Bukefalos 28 år!

Har en killkompis som ligger med flera tjejer i veckan, ca hälften har pojkvänner och dom är han mer intresserad av.
Vad jag vet har han gjort detta sedan högstadiet och jag kunde inte bry mig mindre.
Han kan välja själv och jag ser inte honom annorlunda för att han ligger med tjejer som har pojkvänner.

Jag var i ett destruktivt förhållande och flirtade med dåvarande pojkvännens kompis mest för att hålla huvudet över ytan, nu har vi varit tillsammans i 2 år.
Jag hade lätt legat med den killen om inte exet övervakade mig konstant.
 
Haha.. har alltid undrat hur man kan stjäla en person.
Känns så gammaldags med en förförisk kvinna som stjäl en annan kvinnas man. Mannen är helt utan vilja och i händerna på den förföriska kvinnan...
Det är väl så det är? Män är viljelösa offer för sin sexualitet och kan ju faktiskt inte förväntas kontrollera sig om en förförisk kvinna råkar gå förbi. :banghead:
 
Jag bryr mig inte om vad andra har för sig. Det är deras problem. Givetvis hade jag resonerat annorlunda om den svikna partnern hade varit en närstående till mig, men annars kan jag inte bry mig mindre.

Jag har inga större betänkligheter kring att svara på en invit från en upptagen person eller själv stöta på honom, såvida jag verkligen vill ha honom. Skulle inte göra det enbart för sex. Men jag anser inte att jag förlorar något på att försöka om jag har känslor för honom. Hur han sen vill hantera det är upp till honom. Det är inte jag som har en partner.
 
Jag har besvarat en invit från en upptagen man en gång för många år sen. Jag hade sett hans flickvän, men kände henne inte. Han körde med det som många otrogna gör "vi har det dåligt... Jag ska göra slut med henne" . Vi fortsatte att "strula" och tyvärr blev jag förälskad (fattar inte hur eller varför) tills det visade sig att a) det kom fram till henne att han träffat mig ett antal gånger (en av hans kompisar berättade för henne) b) jag fick i samma veva veta att han hade ytterligare minst 5 tjejer på sidan av - ungefär som mig- med argument som "ja, jag trivs inte i min relation, jag vill nog inte bli ihop med dig, men... Du är ju väldigt underbar..... Kanske kan det bli något mellan oss i alla fall".

Jag fick besök av hans tjej i mitt hem; arg men ändå sansad. Hon la skulden på honom huvudsakligen, men ändå även på mig. Det var pinsamt, men jag stod för min del i det hela (och det är jag ändå stolt över att jag gjorde).
När det uppdagades att han haft minst 5 andra samtidigt så ringde jag upp honom och sa åt honom att aldrig någonsin höra av sig till mig igen. Att vi kanske, möjligen skulle kunna umgås längre fram (vi hade gemensamma bekanta), men att han nu måste hålla sig på avstånd, inte ringa, messa, maila osv. Att jag inte ville vara med honom, eftersom jag var förälskad, men insåg att det aldrig skulle bli besvarat. Han respekterade faktiskt det.

Det jobbigaste läget för mig skulle vara om jag var kompis med två personer som var i relation med varandra och jag fick veta att en av dem var otrogen mot den andra (att den berättade för mig). Jag skulle själv känna mig sviken om en nära vän skulle veta att min partner vänstrar utan min vetskap under en längre tid.
 
Jag kan tycka att det blir problematiskt om vänner är otrogna i de fall jag också känner/umgås med partnern. Alltså att sitta där på en middag och veta att en av dem blir bedragen, känns sådär.. Sen gör jag inget åt det mer än att stötta min vän att reda ut sina relationer..

Annars bryr jag mig inte så mkt. Moraliserar inte över folks val utan det är som sagt främst när jag själv hamnar i en svår sits som jag ogillar det.

Nu är jag i en relation och har inget intresse av att ligga m någon annan än min partner, men som singel är det inte relationsstatus som avgör hur jag hade svarat på en invit.
Jag hade inte velat ligga m någon där jag känner partnern, men annars hade det nog varit av mindre betydelse om det vore just sex jag var ute efter.

Anser att folk får ta ansvar för sina egna handlingar..
 
Jag kan tycka att det blir problematiskt om vänner är otrogna i de fall jag också känner/umgås med partnern. Alltså att sitta där på en middag och veta att en av dem blir bedragen, känns sådär.. Sen gör jag inget åt det mer än att stötta min vän att reda ut sina relationer..

Ja, det är just det som skulle vara svårt. Instämmer.
Det svåra är att just "stötta min vän att reda ut..." - vilken av vännerna är det man vill stötta? Om båda är värdefulla vänner kan man ju känna att man å den bedragnas vägnar önskar avslöja; även om hen blir ledsen så; om hen fungerar som jag; så kanske hen blir också tacksam för att man som vän berättar att partnern bedrar hen.
Eller å den otrognes vägnar så vill man inte avslöja hen utan snarare som du skriver "stöta att reda ut sina relationer" - att berätta och/eller göra slut (alternativt att den bedragne tycker det är okej och de väljer att leva i en öppen relation).

Det där läget är svårt.... Har en gång haft en vänskap där detta skedde, MEN där var det ändå naturligt för mig att behålla hemligheten då den otrogne var min vän från början och partnern någon som blivit vän (och inte lika nära) genom deras relation. Men den otrogne i detta fall redde själv ut det; gjorde slut innan det gick lång tid.
 
Förstår verkligen inte många av svaren i denna tråd. De som säger sig inte moralisera, inte bry sig och inte "lägga sig i" alltså.
Jag kan omöjligt vara vän eller på nått sätt umgås med någon som jag vet är otrogen eller som har varit otrogen utan att ångra det. Jag tycker att det tyder på att man är en vedervärdig egoistisk människa som skiter fullständigt i andras känslor. Såna klarar jag mig definitivt utan.

Har ni samma åsikter om samma vänner och bekanta skulle syssla med... bedrägerier? Eller om de lite försiktigt nallar lite från gamla Agdas sparpengar när de ska ta hand om tant Agdas ekonomi. Hon behöver ju inte ens få reda på det! Och det gör ju personen glad att få en liten extra slant!
 
Har ni samma åsikter om samma vänner och bekanta skulle syssla med... bedrägerier? Eller om de lite försiktigt nallar lite från gamla Agdas sparpengar när de ska ta hand om tant Agdas ekonomi. Hon behöver ju inte ens få reda på det! Och det gör ju personen glad att få en liten extra slant!
Du jämför otrohet med ett brott alltså? Anser du att det ska vara straffbart? Som i Iran typ då eller?
 
Du jämför otrohet med ett brott alltså? Anser du att det ska vara straffbart? Som i Iran typ då eller?
Nej jag frågar om andra inte bryr sig och fortsätter umgås med folk som gör saker som sårar andra om det kommer fram. Alltså som otrohet som i tråden inte verkar vara nån stor grej alls och som det verkar vara okej att folk sysslar med utan att man ska "moralisera" över det.
Dessa var de exempel som jag kom på såhär på rak arm som jag tycker känns väldigt lika.
En sol-och-vårare, som gör nån lycklig till dess det framkommer att det var lurendrejeri. En männsika som påstår sig vara trogen mot enbart en person i nöd och lust (yadayada) men så visar det sig att personen haft andra vid sidan av. En person som påstår sig ta hand om ekonomin men egentligen plockar undan lite till sig själv. Är det bara jag som tycker att inget exempel sticker ut?
För min frågeställning spelar det ingen roll om det är brottsligt. Eller jo iofs. Om man automatiskt tycker att nåt blir värre bara för att det är brottsligt så är det faktiskt rätt intressant det med!
 
Nej jag frågar om andra inte bryr sig och fortsätter umgås med folk som gör saker som sårar andra om det kommer fram. Alltså som otrohet som i tråden inte verkar vara nån stor grej alls och som det verkar vara okej att folk sysslar med utan att man ska "moralisera" över det.
Dessa var de exempel som jag kom på såhär på rak arm som jag tycker känns väldigt lika.
En sol-och-vårare, som gör nån lycklig till dess det framkommer att det var lurendrejeri. En männsika som påstår sig vara trogen mot enbart en person i nöd och lust (yadayada) men så visar det sig att personen haft andra vid sidan av. En person som påstår sig ta hand om ekonomin men egentligen plockar undan lite till sig själv. Är det bara jag som tycker att inget exempel sticker ut?
För min frågeställning spelar det ingen roll om det är brottsligt. Eller jo iofs. Om man automatiskt tycker att nåt blir värre bara för att det är brottsligt så är det faktiskt rätt intressant det med!
Relationer mellan människor kan vara komplicerade. Jag håller helt enkelt inte med om att människor visar sig som usla människor genom val av sexpartners (så länge alla är vuxna och frivilliga).

Att stjäla däremot, är både fel och olagligt. (Sen kan ju olika faktorer göra det begripligt, men olagligt är det ändå.)
 
Jag tycker att både den som är med en upptagen man/kvinna och den upptagne har ansvar att inte göra något. Fult, egoistiskt och respektlöst. Jag tappar väldigt lätt respekten om jag vet att någon varit otrogen.
Tycker att det borde vara så enkelt att göra slut på sin relation först, sedan kan man göra vad man vill med andra singlar.
 
Relationer mellan människor kan vara komplicerade. Jag håller helt enkelt inte med om att människor visar sig som usla människor genom val av sexpartners (så länge alla är vuxna och frivilliga).

Att stjäla däremot, är både fel och olagligt. (Sen kan ju olika faktorer göra det begripligt, men olagligt är det ändå.)
Ah, så anledningen för dig är mer att det inte är... skrivet i sten så att säga? För att relationer är komplicerade ting. Men gäller det då alla typer av otrohet eller bara vid sex som var det du nämnde?
Exempel A: En närstående till mig var otrogen mot sin fru på det sättet att han hittade en kvinna som han inledde en kärleksrelation med vid sidan av. Det var alltså inte enbart sex. Detta gjorde han innan han ens hintat om att han ville skiljas. Partnern var totalt ovetande då hon slet ihjäl sig med småbarn, jobb och plugg. Han hade denna relation vid sidan av i flera månader, kanske upp till ett år innan han ens uttryckte en vilja att separera.
Exempel B: En annan närstående hade en hemsk relation med en partner som behandlade henom oerhört illa av och till. Det fanns en vilja från bådas sida att lösa problemen men under en kryssning då det var som allra jobbigast blev hen rejält uppraggad och detta ledde till ett ONS. Hen ångrar att det blev så men inte natten i sig då den var mycket stärkande.

Är någon av dessa mer okej än den andra enligt dig då?
Jag tycker personligen att båda är fel men det första klart värre. Jag har dock fortfarande mycket svårt att tala om exempel b med den personen och undviker ämnet för att inte bli irriterad.

För mig är inte relationer så komplicerade att jag tycker att det är ett försvar för att ligga med eller ha kärleksrelationer med andra utan att berätta det för en partner som tror att man har en monogam relation.
Och jag tycker att man är ett äckligt svin om man medvetet sysslar med nåt som sårar andra och tål inte att vara i en sådan persons närhet. Ganska enkelt. Men också anledningen till att jag inte står ut med nästan nån människa och inte har några vänner.

Men är det en stor grej? Är det större än någon annan lögn i ett förhållande? Varför är otrohet det värsta som finns?
Ja det är en stor grej (för mig). Ja det är större än vissa andra lögner (för mig). Det är inte det värsta som finns för mig så det kan jag tyvärr inte svara på.
 
Hur allvarligt ser ni egentligen på otrohet hos en vän, kollega, dejt, kk?
Skulle du kunna svara på en tydlig invit från någon du vet har partner? Även om du själv inte är intresserad av någonting seriöst?

Jag är relationsanarkist och har flera partners. De vet om att det finns andra och om de vill veta något så är det bara att fråga. Jag har inga problem med att de träffar andra, så länge de är rädda om sig.
Så det gör ju att begreppet svartsjuka är onödigt. När vi är tillsammans är vi 100% varandras, det vi gör annan tid är inte så värst intressant.

Och om jag svarar på en invit eller ej beror bara på om jag är intresserad av personen i fråga. Jag har inte ansvar för hens eventuella relation.
 
Jag hade inte velat vara med någon som har en relation. Visst att jag inte har ansvar för deras relation, men min handling att ligga med någons partner kommer antagligen såra, och det vill jag helst inte vara med på...
 
Hur allvarligt ser ni egentligen på otrohet hos en vän, kollega, dejt, kk?
Skulle du kunna svara på en tydlig invit från någon du vet har partner? Även om du själv inte är intresserad av någonting seriöst?

Jag tycker att otrohet är ett mycket fult beteende och inget jag skulle vilja vara delaktig i.
Så nej, jag skulle inte svara på en invit, tydlig eller inte, från någon som har en partner.

Förresten: jag har en bekant som varit otrogen och betett sig illa mot både sin "gamla" och sin nya partner där det är utfästelser åt båda håll.
Kunde människan inte bete sig snyggt och prydligt och avsluta det ena innan nästa inleds?!
Jag har upplyst personen om att jag tycker att vederbörande betett sig illa.
Det betyder inte att jag i övrigt beter mig annorlunda de gånger vi träffas (som sagt; bekant. Det betyder att jag inte träffar vederbörande speciellt ofta).
 
Senast ändrad:

Liknande trådar

Skola & Jobb Dramatisk rubrik men det är så det känns :cry: Är inne i en djup kris och det känns som att jag håller på att förlora fotfästet. Jag...
Svar
3
· Visningar
821
Hästmänniskan Hej, ridlärare (27 år) här. Hoppas att detta är okej att fråga här, annars får ni säga till, vet inte vilket annat forum man kan vända...
Svar
2
· Visningar
790
Senast: Roheryn
·
Skola & Jobb Som en uppdatering på gamla tråden, så blev jag "av med jobbet". Fick besked om detta idag, att jag inte fick en tillsvidareanställning...
Svar
19
· Visningar
2 843
Samhälle Jag har valt att vara anonym på grund av, vad jag tycker, uppenbara anledningar. Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva det som har...
2
Svar
39
· Visningar
6 265
Senast: mars
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Katter och spädbarn
  • Uppdateringstråd 29
  • Hur valde ni uppfödare?

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hotellrum eller stuga
Tillbaka
Upp