Ni som tagit en paus från hästarna...

zassoo

Trådstartare
Du som någon gång i ditt liv tagit en kortare eller längre paus från hästarna, berätta gärna! Varför tog du en paus? Hur länge? Vad fick dig att komma tillbaka? Hur kändes det när du inte hade hästarna i ditt liv?

Jag är just nu inne i en halvt ofrivillig paus från hästarna, och jag vet inte riktigt när den kan tänkas ta slut. Jag har ridit sen jag var 8 år, är 22 nu, de senaste 12 åren har spenderats på samma ridklubb. Har också varit medryttare i olika omgångar, hjälpt till att rida ridskolehästar lite extra och jobbat lite som ridlärare för barn. Jag trivdes jättebra på ridskolan, jag hade mina närmsta vänner där och ägarna var fantastiskt trevliga.

Men för drygt ett år sedan slutade jag ganska tvärt att umgås med mina närmsta vänner, av olika anledningar. Det ledde till att jag inte alls kände mig bekväm med att vara i stallet, eftersom de var där. Jag fortsatte ändå rida i två terminer till, men jag kände att jag hade tappat min plats i stallet. Tidigare ansågs jag vara en av de duktigaste eleverna, de yngre tjejerna såg upp till mig och stallägarna anförtrodde mig med mycket. Men eftersom jag nu inte kände att jag "fick lov" att vara där mer än på min ridtid så tappade jag allt det där, och så i våras sa jag upp min plats på ridskolan.

Det skulle kunna vara så enkelt som att byta stall, men det är väldigt svårt. Jag bor hemma fortfarande, och min mammas man är superallergisk mot hästar, vilket har gjort att jag tvingats ha alla mina stallkläder utomhus och gå in genom källardörren i 8 år, vilket även det har varit på nåder.
Det krävs bil även för att komma till det närmaste stallet. Tidigare lånade jag mammas bil (efter att min egen skrotats). Men nu har jag inte använt den på ett tag, alltså luktar den inte häst längre och mammas man kan använda den igen. Tydligen skulle det vara jättejobbigt om jag började använda den för stallbesök igen.

Nästa höst kommer jag flytta för att plugga, så då får jag se över möjligheterna. Förhoppningsvis kan jag ta upp hästarna igen. Jag känner mig så tom, mitt största intresse är liksom borta. Förut var det ju zassoo = hästmänniska, men nu då? Ingenting.

Usch, förlåt för långt och osammanhängande. Dela gärna med er av era erfarenheter. :)
 
Sv: Ni som tagit en paus från hästarna...

Jag flög av mitt inridningsprojekt och fick frakturer på två kotor i ryggen, och en sjuk blödning. Det resulterade till att jag illa kvickt fick göra mig av med hästarna som mamma inte kunde rida. Usch vad hemskt de var. De var januari 2007, och jag var helt förstörd. Jag kunde inte ens mocka, knappt borsta på hästarna. Jag kände mig så hjälplös. En kompis tog ena hästen på foder tack och lov, och det gick bra, och han är nu kvar :)

Jag hade ett riduppehåll på 8 månader och gick i korsett i 7. Ett år efter skadan kunde jag fortfarande inte rida ett lugnt pass på en häst själv. Jag gjorde illa kotan eller nerverna eller vad de nu är som går ner till benen så att jag har outhärdlig smärta i benen och blir förlamad vid hård ansträngning.

Vissa dagar går bra att rida och vissa går sämre, men att inte vara KAPABEL till att ta sig upp på en häst och skritta en sväng på 8 månader var jättejättejobbigt.
 
Sv: Ni som tagit en paus från hästarna...

Jag red på ridskola mellan det att jag vara 5 och 16 år, 8 av dessa år på samma ridskola.
Problemet var, att jag alltid kände mig utanför. Precis som du kändes det som att jag inte hade "rätt" att vara i stallet (även om ridlärarna var hur gulliga som helst så kan hästtjejer, och speciellt sådana som har en väldigt strikt hackordning, vara rätt... jobbiga). När jag var 16 år så slutade jag alltså, rätt tvärt av.

Först var det inte så jobbigt, förutom i vissa stunder när hjärtat värkte "Häst häst häst!". Jag höll mig undan forum och sådant, annars kanske jag skulle bli för sugen :o
Att gå tillbaka till ridskolan var inte ett alternativ för mig.

Så nu i slutet på sommaren - dvs efter två års uppehåll - blev trycket för stort. Jag bestämde mig för att i alla fall försöka leta efter en medryttarhäst - kanske skulle det fungera och om det inte gjorde det så skulle jag trycka undan alla tankar på hästeriet.
Turligt nog för mig hittade jag en underbar pålle och en underbar ägare, så att lägga ner hästarna - det URBOTA korkade alternativet ligger åter igen låååångt borta :love:

Uttrycker mig inte särdeles välformulerat idag, men men :angel:
 
Sv: Ni som tagit en paus från hästarna...

Jag har gjort det, april 2009 tog vi bort min häst och först ville jag inte ha ngn ny häst sen hittade jag en 4åring som jag hade på prov typ hela juni, nån vecka in i juli. Bestämde mig för att inte köpa för jag tyckte inte det passade mitt liv just då.
Så var hästlös juli 2009-februari 2010 när samma unghäst skulle säljas och så (lååång historia) så då köpte jag och pappa henne osedd. Hade henne fram till augusti i år då jag lånade ut henne på foder för jag pluggar. Ska väl ta hem henne i augusti 2011. Eller så säljs hon till fodervärden och jag köper en ny, tiden får utvisa. Så ja nu är jag hästlös och det var den bästa lösningen, pluggandet går super och jag har högsta betyg i allt, det hade jag inte hunnit lyckas med om jag haft hästen.
 
Sv: Ni som tagit en paus från hästarna...

Jag red också på ridskola från 8 års ålder tills jag var 12. Slutade då och red en del "privat". Köpte min första häst när jag var 16 år, ihop med gymnasiet och kollektivtrafik fram och tillbaka till stallet (2.5 mil bort) så blev det ganska mycket men jag löste det.

Så i augusti förra året så stack jag utomlands och jobbade, hästen fick flytta hem till mina kusiner. Tyvärr så fick han ganska kraftig fång och efter verkningslös behandling så plockades han bort. :cry: Det var svårt och därmed blev det en "naturlig" paus i hästarna för min del.

Jag skulle inte ha någon ny, har hållit mig borta från allt vad hästar heter och intalat mig att jag inte saknar det. Men så hörde jag talas om en kompis som hade en gammal häst som gått som sällskap som skulle plockas bort om ingen ville ha honom p.g.a. att hon skadat sig och inte längre kunde ta hand om honom.

Och jag föll handlöst. Denne gamle man har varit hos mig i snart 4 månader och han är underbar. Han är som sagt en gammal man som haft ett relativt hårt liv och som stått i 6 månader innan han kom. Det har varit mycket nya upplevelser och jobb men när vi häromdagen tog vår första galopp ihop i paddocken så var triangelmärkt de så värt det!

Det här med hästar är ju en livsstil, en del av den man är. Definitivt inte det enda man är men som sagt en stor del. Jag tror inte att den delen, längtan, glädjen för hästar någonsin riktigt försvinner. Den kan nog läggas åt sidan men jag tror aldrig riktigt de försvinner, inte för mig iallafall. Hästarna är en del av mig och jag bär alltid kärleken för dom med mig.
 
Sv: Ni som tagit en paus från hästarna...

Vi verkar ha ganska lika erfarenheter. :)

Jag har tidigare haft ett uppehåll på drygt ett halvår när jag var iväg utomlands, men då höll jag på att bli tokig, så jag slängde mig iväg till stallet i stort sett samma dag jag kom hem :p
Nu får det nog vänta lite längre tyvärr... Enda pluset är att pojkvännens mamma har hästar som jag kan gosa med lite då och då :D
 
Sv: Ni som tagit en paus från hästarna...

Det här med hästar är ju en livsstil, en del av den man är. Definitivt inte det enda man är men som sagt en stor del. Jag tror inte att den delen, längtan, glädjen för hästar någonsin riktigt försvinner. Den kan nog läggas åt sidan men jag tror aldrig riktigt de försvinner, inte för mig iallafall. Hästarna är en del av mig och jag bär alltid kärleken för dom med mig.

Precis! Även om inte hästarna i sig talar om vem jag är så är de en stor del av mig, och framför allt så tror jag att de har stor del i vem jag har blivit.
 
Sv: Ni som tagit en paus från hästarna...

Jag har alltid ridit sen 7-års ålder. Fick min första egna ponny när jag var 12 och gick sedan över till storhäst. Sålde den när jag var 21 och har nu varit hästlös ett par år. Dock har jag varit medryttare och ridit flera gånger i veckan sedan dess.
Jag hade varken råd eller tid att ha egen och att vara medryttare fungerade helt perfekt för mig! Hittade en helt perfekt häst som allt bara funkade så himla bra med.
Så blev det så jäkla olyckligt att pållen skadade sig i somras och har inte repat sig än, nu var det flera månader sedan jag ens satt på en häst... Det börjar skrika inom mig nu, har allvarlig hästabstinens :(.
Jag vill inte börja se mig om efter en annan häst heller, eftersom jag förmodligen flyttar nästa år och känner att det blir dumt. Så jag känner mig riktigt tom just nu.
Hästarna är som religion, jag hittar inte den känslan någon annan stans i livet...

Jag längtar så sjukt mycket efter den dagen jag kan köpa mig en egen igen, men så länge jag inte har en mycket stabil ekonomi och känner att jag har "bosatt" mig så vill jag inte ta det ansvaret.
 
Sv: Ni som tagit en paus från hästarna...

Det är lite så för mig också, skulle kunna kolla upp lite alternativa stall häromkring, men i och med att jag kommer flytta nästa sommar så känns det onödigt. Men jag saknar hästarna. :(
 
Sv: Ni som tagit en paus från hästarna...

Jag tog en paus när jag var gravid med mitt första barn. Kände att jag inte hade tid eller pengar att utbilda den 6-åringen jag hade då, det kändes mest som ett tvång att hålla igång honom, så jag sålde honom. I dryga 20 år hade jag ridit, varit hästägare i 10, och det var så skönt att vara hästlös! Ett tag....när barn nr 2 var 3 år, hade jag varit utan häst i 6 år, då köpte jag tillbaka samma häst. Suget hade kommit tillbaka, och nu är det kul att vara hästägare igen.
 
Sv: Ni som tagit en paus från hästarna...

Jag har varit helt utan hästkontakt i tre månader och suget går från att vara hanterbart till halvt förlamande :o Jag slutade rida för 1,5 år sedan, rejält besviken på mig själv och på ridskolan jag varit trogen på tok för länge. Jag flyttade hit för tre månader sedan och bröt då ett treårigt samarbete som skötare åt ett dressyrekipage. Flytten var planerad sedan länge men jag märkte sista månaderna innan jag åkte att jag ville mer med mitt hästintresse än vad det samarbetet erbjöd. Jag är och kommer alltid att vara extremt stolt och glad över min tid som skötare men allting tar förr eller senare slut. Dessvärre var tiden för knapp för att kunna göra någonting åt min längtan efter mer. Jag vill tillbaka upp på hästryggen igen och äntligen lära mig den ädla konsten ridning på riktigt.

När detta ska ske är tyvärr i dagsläget högst oklart. Jag kommer hemom i jul och ska spendera så mycket tid som möjligt med sköthästen bara för att bli av med den värsta abstinensen innan jag åker tillbaka hit igen. Som det ser ut nu så blir den flytten mer eller mindre permanent. Hur tusan jag ska få tag i hästar och ridning här på ett rimligt avstånd har jag absolut ingen aning om :( Men Berlin är mina drömmars stad så att flytta hem bara för hästarna finns inte på kartan.
 
Sv: Ni som tagit en paus från hästarna...

Jag har varit en riktig periodare de sista 10 åren kan man säga. Har provat på det mesta, först ridskola, sen fodervärd, delfodervärd, medryttare, tillbaka till ridskola, egen häst, ridskola, delfodervärd och medryttare igen. Ungefär i den ordningen och med paus i de flesta fall. Har alltid saknat hästarna enormt efter en tid, men ridskoleridning är definitivt över för min del. Det ger mig absolut ingenting. Inte delfoder/betalande medryttare heller. Det kostar pengar och tar tid utan att jag får lön för mödan om man kan säga så. Egen häst är helt underbart. Kostar såklart ännu mer tid och pengar, men jag får lön för mödan!

Har på slutet känt "allt eller inget", dvs egen häst eller inget alls. Tyvärr kostar egen häst mer pengar och tid än vad jag är beredd att lägga, för ska jag ha häst så är det ingen skogsmulle jag ska ha, utan det är en fin häst som jag ska träna mycket med = ännu mer pengar och tid.

Har provat på "inget" också utan att vara hästlös och det var som ej betalande medryttare bara en dag i veckan. Jag hade turen att hitta en jättetrevlig häst och en jättetrevlig hästägare. Det funkade kanonbra ända tills hon sålde hästen.

Nu skulle jag kunna ha tillgång till en annan trevlig häst och ägare en dag i veckan om jag skulle vilja, men har valt att inte ta upp ridningen igen pga att jag fick barn för drygt ett halvår sen. Framtiden får utvisa vad som händer med mitt hästeri!
 
Sv: Ni som tagit en paus från hästarna...

När ja var 18 år fick ja ett bra erbjudande på min dåvarande häst, en tjej som varit i stallet med sin kompis några gånger hade helt förälskat sig i min kille. Och med tanke på att gymnasiet snart skulle vara slut och jag inte hade någon aning alls vad som skulle hända såg jag de som ett jättebra tillfälle att ta en paus.
De första två åren ägnade ja knappt nån tid alls åt hästar, red nån kompis häst då och då, nåt test att börja ridskola men tyckte det inte gav mig nåt egentligen. Efter de skaffade ja mig medryttarhästar och fick en lagom dos som passade min ekonomi som student.
För ett och ett halvt år sedan skaffade ja min nuvarande häst, har alltid varit ett mål att skaffa egen igen men jag ångrar inte en sekund att ja tog en paus! Pausen öppnade sig möjligheter som jag aldrig kunnat ana. :)
 
Sv: Ni som tagit en paus från hästarna...

Jag hade en lång paus på 12 år. Jag började rida när jag var 10 år och red tills jag var 18 år och blev gravid med första barnet. När jag red så red jag på 2 ridskolor, medryttarhästar och lite andra ställen. När jag blev gravid så blev det ju ett naturligt avbrott från ridskolan och som ensamstående mamma fanns varken tid eller ekonomi att rida/hålla på med hästar. Suget har funnits där i alla år men ändå kunnat hålla sig på en ok nivå för det mesta. Jag var nöjd med att drömma mej bort, kolla saluannonser, titta i hästtidningar vad jag skulle vilja köpa osv.

När äldsta dottern närmade sig 11 år hösten -09 lovade jag att hon skulle få börja rida och då halkade jag in i hästvärlden igen. Till en början var jag för tung för att rida men det var ändå härligt att få vara nära hästarna 1 ggr i veckan. I januari 2010 hade jag äntligen kommit ner tillräckligt i vikt för att få börja rida på ridskolan och det var så härlig känsla att äntligen komma upp på hästryggen igen.

Efter 1-1,5 månad så kände jag att ridning 1 gång i veckan nog är kul men jag får inte ut det jag vill av det så jag började leta medryttarhäst. Jag hittade en som inte alls passade men kände mer och mer att jag vill ha mer än lektion 1 gång i veckan. 1 av stona på ridskolan var till salu och efter några lektioner på henne föll jag som en fura och i slutet av april -10 köpte jag henne. Efter ett tag insåg jag att damen vi köpt har blivit alldeles för pigg och för mycket egna ideer så barnen vågar inte rida henne så igår köpte vi vår andra häst, en valack från samma ridskola. En lugn herre som förhoppningsvis ska passa barnen.

Nu står hästarna bara några minuter från mej och jag älskar det. Jag älskar att vara där och fodra, höra hästarnas tuggnade. Jag älskar att gå runt i hagen och mocka skit. Kort sagt, jag älskar allt som hör till med livet när man har häst och nu släpper jag det inte i första taget!
 
Sv: Ni som tagit en paus från hästarna...

Jag tog en paus från hästarna för ett par år sedan.medryttarhästen såldes och efter de trappade hästlivet ner lite, medryttarhäsletandet inte gick så bra så jag gav upp. Jobbade dock på travskola så 1-2 dagar i veckan hade jag kontakt med hästar iallafall.Tog ledigt från jobbet en tid pga mycket i skolan då jag struntade i allt vad men hästar hette under några månader och var ganska nöjd. sen ringde en person på min gamla annons och som i ett trollslag efter det samtalet så kände jag verkligen en längtan efter hästar.

Jag gav dom hästarna en chans över vintern fast jag inte tyckte speciellt bra om dem, började jobba igen och efter det har det rulla på. en utav hästarna är min absoluta dröm och har stannat kvar med henne i 2½ år nu och fler år ser jag fram emot!. Förtilfället har jag även utökat med en egen foderhäst.

min paus var på ca 4-6 månader minns inte riktigt.
Kommer antagligen ta en paus nu till hösten 2011 då jag flyttar utomlands för att plugga. hur länge vet jag inte 6 mån till ett år. men jag tar det lite som det kommer. men att lämna hästarna jag har här nu kommer vara oerhört tufft och jag hoppas och önskar att dom kan finnas kvar när jag kommer tillbaka.
 
Senast ändrad:
Sv: Ni som tagit en paus från hästarna...

Jag har min paus just nu, har varit hästlös ända sedan mitten av februari, när min häst avlivades. Jag drabbades av en ganska tung sorg som gjorde att jag helt avstod från allt vad hästar hette i flera månader, de fanns inte ens i mina tankar. Har vid två korta tillfällen vistats bland hästar sedan dess, den första gången var riktigt jobbig, men den andra gången var lite båda delar, jag var skitglad att få vara så nära, något jag saknat jättemycket, men samtidigt gjorde saknaden av min egen buse ont.

Innan avlivningen fick jag massor med tips om att inte skynda med att skaffa ny häst, utan istället ta min tid att sörja. Det tycker jag att jag har testat nu, och det fungerar säkert för många, men för mig är sorgen fortfarande lika djup, jag förtränger minnena på min egen häst istället för att tänka på allt roligt vi gjort.

Så efter mycket funderingar så tänker jag ta upp hästeriet igen, så snart som möjligt, så får jag se om inte det är ett bättre sätt för mig att bearbeta sorgen. Jag hoppas det, jag saknar hästar och ridning hur mycket som helst. Kan knappt bärga mig tills jag har fått tag på en ny krabat :)
 
Sv: Ni som tagit en paus från hästarna...

kl

Kul med många svar! :)

Jag har varit borta från hästarna sedan juni i år, sen dess har jag ridit en gång på en av min pojkväns mammas hästar, vilket var jätteroligt. Det känns lite som att jag är färdig med ridskolelivet, det har givit mig väldigt mycket men jag känner mig klar. Egen häst är såklart drömmen, men det får vänta tills jag har ordnat upp mitt liv lite mer. Jag har som sagt varit medryttare förut och skulle gärna vara det igen. :) Men det får nog också vänta ett tag i och med att jag har lite svårt att ta mig någonstans, och vill helst ha ett längre samarbete med den eventuella medryttarhästen och hästägaren. :)
 
Sv: Ni som tagit en paus från hästarna...

Har jag missat någonting eller finns det en anledning till att du inte kan skaffa dig en ny bil?
 
Sv: Ni som tagit en paus från hästarna...

Jag SKULLE kunna skaffa mig en ny bil, men jag känner inte riktigt att jag har råd. I nuläget skulle det säkert funka, men i och med att jag kommer börja plugga nästa höst känns det väldigt onödigt att 1. skaffa bil som jag ändå inte kommer kunna ha kvar sen när jag lever på studielån, 2. starta ett samarbete med hästägare+häst som jag måste avsluta om några månader eftersom jag kommer flytta.

Tråkigt men det är nog så det får bli..
 
Sv: Ni som tagit en paus från hästarna...

Men vart är det du ska börja plugga? Är du säker på att du kommer in? Varför flyttar du inte dit på en gång då?
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Blir så himla trött på mig själv! Behöver skriva av mig lite. Mitt liv de senaste kanske fem åren har gått ut på att jag mer eller...
2
Svar
28
· Visningar
2 553
Senast: bobbbo
·
Hästmänniskan Hej, Jag vet att det finns många trådar om detta men av de som jag hittat är det många inaktiva och jag önskar verkligen stöd just nu...
Svar
10
· Visningar
2 124
Hästmänniskan Hej! I början av det här året fick jag ta bort min gamla ponny som jag haft i 13 år, sedan jag var 14. Redan efter en vecka var jag...
Svar
10
· Visningar
1 478
Senast: Fiorano
·
Relationer Lååångt om min krångliga mor-dotter relation. Har i över ett halvår nu haft paus från min mor. Efter ännu ett storbråk så kände jag att...
Svar
13
· Visningar
2 633
Senast: tanten
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp