Blandat
Hästnyheter Bloggar Bildgalleri Om Bukefalos
Annonser
Hästar Låna häst Sadlar Produkter Tjänster Andra På gång Företag
Hästar
Hästmänniska Hästvård Foder Hästhantering Ridning Utrustning Avel Gnägg
Grenar
Generellt Övriga Dressyr Fälttävlan Hoppning Islandshäst Körning Trav Western
Övrigt
Ungdom Senior Förälder Hund Katt Andra djur Hem & hobby

Kropp & själ Orolig, hur ska det ordna sig?

Inlagd i 'Senior' startad av fryst, 10 Jun 2013.

  1. fryst

    fryst Ny medlem


    Jag har varit sjukskriven länge. Nu dröjer det inte länge förrän jag är utförsäkrad. Dvs jag har fått maxtid sjukpenning. Det blir en karens på 87 dagar, där man måste vara med i arbetslivsintroduktion på arbetsförmedlingen innan man kan få vara sjukskriven igen.
    Då jag är i så risigt skick, så är det inte möjligt för mig att vara med i arbetslivsintroduktionen. Jag har gjort den vändan en gång förut, och blev försämrad, och sjukskriven igen. Då var jag något bättre än nu.
    Jag längtar och eftersträvar ett normalt liv, men är inte där än och det kommer att dröja, och hälsa jag inte har kan inte pressas fram i nuläget.
    Vilja och framtidsdrömmar finns, men inte förmågan att åstadkomma något i nuvarande situation.
    Ork saknas att reda upp och söka information. Huvudet är inte med, så jag har svårt att läsa och ta in faktatext i mängder. Stöd i omgivningen saknas, som kan hjälpa mig med detta.
    Jag orkar inte slåss för mig själv heller. Jag är rädd och orolig.
    Så, vad gör jag?
    Jag tar gärna del av era berättelser, eller tips och råd.
     
  2. Ramona

    Ramona Universumkastare


    Sv: Orolig, hur ska det ordna sig?

    Du skaffar dig kontrollen över ditt liv. Det är det absolut enklaste sättet att slippa oroa sig och slippa må dåligt.

    Istället för att tänka att du inte klarar någonting, tänk tvärtom, vad är det du klarar. Skulle du kunna göra någonting ett par timmar i veckan? Du kan ju uppenbarligen sitta framför datorn och skriva ett inlägg, skulle du kunna göra det ett par timmar varje dag?

    Givetvis är det jätteskrämmande att tvingas till en omställning man inte är redo för. Men just därför måste du se till så att du är med på vad som kommer att hända och förberedd för det. Ta kontrollen. Skaffa dig all info som du behöver. Det kan verka väldigt jobbigt, men egentligen har du inget val så du måste ta tag i det.
     
  3. Jadzia

    Jadzia Galaxhoppare


    Sv: Orolig, hur ska det ordna sig?

    Jag håller med Ramona. Fokusera på vad du kan göra. Lägg inte energi på hur du ska få bli fortsatt sjukskriven. Undersök istället hur du ska bli frisk. Det kan krävas stora förändringar i livet för att bli frisk. Man kan sällan gå tillbaka till livet man hade innan man blev sjuk för det var just det livet som gjorde en trasig.
     
  4. fryst

    fryst Ny medlem


    Sv: Orolig, hur ska det ordna sig?

    Svar till både ramona och jadzia.
    Det finns mycket i det ni säger. Men det ni måste förstå, eller det ni kanske inte kan förstå, såvida ni inte har varit i min situation, att just detta att det är just oförmågan till kontroll över sitt liv, är den som gör situationen svår. Från att ha haft kontroll och varit högpresterande hade jag aldrig kunnat ana, hur det kunde vara att bli något annat.
    Ja, visst finns det saker jag faktiskt kan göra, men det är rätt oförutsägbart när det finns lite ork. Mer förutsägbart är nu den totala utmattningen.
    När jag har lite ork, försöker jag använda den till något. Ja, när kroppen inte orkar, kan jag kanske göra något som huvudet klarar av. Som att skriva ett inlägg tex. Eller läsa.
    KL
    Är det någon här som är i liknande situation, som inte har fått sin hälsa tillbaka?
    Någon som i olika steg kunnat komma tillbaka till ett arbete och ett fungerande liv?
    Hur gör eller gjorde ni?
     
  5. hier

    hier Måndansare


    Sv: Orolig, hur ska det ordna sig?

    Jag är sjukskriven sedan 9 månader tillbaka. Har tjatat om arbetsträning sen i vintras, och nu har det äntligen blivit av. Jag har iallafall fått ett rehabmöte, och ska därifrån via ett projekt få hjälp med att hitta en arbetsplats att arbetsträna på.

    Arbetsträning kan ju vara allt från 2 timmar i veckan till 20, beroende på förutsättningarna. Och under tiden jag är i "programmet" så får jag fylla i aktiviteter som räknas som rehab och läkande eller att vara på väg tillbaka till livet, t ex rida, vara i naturen, träna, ringa praktikplatser osv.

    Projektet heter Dirigo och är ett samarbete med FK och AMS. Under tiden man är med får man ersättning från FK, och min handläggare på Arbetsförmedlingen har skrivit in mig som arbetssökande med funktionshinder, för att jag inte ska bli anvisad platser som man måste söka.
    http://www.forsakringskassan.se/myn...SmtFL1o2XzMxMDA5QjFBME9WNDIwSUxETEhEUVYwT001/

    Erfarenhet av utförsäkring har jag dock ingen. Men kan du inte fråga om Dirigo? Jag tycker det är toppen och man får framförallt ha kontrollen och lägga ribban själv :)
     
  6. fryst

    fryst Ny medlem


    Sv: Orolig, hur ska det ordna sig?

    Det här har jag insett. Jag kan inte gå tillbaka dit jag var. Vad jag istället ska bli, känns just nu väldigt blankt.
    Har du egen erfarenhet du kan dela med dig av?
    Allas väg tillbaka är inte likadan, men alla uppslag som kan vara till hjälp är jag tacksam för.
    Den som inte vill lämna ut sig, får gärna PM.a. Jag skulle gärna ha kontakt med andra som gör resan eller gjort den.
    KL
    Herre gud, en kontaktannons borde jag göra. "Sökes, människor som inte vill gräva ner sig, som accepterar vad de är nu, som kallt kan konstatera det, men som inte vill vara kvar i ältande och som vill framåt, på de områden som går att förändra och som jag behöver lite utbyte av tankar och idéer".
     
  7. fryst

    fryst Ny medlem


    Sv: Orolig, hur ska det ordna sig?

    Oh, tack o tack. så glad jag blev över ditt inlägg. Detta ska jag kolla upp. Precis sådant jag behöver, vad det finns för möjligheter. Tack igen!
     
  8. Jadzia

    Jadzia Galaxhoppare


    Sv: Orolig, hur ska det ordna sig?

    Jag förstår precis. Jag har varit där. Livet gick i 220, som ett skenande godståg, och det kunde bara sluta på ett sätt. Med total krasch. Jag slogs länge för att komma tillbaka till mitt gamla liv. Jag ville inte släppa det och trodde helt ärligt att jag skulle dö av ångestpåslaget. Till slut insåg jag det som mina vårdgivare försökt tala om för mig hela tiden. Det är omöjligt att gå tillbaka för det fick mig att krascha och det kommer få mig att krascha igen. Jag kan inte gå tillbaka, bara gå framåt. Drömmar och förhoppningar har fått grusas och släppas men så är det om jag ska hålla mig på fötter.

    Jag har fortfarande stora problem med att hålla en jämn fart och hitta balans men jag försöker. Att jag ska kunna leva som alla andra......inte en chans. Jag kan jobba, ha fritidsintressen och leva ett fullt normalt liv på ytan men så det är inte vad jag gör, utan snarare hur jag gör. Och att jag äntligen inser mina begränsningar. Jag kan inte göra allt jag vill göra. Så är det bara.
     
  9. stjarnhimmel

    stjarnhimmel Måndansare


    Sv: Orolig, hur ska det ordna sig?

    Har också varit rejält nere på botten. I mitt fall en sjukskrivning ca ett år pga bland annat fibromyalgi och IBS.
    Det svåra är ju att man inte har orken, varken fysiskt eller psykiskt, i en period då man beböver vara starkare än någonsin. Mitt tips är nog att börja med att fundera igenom vad som ger dig energi, vad gör dig stark, vad blir du glad av.. Se till att lägga in ett antal sådana glädjeämnen per dag. Det behöver dock inte vara ngt stort- i mitt fall bestämde jag att jag skulle gå ut och ta en promenad varje morgon. Vissa dagar kunde jag bara gå runt huset eller några meter- men ut kom jag! Det var viktigt för mig för annars skulle jag ha blivit sängliggande en stor del av dagen.
    Slutade vara sjukskriven för ca ett år sedan. Idag är jag tillbaka till arbete, ett annat arbete än tidigare då det gamla inte fungerar för mig idag. Jag känner mig dock "inte framme" ännu utan känner att jag fortfarande håller på och prövar mig fram för att hitta min väg. Vissa dagar går det bra, andra dagar är fruktansvärda och jag får kämpa mig igenom.
     
  10. fryst

    fryst Ny medlem


    Sv: Orolig, hur ska det ordna sig?

    Om du skulle orka berätta mer om hur du gått tillväga, får du gärna PM:a.
    Det känns stärkande att få berättat, eller utbyta lite tankar.
     
  11. sparris

    sparris Ny medlem


    Sv: Orolig, hur ska det ordna sig?

    Jag är i samma sits som du. Sjukskriven sedan sommar 2011 och fortfarande. Arbetsträning har inte varit aktuellt än. Nu ska jag vara med i ett rehabprojekt o det kommer att röra sig om ett par timmar i veckan till att börja med. Känner igen det du beskriver att sakna ork, ha viljan men inte förmågan, huvudet hänger inte med, svårt att läsa och ta in texter. Det kunde ha varit jag som skrev ditt inlägg. Att inte ha stöd i sin situation verkar inte bra. Man behöver tanka energi någonstans och det är det svåraste. Energin saknas totalt och man bara längtar efter att få lite fart.
    Jag tror nog att man behöver ha varit i liknande sits själv för att förstå.
     
  12. fryst

    fryst Ny medlem


    Sv: Orolig, hur ska det ordna sig?

    Tack så mycket. Det betyder så oerhört mycket att få höra från andra som är eller har varit där. Man är så oerhört ensam, just när det är som svårast. Eftersom man inte orkar söka sig framåt eller ta kontakt.
    Precis det du beskriver är var jag är nu. Ett framsteg är att jag öppnat datorn, och börjat söka framåt på det sätt jag kan orka i nuläget.
    Vad starkt av dig. Det ger mig hopp om att jag också kommer dit. Fast jag tror inte det kommer vara lätt även där du är nu. Men ett liv, är vad jag vill ha tillbaka. Det behöver alls inte vara något stort. Jag nöjer mig med lite. Men jag vill vara självförsörjande, så att jag just kommer dit där jag kan styra själv detsom går. Just att vara oförmögen att styra, när man slussas in i olika system eller situationer som verkligen inte är till gagn för en, har varit väldigt nedbrytande.
    KL
    Ni som delat med er, ni har lyft mig idag. Denna dag började väldigt tungt och ångestladdat, varav upprinnelsen till mitt inlägg.Och jag har fått lite mer krafter av er. Tack, jag är tårögd över hur mycket det betyder för mig.
     
  13. fryst

    fryst Ny medlem


    Sv: Orolig, hur ska det ordna sig?

    Sant, jag hade aldrig kunnat ana hur det är. Och ärligt talat, så hade nog jag också tyckt att det är väl bara ta sig i kragen. Ut och motionera. Leta reda på fakta, tatag i ditt liv. Precis det hade jag också tänkt. Just hur tillintetgjord man kan vara på alla plan, är för mig fortfarande svårt att förstå. Men nu vet jag hur det är.
    På ett sätt är jag nog en bättre människa idag. Mer ödmjuk. Så visst tror jag erfareneheten kommer att gagna mig i framtiden på så sätt, att jag kommer ha mer förståelse för andra. Och jag vet mer om vad som inte fungerar för mig. Jag har förökt att prestera hela vägen även som sjuk, jag har stångats mot väggen. Bara för att se att jag inte kan komma tillbaka på andra premisser än mina egna.
    KL
    Jag måste ta en paus och vila lite. Men jag kommer tillbaka till tråden igen när jag orkar lite till. Under tiden, skriv, ni som har tankar elller vill dela med er. Jag garanterar att det finns fler som kommer få hjälp av det.
     
  14. tjenixen

    tjenixen Måndansare


    Sv: Orolig, hur ska det ordna sig?

    Förlåt, men... hur lever "alla andra"?

    Jobba, ha fritidsintressen och ha ett fullt "normalt" liv på ytan låter ungefär som ett "normalt" liv. eller tänker jag fel nu?
     
  15. Squie

    Squie Måndansare


    Sv: Orolig, hur ska det ordna sig?

    *kl*

    Jag var sjuk i 8 år och var med om diverse projekt AF och FK hade sinsemellan. Dock vet jag inte namnen på dem, de har jag glömt. Som sista åtgärd när jag var utförsäkrad ur sjuksystemet och 100% arbetslös sattes jag i möte med en SIUS-coach. Det kanske kan vara något att kolla upp? Kanske kan vara för tidigt men iaf. Sius-coachen (en han) jobbade på AF som handläggare men hade hand om färre antal arbetslösa men jobbade närmare med den arbetslöse. O kort o gott gick det ut på att han letade jobb åt mig. Jag behövde aldrig söka själv. Nu kom vi aldrig så långt i processen att han hittade ett jobb till mig eftersom jag började plugga.
     
  16. stjarnhimmel

    stjarnhimmel Måndansare


    Sv: Orolig, hur ska det ordna sig?

    Har du någon i din närhet som kan stötta dig? För det behöver man massor av..
    Annars får väl alla vi i tråden stötta varandra.. haha :):):)
     
  17. fryst

    fryst Ny medlem


    Sv: Orolig, hur ska det ordna sig?

    Oj, hur fick du ejonomin att gå runt under tiden du slussades runt eller stängdes ute? Jag menar, man måste äta, och hyran måste betalas, några små realiteter som ändå existerar.
    Skönt att du hittade ut och fick en väg framåt. Starkt!
     
  18. Oldie

    Oldie Måndansare


    Sv: Orolig, hur ska det ordna sig?

    Jag är inne på mitt sjätte år som sjukskriven. Utförsäkrad 1 gång hittills och då fick man gnaga på hallmattan i 3 månader. Handläggaren på FK sa direkt att det inte fanns något för mig att göra så (var ju fortfarande under behandling) med det var besöket där över. Nu har ju 15 läkare i 3 landsting konstaterat att det inte blir bättre så nu väntar jag på att alla papper kommer in till FK men förtida pension blir det.
     
  19. fryst

    fryst Ny medlem


    Sv: Orolig, hur ska det ordna sig?

    Egentligen inte på så vis. Jag har några vänner jag kan prata med, men de har sina liv. De har ett liv. De är förstående, men kan nog inte till fullo greppa hur det egentligen är. När de flesta jobbar, så blir det rätt ensamt de gånger jag skulle orka umgås lite. Och på kvällarna är jag rätt trött, så då orkar jag inte. Jag har en sambo som rent av tar hand om mig. Han jobbar mycket, men ordnar så jag får i mig något varje dag när jag inte orkar själv. Så på markplan, så har jag ju det nödvändigaste.
    Men jag skulle behöva lite sådant jag fick av er, just hur gjorde ni, tips, information. Så jag kan leta mig fram i djungeln. Jag behöver låna lite fungerande hjärnor till en start. Har inte något att emot att göra jobbet själv. Dvs jag måste ju slutligen ta reda på själv. Men lite hintar och råd gör mycket. Jag har redan fått lite uppslag. Och precis som ramona påpekade, så bara man kan se någon möjlig ljusning, eller att man faktiskt hittar info, lättar på stressen. Det är den devisen jag levt efter där jag kunnat, för det minskar stressen. Men när det är stopp i huvud eller kropp, så behöver jag lite input.
    Det är helt klart mycket värt att kunna stötta varandra. Livet går upp och ner. En dag är jag uppe, en dag är du nere, och det kommer skifta.
     
  20. fryst

    fryst Ny medlem


    Sv: Orolig, hur ska det ordna sig?

    Ja du, det där med halmhatten, det känner jag till. :eek:
     
Rekommenderas: