Öronen bakåt, gnissla tänder och bita

[GALLSKRIKET]

Hej!

Jag har ganska nyligen blivit "medryttare" på en ridskolehäst. Just nu så går han inte i verksamheten och ingen får hantera eller gå in i hans box förutom jag och ridlärarna. Han trivdes uppenbarligen inte med att stå på ridskolan, det blir högljutt och han blev hanterad och riden av flera personer om dagen. Han blev agressiv och alltid med samma mönster:

Först stryker han öronen platt bakåt och man verkligen ser i ögonen att han är beredd att attackera. Sen sänker han huvudet och gnisslar tänder och sen kommer utfallet.

Efter att han började bita barn så fick ingen förutom "stalltjejerna" hantera honom och när han stod på gången så var han tvungen att bära munkorg för att inte bita förbipasserande.

Han stod hemma hos en av ridlärarna i ca 2 månader och nu har han blivit mycket bättre. Han kan fortfarande visa samma beteende vid hantering, sadling och tränsning men det är mycket bättre. Det som gäller nu är att försöka få honom positiv.

Jag vill ju helst inte bestraffa honom när han blir "sur" för jag vet att det beteendet har blivit ett vanebeteende. Det jag gör nu är att säga ett skarpt nej när han stryker öronen bakåt och om han gnisslar tänder så tar jag tag i grimman eller liksom "attackerar" med kroppen (utan att slå honom!) Och så fort han slappnar av i öronen alt. vänder de framåt så får han verbalt beröm och klapp. Gör jag rätt eller borde jag använda mig av hårdare bestraffningar?

Ena ridläraren tycker att jag borde ge honom godis under hantering, när man sagt åt honom och han blir positiv igen och när han står helt lugnt och låter en pyssla med honom. Vill helst undvika att ge honom godis just för att han redan är bitig. Förslag?

Han är också otroligt rädd för lastbilar/större fordon, några tips om hur jag kan trafikträna honom på bästa sätt?

Skulle bli otroligt glad för svar! Älskar verkligen den här hästen och vill verkligen att han ska hamna hos någon bra människa, men problemen måste lösas!

 

[Görel]

Sv: Öronen bakåt, gnissla tänder och bita

Jag köpte älsklingshästen från ridskolan som betedde sig exakt som hästen du beskriver.

Jag sa nej och fortsatte göra det jag skulle så fort hon började vifta med benen och hugga i luften. Efter att jag haft henne ett tag insåg jag att hennes syfte med beteendet var att få mig sluta och när jag visade att det inte hjälpte utan jag fortsatte slutade hon tramsa.
Jag har aldrig gett det felaktiga beteendet särskilt stor uppmärksamhet utan riktat om hennes fokus till rätt beteende och sen berömt henne mycket.

Vad gäller trafikträning är det bästa att först lära honom att du är en trygg person som han kan lita på. När ni kommit dit kommer du kunna få honom att göra många saker som han egentligen är rädd för eftersom han vet att du inte försätter honom i farliga situationer.

 

[Ponnyryttaren_]

Sv: Öronen bakåt, gnissla tänder och bita

Min mamma köpte den hästen från ridskolan för 4 år sedan, den riktigt griniga gubben. Idag är han inte grinig förutom när främmande hälsar på. Honom sa man aldrig till förutom när han faktiskt högg eller sparkade efter en, sura miner fick han hålla på med bäst han ville, det var bara att ignorera. Skällde man innan dess så blev han nästan mera sur... det tog ett tag innan man klappade honom i stallet, eftersom man ville att han skulle inte bara vara halvbutter utan lite nöjd redan innan, det fanns nämligen någon/några som retades med honom och gjorde pussljud åt honom eller snuttigull-pratade och då blev han ännu surare, så då kunde dom trigga honom med det.... Så med honom fick man vara väldigt neutral! Däremot, både här och på ridskolan, så var han snäll och som vanligt när man satt på ryggen. Så där kunde man ju var extra snäll och berömma och trycka in det positiva tänket : P

vad gäller trafiken, lär känna varandra lite till först, sedan tar du med en kompis ut och rider i sällskap och rider omkring en väg där du kan gå ut på fältet jämte, så att du inte blir trängd, utan kan hålla dig en bit ifrån från början. Skritta eller trava utan att låtsas om trafiken och prata gärna med varandra under tiden så lär ni in både ryttare(?) och hästar att det är inget att oroa sig för.

 

[Lillagoajag]

Sv: Öronen bakåt, gnissla tänder och bita

Jag hade en ponny när jag var mindre som var en riktig liten som hade lärt sig hur man blir av med små barn

Jag fick lära mig ett väldigt bra sätt, nämligen att när han hade öronen bakåt så schasades han iväg, men när öronen var framåt fick han komma fram och hälsa. Alltså han fick smaka lite på sin egen medicin. Var han trevlig var jag trevlig men om han var sur ville jag inte ha med honom att göra. Efter ett tag fattade han och blev mycket trevligare. Med det tog sin tid. Denna häst hade ju tränat på detta beteende en längre tid och de tär inte så enkelt att förändra över en natt.

Sedan skulle jag också tips om att ha hjälm och väst när du hanterar en sådan häst i början. Kanske även ett spö med dig (Inte för att slå utan som absolut sista utväg om den gör utfall!!!).

Lycka till!

 

[GALLSKRIKET]

Sv: Öronen bakåt, gnissla tänder och bita

Känns som att det verkar som om jag har tänkt rätt när det gäller att bara uppmuntra honom när han faktiskt är positiv
Får aldrig känslan av att han skulle kunna göra ett utfall emot mig så på det sättet känner jag mig trygg när jag hanterar honom.
Det är ju mest att han ser så jäkla grinig ut ibland! :P

Han ser väldigt elak ut i boxen så jag testade att "schasa" iväg honom när han såg sur ut. Han blev surare i början men sen vände det och han hade faktiskt öronen framåt när jag var där inne och jag kunde klappa utan att han la öronen bakåt

Har ni några tips om mitt godisproblem?

 

[Ottilia]

Sv: Öronen bakåt, gnissla tänder och bita

Aldrig godis när han naffsar efter det. om man har tålamod kan man lära dem att vänta och få sitt godis fint. Dvs hålla fram godiset och putta bort honom och inte ge honom det förrän han står lugnt och väntar utan att skrapa med benen eller naffsa. Då lär de sig ganska fort att bara för att godiset finns där så betyder inte det att de ska ha, och att de får godiset fortare om de gör på rätt sätt. För att det ska fungera med godis som beröm är det viktigt att det kommer direkt när han har gjort något bra. Till exempel när du lockat in honom och han kommer fram med glada öron istället för tjurig. Om man kombinerar godiset med muntligt beröm så kan man förstärka det muntliga berömmet. Jag har sällan upplevt att hästar blir tiggiga om de får godis endast som beröm. Får de godis i tid och otid blir det sällan bra.
Min första häst kunde jag inte ge godis till eftersom min pappa älskade honom och gav honom godbitar bakom min rygg. Jag försökte få honom (pappa) att sluta men det var lite utav ett lost cause. Så jag fick helt enkelt nöja mig med att min pålle lärde sig att pappa var godismaskin och ingen annan.
Men om hästen riskerar att bli bitigare och tiggigare så kan du alltid berömma med rösten och lite kliande på ett favoritställe. Min nuvarande pålla gör nästan vad som helst för att bli kliad på rätt ställen, och trots att de tenderar att försöka klia tillbaka ibland så har jag inte upplevt att de försöker naffsa för att bli kliade på samma sätt som de gör för att få godis.

 

[Lager]

Sv: Öronen bakåt, gnissla tänder och bita

Jag nonchalerar ganska mycket med denna typ av häst - direkta hugg eller riktade sparkar innebär korrigering - men tjurande/grimaser/viftande med huvudet/etc bryr jag mig inte om. Går inte in för att skapa bråk eller markera någonting. En häst måste ju få uttrycka frustration och negativitet på något sätt... dock ej genom direkt våld emot människor.

Sedan är det viktigt att ändra situationen så att hästen mår bättre fysiskt och psykiskt, där problemet ligger.

Jag är mycket för godis i sådana här situationer . Eftersom flera avrått från det måste jag kontra litegrann. Godis är ett väldigt enkelt sätt att skapa positiva känslor, och att ge hästen en tydlig fördel av att vara med dig/göra som du säger. Han ska (givetvis...) inte få godis för hot. Men han kan gott få något exempelvis efter sadling, eller efter hovkratsning. Godis innebär inte att hästen per automatik börjar tigga eller bita/nafsa. Men en skarpare häst inser att man kan tjäna något på att bete sig trevligt, och en osäker häst får beröm för att den var modig och kunde slappna av. Det finns många fördelar med kontrollerad godisdistribution!

 

[Exhistensia]

Sv: Öronen bakåt, gnissla tänder och bita

Jag nonchalerar ganska mycket med denna typ av häst - direkta hugg eller riktade sparkar innebär korrigering - men tjurande/grimaser/viftande med huvudet/etc bryr jag mig inte om. Går inte in för att skapa bråk eller markera någonting. En häst måste ju få uttrycka frustration och negativitet på något sätt... dock ej genom direkt våld emot människor.

Sedan är det viktigt att ändra situationen så att hästen mår bättre fysiskt och psykiskt, där problemet ligger.

Jag är mycket för godis i sådana här situationer . Eftersom flera avrått från det måste jag kontra litegrann. Godis är ett väldigt enkelt sätt att skapa positiva känslor, och att ge hästen en tydlig fördel av att vara med dig/göra som du säger. Han ska (givetvis...) inte få godis för hot. Men han kan gott få något exempelvis efter sadling, eller efter hovkratsning. Godis innebär inte att hästen per automatik börjar tigga eller bita/nafsa. Men en skarpare häst inser att man kan tjäna något på att bete sig trevligt, och en osäker häst får beröm för att den var modig och kunde slappna av. Det finns många fördelar med kontrollerad godisdistribution!

Håller med!