skolan började då bl a med (enskild) läxhjälp på fritids.
Absolut skulle saker fungera bättre om skolan funkade bättre. Tänk att bara slippa läxtjatet och kollen. Och att han kunde chilla på sin fritid.

Vi har haft väldigt många sådana möten med en hel hop instanser. Jättefina mötesprotokoll, sedan händer inte så mycket mer. Kanske man skall vara så tuff och dra allt en gång till och sedan skolinspektionen?

Ja, en del inlägg får min i försvarsställning när man hittar på saker som inte finns ”stackars er son när ingen vill ha honom” och ”du saknat kunskap” osv men helt utan konkreta råd och tips...

Här är senaste mailet från skolan, där jag tycker det framgår tydligt att man inte ett dugg tar hänsyn till hans problematik utan till vad han för egen maskin borde.


Hej!

Här kommer en liten rapport.

Generellt sätt så är det för mycket "fel saker" som görs på datorn, vilket hämmar skolarbete. Ni kan ju diskutera det hemma igen, och självklart diskuterar vi det här också.
Gällande ämnena så gick provet i Matte igår bra. Träslöjden har gått bra, men han kan försöka att sätta lite fart där.
Idrotten har varit för mycket att han inte är ombytt och med.
No har prov i nästa vecka och so har prov i nästnästa vecka. Viktigt att han läser på!
Svenskan har börjat knackigt, men han har kommit igång lite bättre nu det senaste.

Jag tycker att han kan utnyttja de timmar vi ses på språkvalet mycket bättre. Jag har mycket tid att hjälpa honom, men han måste bjuda till och arbeta mycket bättre.

Trevlig helg!”
 
Absolut skulle saker fungera bättre om skolan funkade bättre. Tänk att bara slippa läxtjatet och kollen. Och att han kunde chilla på sin fritid.

Vi har haft väldigt många sådana möten med en hel hop instanser. Jättefina mötesprotokoll, sedan händer inte så mycket mer. Kanske man skall vara så tuff och dra allt en gång till och sedan skolinspektionen?

Ja, en del inlägg får min i försvarsställning när man hittar på saker som inte finns ”stackars er son när ingen vill ha honom” och ”du saknat kunskap” osv men helt utan konkreta råd och tips...

Här är senaste mailet från skolan, där jag tycker det framgår tydligt att man inte ett dugg tar hänsyn till hans problematik utan till vad han för egen maskin borde.


Hej!

Här kommer en liten rapport.

Generellt sätt så är det för mycket "fel saker" som görs på datorn, vilket hämmar skolarbete. Ni kan ju diskutera det hemma igen, och självklart diskuterar vi det här också.
Gällande ämnena så gick provet i Matte igår bra. Träslöjden har gått bra, men han kan försöka att sätta lite fart där.
Idrotten har varit för mycket att han inte är ombytt och med.
No har prov i nästa vecka och so har prov i nästnästa vecka. Viktigt att han läser på!
Svenskan har börjat knackigt, men han har kommit igång lite bättre nu det senaste.

Jag tycker att han kan utnyttja de timmar vi ses på språkvalet mycket bättre. Jag har mycket tid att hjälpa honom, men han måste bjuda till och arbeta mycket bättre.

Trevlig helg!”
Jag skulle skickat tillbaka allt detta med en formulering som liknande;
-Va bra att ni insett att han måste ha mer hjälp o styrning i skolan och att du har mycket tid att ge honom. Fantastiskt att ni kommer att hjälpa honom att läsa på lite extra på proven. Mvh Emine
 
Absolut skulle saker fungera bättre om skolan funkade bättre. Tänk att bara slippa läxtjatet och kollen. Och att han kunde chilla på sin fritid.

Vi har haft väldigt många sådana möten med en hel hop instanser. Jättefina mötesprotokoll, sedan händer inte så mycket mer. Kanske man skall vara så tuff och dra allt en gång till och sedan skolinspektionen?

Ja, en del inlägg får min i försvarsställning när man hittar på saker som inte finns ”stackars er son när ingen vill ha honom” och ”du saknat kunskap” osv men helt utan konkreta råd och tips...

Här är senaste mailet från skolan, där jag tycker det framgår tydligt att man inte ett dugg tar hänsyn till hans problematik utan till vad han för egen maskin borde.


Hej!

Här kommer en liten rapport.

Generellt sätt så är det för mycket "fel saker" som görs på datorn, vilket hämmar skolarbete. Ni kan ju diskutera det hemma igen, och självklart diskuterar vi det här också.
Gällande ämnena så gick provet i Matte igår bra. Träslöjden har gått bra, men han kan försöka att sätta lite fart där.
Idrotten har varit för mycket att han inte är ombytt och med.
No har prov i nästa vecka och so har prov i nästnästa vecka. Viktigt att han läser på!
Svenskan har börjat knackigt, men han har kommit igång lite bättre nu det senaste.

Jag tycker att han kan utnyttja de timmar vi ses på språkvalet mycket bättre. Jag har mycket tid att hjälpa honom, men han måste bjuda till och arbeta mycket bättre.

Trevlig helg!”
Vi fick hem något liknande från någon av bonussonens ämneslärare. Där stod i princip har svårt med koncentrationen, klarar inte av att projektledare sig själv etc etc. I stor sett beskrev de diagnoskriterierna för hans diagnoser... Men det ligger ju på skolans ansvar att se till att eleverna har de verktyg de behöver för att klara av skolgången. Det står tydligt utskrivet i läroplanen. Jag citerar "
Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla." https://www.skolverket.se/undervisn...gr&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f#anchor_1
 
Absolut skulle saker fungera bättre om skolan funkade bättre. Tänk att bara slippa läxtjatet och kollen. Och att han kunde chilla på sin fritid.

Vi har haft väldigt många sådana möten med en hel hop instanser. Jättefina mötesprotokoll, sedan händer inte så mycket mer. Kanske man skall vara så tuff och dra allt en gång till och sedan skolinspektionen?

Ja, en del inlägg får min i försvarsställning när man hittar på saker som inte finns ”stackars er son när ingen vill ha honom” och ”du saknat kunskap” osv men helt utan konkreta råd och tips...

Här är senaste mailet från skolan, där jag tycker det framgår tydligt att man inte ett dugg tar hänsyn till hans problematik utan till vad han för egen maskin borde.


Hej!

Här kommer en liten rapport.

Generellt sätt så är det för mycket "fel saker" som görs på datorn, vilket hämmar skolarbete. Ni kan ju diskutera det hemma igen, och självklart diskuterar vi det här också.
Gällande ämnena så gick provet i Matte igår bra. Träslöjden har gått bra, men han kan försöka att sätta lite fart där.
Idrotten har varit för mycket att han inte är ombytt och med.
No har prov i nästa vecka och so har prov i nästnästa vecka. Viktigt att han läser på!
Svenskan har börjat knackigt, men han har kommit igång lite bättre nu det senaste.

Jag tycker att han kan utnyttja de timmar vi ses på språkvalet mycket bättre. Jag har mycket tid att hjälpa honom, men han måste bjuda till och arbeta mycket bättre.

Trevlig helg!”
Borde förstått att ni redan hade prövat/gått igenom det. Då anser jag att det enda som återstår är att göra en anmälan till skolinspektionen, ni har ju bra underlag på att de inte gör vad som behövs för att stötta din son (tvärt om). Skicka kopia till rektor, skolchef och gärna även ordförande + vice ordförande i ansvarig nämnd, då får de en chans att vidta åtgärder innan skolinspektionen kommer med anmärkning. (Om din egen arbetsplats sorterar under samma nämnd/skolchef så får du fundera på om du vill skicka kopia till dem). Beroende på hur länge sedan som ni senast hade ett möte ska du kanske börja med det (om ni orkar).

Lärarens brev är märkligt av flera skäl. Skolan försöker skjuta över problem i skolan på hemmet istället för att försöka lösa dem själva. Samtidigt som läraren anser att sonen borde en massa själv så skickar hen ett brev till er med ett innehåll och en ton som man väl inte normalt skickar till föräldrar till barn i hans ålder? Känns mer som lågstadiet. Har alla barn i hans klass fått ett sådant brev? Om inte så inser läraren att han har en problematik, hen vill bara inte hjälpa till på hans villkor.
 
Läst hela tråden ... Fattar ingenting .. Ni bråkar om allt men ändå ingenting ... Du beskriver problem som sen inte är problem osv... Men ja jag fattar att ni HAR problem. Det är nog alla på det klara med.

1 Även om du inte har så bra kontakt med pappan, varför frågar inte DU om barnet kan bo hos pappan ? Varför lägga över det ansvaret på barnet ? Självlklart så barnet hör konversationen. Säger pappan nej så är det upp till pappan att förklara för sin son varför han säger nej. Man up liksom ... Säger han ja - packa och skicka dit barnet ...

2 Nu kommer ju pappan troligen säga nej = mer problem hemma... Och då säger jag som många andra... SKIT I SKOLAN ... Ta det skolan säger och vad katten gör i lådan på samma sätt..
Det är skolans problem om de skickar med läxor som inte blir gjorda. Klarar han inte av det får DE lösa det inte du. Som många sagt innan... Att göra dåligt i från sej i skolan är skit MEN det är ju fortfarande reparerbart. Han dör ju inte av det. Kan han inte strukturera upp sin läxtid blir det ju som både du och många säger en press han inte klarar. Säg åt han att lämna datorn i skolan. Han har ju speldatorhemma.. Låt han spela. Fastnar han i spel blir det lugnare hemma. Och det finns massor med yngre som livnär sej på spelandet i dagsläget. Om skolan anmäler so what. Du ser ju vart alla andra anmälningar hamnar... Och blir de allvar så kan det ju bara bli till det bättre. Att de steppar in med mer hjälp ...

3 maten. Skaffa skåp med lås. Ja om det är det enda som hjälper så...
 
3 maten. Skaffa skåp med lås. Ja om det är det enda som hjälper så...

Lite försiktighet på den. Vet inte hur det är idag men en nära släkting gjorde det (hennes idag vuxna barn kan fortfarande inte ens ha ett paket makaroner hemma för då hets äter hon hela paketet okockta makaroner som godis så ni förstår hur det va när hon va yngre) men då även lås på kylskåpet.
DÅ klev soc in för man fick inte hindra barn att komma åt mat på det viset. Utan ständig övervakning och tomma skåp/kylskåp (barnet åt smöret med sked så fort hon kom åt osv) va det alternativ som gällde 🙄
Idag hoppas man att förståelsen för barn i behov är större men vill ändå dela med av erfarenheten för det vart ett jäkla liv.
 
Läst hela tråden ... Fattar ingenting .. Ni bråkar om allt men ändå ingenting ... Du beskriver problem som sen inte är problem osv... Men ja jag fattar att ni HAR problem. Det är nog alla på det klara med.

1 Även om du inte har så bra kontakt med pappan, varför frågar inte DU om barnet kan bo hos pappan ? Varför lägga över det ansvaret på barnet ? Självlklart så barnet hör konversationen. Säger pappan nej så är det upp till pappan att förklara för sin son varför han säger nej. Man up liksom ... Säger han ja - packa och skicka dit barnet ...

2 Nu kommer ju pappan troligen säga nej = mer problem hemma... Och då säger jag som många andra... SKIT I SKOLAN ... Ta det skolan säger och vad katten gör i lådan på samma sätt..
Det är skolans problem om de skickar med läxor som inte blir gjorda. Klarar han inte av det får DE lösa det inte du. Som många sagt innan... Att göra dåligt i från sej i skolan är skit MEN det är ju fortfarande reparerbart. Han dör ju inte av det. Kan han inte strukturera upp sin läxtid blir det ju som både du och många säger en press han inte klarar. Säg åt han att lämna datorn i skolan. Han har ju speldatorhemma.. Låt han spela. Fastnar han i spel blir det lugnare hemma. Och det finns massor med yngre som livnär sej på spelandet i dagsläget. Om skolan anmäler so what. Du ser ju vart alla andra anmälningar hamnar... Och blir de allvar så kan det ju bara bli till det bättre. Att de steppar in med mer hjälp ...

3 maten. Skaffa skåp med lås. Ja om det är det enda som hjälper så...

Vad är det du tycker är problem som inte är problem?

1) Nej jag kommer inte att fråga pappan. Dels vill jag inte skicka sonen till en sådan människa och dels skulle det bara skapa problem på alla sätt för sonen.

2) Han kan inte lämna datorn i skolan. Även om vi sa det skulle han aldrig göra det. Spela får han, men jag tror inte det gynnar någon att bara ge honom speldatorer och sen säga ”hopp och lek”.

3) Nja, det tror jag inte riktigt på. Dessutom får man vad jag vet inte bara låsa in mat.
 
Jodå, det kan de... det om något har vi ju uppmärksammat under alla dessa år och möten 😩

Där tror jag också han har nackdelen att han är så smart som han är. De ser en elev som KAN men inte vill.

En elev som kan föra goda resonemang, uppför sig artigt osv osv.

Vi kan ta extemplet med hans IG i idrott förra året. Där han pinade sig igenom allt (det är inte hans starka sida med lagsport osv, han känner sig klumpig och dum). Där var ett moment att filma sig själv när han dansade. Läraren tjatade och tjatade och hotade med IG. Där måste det sig totalt. Vi försökte hemma också att ”vifta med armarna bara 3 sekunder”. Men där var det totalt stopp, och där har han min fulla sympati, jag hade inte heller velat filma en dans till min chef liksom 😩😩😩

Han har inte så mycket för att han försöker heller, en skitgrej man ju tycker inte borde få förstöra ett helt ämnesbetyg.

Det som finns är smågrupper för de som ligger efter (dessa har också npf) men enligt skolan platsar han inte där.
Vad händer om ni bara struntar i läxorna? Väljer att inte ta striden helt enkelt oavsett vad skolan anser att man ska klara. Han gör det ju uppenbarligen inte och det känns så himla onödigt att ta de konflikten också.

läxor bör ju inte Vara betygsgrundande, Och är dom det trotts allt så kan det ju inte vara det enda läraren sätter betyg på? hos oss ger vi inte Betygsgrundande läxor i någon årskurs i vart fall..

och helt ärligt är Just läxor ofta det första som ryker när en elev behöver anpassningar, åtminstone på min arbetsplats...
 
Vad är det du tycker är problem som inte är problem?

1) Nej jag kommer inte att fråga pappan. Dels vill jag inte skicka sonen till en sådan människa och dels skulle det bara skapa problem på alla sätt för sonen.

2) Han kan inte lämna datorn i skolan. Även om vi sa det skulle han aldrig göra det. Spela får han, men jag tror inte det gynnar någon att bara ge honom speldatorer och sen säga ”hopp och lek”.

3) Nja, det tror jag inte riktigt på. Dessutom får man vad jag vet inte bara låsa in mat.
Ni skulle kunna låsa in godis och socker i ett litet skåp. Det finns de som har lås på sina kylskåp på behandlingshem och liknade just för att patienterna annars äter ihjäl sig. Så visst händer det. Just socker verkar han ju inte ha kontroll över, då verkar ju både han och ni kämpat med att försöka behärska den impulsen i hela hans liv.
 
Vad händer om ni bara struntar i läxorna? Väljer att inte ta striden helt enkelt oavsett vad skolan anser att man ska klara. Han gör det ju uppenbarligen inte och det känns så himla onödigt att ta de konflikten också.

läxor bör ju inte Vara betygsgrundande, Och är dom det trotts allt så kan det ju inte vara det enda läraren sätter betyg på? hos oss ger vi inte Betygsgrundande läxor i någon årskurs i vart fall..

och helt ärligt är Just läxor ofta det första som ryker när en elev behöver anpassningar, åtminstone på min arbetsplats...
Jag tycker att det är omänskligt att kräva av föräldrar (som oftast inte är pedagoger) att de på några timmar på kvällen ska klara det som skolan inte klarar på hela dagen. Båda parter får ta hand om sin del, och släppa resten. Inte skjuta över på någon annan.
 
Jag tycker att det är omänskligt att kräva av föräldrar (som oftast inte är pedagoger) att de på några timmar på kvällen ska klara det som skolan inte klarar på hela dagen. Båda parter får ta hand om sin del, och släppa resten. Inte skjuta över på någon annan.

absolut, själv är jag otroligt tveksam till läxor överlag. Vuxna vill generellt inte sätta sig och arbeta nån timme till när det kommit hem från jobbet. Varför ska vi kräva det av barnen, och till vilken nytta?
 
absolut, själv är jag otroligt tveksam till läxor överlag. Vuxna vill generellt inte sätta sig och arbeta nån timme till när det kommit hem från jobbet. Varför ska vi kräva det av barnen, och till vilken nytta?

Håller helt med! Och speciellt till de barn som redan får kämpa med skolan. Läxorna göra oftast inte smidigt på en kvart utan det kan ta timmar av frustration.
Tänker jag tillbaka på åren i skolan så har läxorna inte gett mig något. Då hade hag lätt för mig.
OM det ska vara läxor tycker jag personligen det kan vara läsning. Det handlar ju om nötande. Mina ungar läser knappt något frivilligt, så jag gillar läsläxorna.
 

Liknande trådar

Övr. Barn Har en 15 åring som just nu driver mig till vansinne. Han har betygsvarning i SEX ämnen nu inför terminsavslutet i 8an och han skiter...
Svar
18
· Visningar
3 373
Senast: Tassa
·
Övr. Hund Jag har en pomeraniantik på 6 år, som är en väldigt känslig individ. Det har tagit fram tills i år att få henne trygg nog att vara ensam...
2 3
Svar
49
· Visningar
4 008
Senast: lilstar
·
Kropp & Själ Nu måste jag få skriva av mig lite. Allt går åt helvete för mig och jag verkar inte kunna göra någonting för att stoppa det. Inte som...
2 3
Svar
51
· Visningar
7 772
Senast: sjoberga
·
Relationer Träffade en kille på tinder för lite mer än ett år sedan. Han bodde 5 h ifrån mig men han jobbade mycket i samma stad som mig. Vi...
12 13 14
Svar
265
· Visningar
19 085
Senast: Whoever
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Devoucoux frågor
  • Dressyrsnack 17
  • Betäckningar 2023 och föl 2024

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp