Överviktsoperatio

[daymint]

Behöver höra era upplevelser av detta både ni som gjort gastric bypass och gastric sleeve, för och nackdelar. Har i princip varit varit överviktig sedan mellanstadiet , började med att jag var lite knubbig och då började mobbningen och jag sökte tröst i mat och godis. Och ju mer överviktig jag blev ju mer mobbades man. En ond cirkel med andra ord . Detta har påverkat mig väldigt mkt psykiskt, haft stora depressioner sen högstadiet , började med antidepressiva när jag var ca 20 år och konstant ätit det med kortare uppehåll, klarar mig inte utan. När jag var ca 21 år och de upptäcktes att jag hade fettlever p.g.a min övervikt så fick jag en kick och gick med i VV i gick
ned ca 23 kilo, har aldrig mått så bra som då. Sen förlorade jag min pappa i en bilolycka där även jag blev allvarligt skadad och det tog slut med min dåvarande pojkvän. Sjönk direkt ned i en djup depression med kraftiga ångestattacker osv. Träffade min nuvarande man efter ett par år, och livet blev ljusare igen , men vikten tickade sakta uppåt igen . Och nu efter 2 barn så är jag uppe i ca 100 kg igen. Mår relativt bra psykiskt och har en underbar man men har kraftiga dippar emellanåt . Kämpat med dieter och hålla igen, och rör mig rätt så mkt men det är svårt att hålla diet med barn tycker jag. Ska sägas att jag hår upp väldigt lätt i vikt och har ingen bra ämnesomsättning . Vet att operation inte är en quickfix och har en rätt sund kost ändå, är trött på att nästan fått ett matmissbruk och ha ångest för minsta lilla intag, vill gå må bra nu. Så snälla dela med er, är nog beredd att göra det privat om jag ej får det genom landstinget .

 

[skuggi]

Behöver höra era upplevelser av detta både ni som gjort gastric bypass och gastric sleeve, för och nackdelar. Har i princip varit varit överviktig sedan mellanstadiet , började med att jag var lite knubbig och då började mobbningen och jag sökte tröst i mat och godis. Och ju mer överviktig jag blev ju mer mobbades man. En ond cirkel med andra ord . Detta har påverkat mig väldigt mkt psykiskt, haft stora depressioner sen högstadiet , började med antidepressiva när jag var ca 20 år och konstant ätit det med kortare uppehåll, klarar mig inte utan. När jag var ca 21 år och de upptäcktes att jag hade fettlever p.g.a min övervikt så fick jag en kick och gick med i VV i gick
ned ca 23 kilo, har aldrig mått så bra som då. Sen förlorade jag min pappa i en bilolycka där även jag blev allvarligt skadad och det tog slut med min dåvarande pojkvän. Sjönk direkt ned i en djup depression med kraftiga ångestattacker osv. Träffade min nuvarande man efter ett par år, och livet blev ljusare igen , men vikten tickade sakta uppåt igen . Och nu efter 2 barn så är jag uppe i ca 100 kg igen. Mår relativt bra psykiskt och har en underbar man men har kraftiga dippar emellanåt . Kämpat med dieter och hålla igen, och rör mig rätt så mkt men det är svårt att hålla diet med barn tycker jag. Ska sägas att jag hår upp väldigt lätt i vikt och har ingen bra ämnesomsättning . Vet att operation inte är en quickfix och har en rätt sund kost ändå, är trött på att nästan fått ett matmissbruk och ha ångest för minsta lilla intag, vill gå må bra nu. Så snälla dela med er, är nog beredd att göra det privat om jag ej får det genom landstinget .

Om man har något som känns som onaturligt lätt att gå upp i vikt så tycker jag att man ska se till att få det utrett först. Har man en obalans så tror jag att man mår bäst av att få den uppstyrd oavsett.
Sen har jag en bekant som gjort GB och hon är SÅ nöjd, allt har gått toppen och hon har verkligen rasat i vikt och mår jättebra

 

[daymint]

Jag har kollat hormoner och sköldkörtel, det är ju så att alla har lättare eller svårare att gå med i vikt, det är så att jag tillhör den gruppen av kroppar som tacksamt går upp i vikt. Får jag dessutom en skjuts att börja gå ned i vikt så vet jag sen tidigare att när jag mår bra psykiskt så lägger jag automatiskt om min kost till det bättre då jag älskar att köpa kläder och att mitt självförtroende direkt stärks

 

[stjarnhimmel]

Behöver höra era upplevelser av detta både ni som gjort gastric bypass och gastric sleeve, för och nackdelar. Har i princip varit varit överviktig sedan mellanstadiet , började med att jag var lite knubbig och då började mobbningen och jag sökte tröst i mat och godis. Och ju mer överviktig jag blev ju mer mobbades man. En ond cirkel med andra ord . Detta har påverkat mig väldigt mkt psykiskt, haft stora depressioner sen högstadiet , började med antidepressiva när jag var ca 20 år och konstant ätit det med kortare uppehåll, klarar mig inte utan. När jag var ca 21 år och de upptäcktes att jag hade fettlever p.g.a min övervikt så fick jag en kick och gick med i VV i gick
ned ca 23 kilo, har aldrig mått så bra som då. Sen förlorade jag min pappa i en bilolycka där även jag blev allvarligt skadad och det tog slut med min dåvarande pojkvän. Sjönk direkt ned i en djup depression med kraftiga ångestattacker osv. Träffade min nuvarande man efter ett par år, och livet blev ljusare igen , men vikten tickade sakta uppåt igen . Och nu efter 2 barn så är jag uppe i ca 100 kg igen. Mår relativt bra psykiskt och har en underbar man men har kraftiga dippar emellanåt . Kämpat med dieter och hålla igen, och rör mig rätt så mkt men det är svårt att hålla diet med barn tycker jag. Ska sägas att jag hår upp väldigt lätt i vikt och har ingen bra ämnesomsättning . Vet att operation inte är en quickfix och har en rätt sund kost ändå, är trött på att nästan fått ett matmissbruk och ha ångest för minsta lilla intag, vill gå må bra nu. Så snälla dela med er, är nog beredd att göra det privat om jag ej får det genom landstinget .

Hur är det med maten?
Dvs äter du för stora portioner eller för mkt socker etc?
Jag har funderat på operation men jag tror inte det är en lösning mot mitt sockerbetoende.
Jag har flera bekanta som opererat sig och vissa har gått upp igen då de inte tagit tag i anledningen till övervikt. En tjej berättade att hon töjt ut magsäcken igen..?

 

[stjarnhimmel]

Ropar på @lil-sis
Taggar dig då du varit öppen med det här.

 

[daymint]

Det är helt okej , tack !!

 

[Silver Girl]

Läs på ordenligt själv. Tyvärr verkar många kirurger inte riktigt upplysa om de biverkningar som faktiskt kan uppstå. De kanske inte drabbar så många men man måste ta riskerna med i beräkningen.
Jag arbetar bland annat med de som drabbats av dumping och många är förvånade att de fått detta trots att det är en välkänd och inte helt ovanlig biverkan. Men ingen hade talat om att det var en risk. Gissar därför att informationen generellt kan vara dålig.

 

[ztsu]

Jag gjorde en gastric bypass i maj 2010. Jag vägde då 136kg och hade ett BMI på 45. Idag väger jag 73kg. Ner till 85kg gick relativt "av sig själv" men resten har jag fått kämpa med. Trots en del komplikationer, som tex ett tarmvred och kronisk järn- och näringsbrist är operationen det bästa jag gjort för mig själv.

Jag svarar gärna på frågor, fråga vad du vill

 

[Fille]

Jag har tre arbetskamrater som gjort GBP, en hade en del komplilationer av operationen, det gick att fixa iordning och idag mår hen bra. De andra två tror jag inte haft några direkta komplikationer eller problem av operationen och alla tre har gått ner massor i vikt och mår bra

 

[daymint]

Tack ! Jag tror jag helst vill göra en Gastric Sleeve ! Hur blev det med ditt sötsug och hunger efter op ? Blev du motiverad att kämpa på själv sen efter att viktnedgången stannade upp ? Har det varit lätt och naturligt för dig att ha en sund kosthållning ? Kan du äta ngt gott ibland utan att må dåligt ?

 

[purity_666]

Jag har gjort en, hade riktigt kraftig övervikt. Jag gick ner mycket i början, men sen vände det. NU vägen jag nog samma som från början. Mitt problem är sockerberoende och man kan lätt dricka sig upp i vikt igen. Äta sig upp i vikt också. Även om du bara kan äta små portioner så minskar inte vikten om de består av godis.
Så för min del har det inte hjälpt, vilket lett till oerhörd känsla av misslyckande. Jag står i startgroparna för behandling mot sockerberoende och hoppas det kommer göra susen. Jag kan fortfarande inte äta stora mängder. Jag har inte haft några fysiska biverkningar.

Med det sagt: har man ätstörningsproblematik bör man ta itu med det först, eller samtidigt. Hade jag fått hjälp med sockerberoendet samtidigt så hade vikten hållit sig borta, det är jag helt säker på.

Handlar det mer om stora portioner så hjälper det. En del mår dåligt av socker också, det gör uppenbarligen inte jag. ( Ja jag är bitter)

 

[stjarnhimmel]

Jag har gjort en, hade riktigt kraftig övervikt. Jag gick ner mycket i början, men sen vände det. NU vägen jag nog samma som från början. Mitt problem är sockerberoende och man kan lätt dricka sig upp i vikt igen. Äta sig upp i vikt också. Även om du bara kan äta små portioner så minskar inte vikten om de består av godis.
Så för min del har det inte hjälpt, vilket lett till oerhörd känsla av misslyckande. Jag står i startgroparna för behandling mot sockerberoende och hoppas det kommer göra susen. Jag kan fortfarande inte äta stora mängder. Jag har inte haft några fysiska biverkningar.

Med det sagt: har man ätstörningsproblematik bör man ta itu med det först, eller samtidigt. Hade jag fått hjälp med sockerberoendet samtidigt så hade vikten hållit sig borta, det är jag helt säker på.

Handlar det mer om stora portioner så hjälper det. En del mår dåligt av socker också, det gör uppenbarligen inte jag. ( Ja jag är bitter)

Var kan du få hjälp med sockerberoende?

 

[daymint]

Jag äter helt klart för stora port. Ja jag är sockerberoende det ska jag inte hymla med . Men kan ändå hejda mig rätt bra om jag bestämt mig, och sen som sagt tror jag att jah får en väldigt stor motivation om jag får en skjuts i början då jag verkligen tycker det är kul med kläder osv

 

[purity_666]

Var kan du få hjälp med sockerberoende?

Sök på Bitten och sockerberoende. Finns t.o.m behandlingshem. Jag träffar en coach som jobbar utifrån de principerna. Finns utbildade terapeuter på olika ställen i Sverige.

 

[Trissa]

Läs på ordenligt själv. Tyvärr verkar många kirurger inte riktigt upplysa om de biverkningar som faktiskt kan uppstå. De kanske inte drabbar så många men man måste ta riskerna med i beräkningen.
Jag arbetar bland annat med de som drabbats av dumping och många är förvånade att de fått detta trots att det är en välkänd och inte helt ovanlig biverkan. Men ingen hade talat om att det var en risk. Gissar därför att informationen generellt kan vara dålig.

Då passar jag på att fråga dig hur vanligt det är med buksmärta i samband med dumping?

 

[purity_666]

Jag äter helt klart för stora port. Ja jag är sockerberoende det ska jag inte hymla med . Men kan ändå hejda mig rätt bra om jag bestämt mig, och sen som sagt tror jag att jah får en väldigt stor motivation om jag får en skjuts i början då jag verkligen tycker det är kul med kläder osv

För mig gick det bra i början, sen rasade det när vikten började stå still. Då tog jag till sockret igen. Har man inte såna grava problem tror jag det funkar superbra. Sen är det inte gratis, man måste jobba själv. Men motion och sånt lockar ju och blir lättare när man väger mindre, då ökar glädjen i rörelse.

 

[Silver Girl]

Då passar jag på att fråga dig hur vanligt det är med buksmärta i samband med dumping?

Finns ju två typer av dumping, tidig och sen. Tidig är alltid förväntad och en del i att man går ner i vikt. Då mår man dåligt direkt efter måltid om man äter för mycket och kan även få buksmärtor men jag vet inte hur vanligt det är.
Jag jobbar med sen dumping som innebär blodsockerfall 1-3 timmar efter matintag.

 

[tuaphua]

Jag känner tre som opererat sig. En verkar må fint och två blev väldigt sjuka efter.

Alla har gått ner i vikt och mår på just det planet bättre både för att slippa släpa på övervikt och rent psykiskt.

 

[lil-sis]

Opererades okt 2014 och gick ner till ca 54kg. Sedan började vi med IVF oktober 2015 och när jag till slut plussade i somras vägde jag 57kg.

Min tarm vek sig någon gång i samband med operationen så jag åkte in akut igen dagen efter jag gått hem. Löste sig med några dagars dropp förutom att jag kräktes upp över en liter magsaft som blivit stående och retat tarmen ännu mer.

I övrigt är alla mina värden som icke gravid finfina. Har ibland problem med magsmärtor, men det är när jag ser tillbaka främst kopplat till stress, har blivit oerhört stresskänslig. Blodsockret kan vara bökigt vissa dagar och jag måste vara oerhört noggrann med att jag äter och vad inför fysisk ansträngning, lagren tar slut på ett helt annat sätt än förut.

Jag tror att min kropp fungerar som det var tänkt från början nu. Får direkt feedback när jag inte sköter mig. Har jag ätit bra i ett par tre dagar har jag en dag då jag knappt vill ha mat alls, som en inbyggd 5-2 men snarare 3-1.

Portionsstorleken var oerhört jobbig ett tag, det kändes meningslöst att äta när jag kunde äta så lite...

Hur som, jag ångrar mig inte en sekund. Det som gjorde att jag till slut bestämde mig var frågan om IVF. Kravet på högsta BMI kändes inte inom räckhåll för mig, alls.

Just nu har jag en hyfsad järnbrist men jag har aldrig varit gravid såhär länge förut så jag vet inte om operationen påverkar. Oroar mig för tarmvred som inte är ovanligt som gravid efter GBP men nu är barnet såpass stort att han kan plockas ut om det skulle bli absolut nödvändigt.

Har inte jättemycket överskottshud men när jag har råd kommer jag nog fixa till det ändå och kanske pigga upp brösten. Det blev två påsar kvar bara

 

[daymint]

Jag vill göra en Gastric sleeve för just för att det inte är lika stor risk för dumpning! Och sen är det ingen risk för tarmvred alls .