Pip och gnäll, stresshantering

[Golddigger]

Långt men jag hoppas ni orkar läsa ändå!

Vår nyss fyllda 1 åriga golden har på sista tiden haft lett att jaga upp sig i förväntan och kan du hoppa och pipa till i situationer när han ska sitta still och andra hundar jobbar eller där när vi helt enkelt bara ska sitta still i skogen en längre tid.

Jag tänker mig att det kan vara lite ålders relaterat då jag nyss börjat se dessa tendenser och han varit lite som förbytt sista veckorna. Han har tidigare kunnat fokusera på mig och vår träning trots andra hundar som tränar runt omkring men jag upptäckte på en lydnadträning förra veckan att han ville ha full koll på alla andra hundar och vad de gjorde.

Efter det så har jag tagit itu med miljöträningen och passivitetsträningen igen och dagligen åkt in till civilisationen
Vi bor på landet och i ärlighetens namn så har miljöträningen inte varit det den borde under vinterhalvåret. Vi började bra när han var valp och jag åkte buss in till Umeå och vandrade omkring men under vintern har det mest varit att vi varit på klubbens inomhusträningar.

Det vi gör nu är att jag tar med mig en stol och går ut i skogen dagligen och går i koppel så att han ska ta det lungt i skogen inför kommande jaktträning. Det funkar bra, han håller koll på mig, är lugn och går fint i koppel. Sedan sätter vi oss ner och jag sitter stilla tills dess han lägger sig ner lungt. Då reser jag mig och ser till att han inte jagar upp sig och vi går lungt vidare och hittar ett nytt ställe att slå oss ner på.

Det kan ta upp till 10 minuter innan han lägger sig ner, han växlar mellan att sitta och titta på träden och gräva lite. Det kan komma nått pip, men det känns som att han är omedveten om det i de situationerna för han ser förövrigt ganska lugn och och kan minuten efter lägga sig ner och vila.

Vi åker även in och sätter och på parkbänkar och inväntar lugn och ro flera gånger i veckan (visserligen bara sedan 2 veckor tillbaka) och vi övar på att gå lungt och fint i koppel. Jagar han upp sig och blir för ivig står vi stilla en stund. Övar sitt med omvänt lockande- vid omvänt lockande när han sitter så riktigt ser man hur hela kroppen slappnar av och han bli lugn och koncentrerad. När han är lugn går vi vidare.

Igår var vi på första jaktlydnadtillfället med kursen vi börjat. Jag kom dit tidigare med honom och satt "ryggsäcken" så han han landa och skulle vara helt lugn och avslappnad för att hjälpa honom inför kursen. Sedan stoppade jag in honom i bilen en stund, då var dessvärre sambon där och öppnade och stängde skuffen igen så hunden han jaga upp sig och ville ut och ha roligt så vi fick en sämre start än jag hoppats på. Jag börjar alltid "jobba" med hunden innan jag tar ut den ur bilen och ser till att han är lugn och fin.

När vi skulle gå bort till träningspltsen tog det lång tid innan vi kom fram fram. Han drog i koppel och då stannar jag och inväntar kontakt och att han backar bak mot mig. Det blev lite pip då han serr de andra hundarna gå iväg och även sambon som är hjälpinstruktör. Men jag var fast besluten vid att han inte kommer framåt om han är hetsig eller drar i koppel. Vi tog oss fram tillslut och han var väldigt uppspelt.

Trots det så lugnade han sig inom några minuter och satt fins på sin filt medan instruktören pratade och han la sig även ner avlappnat. Han är en hund som kan gå från 0-100 från 100-0. Lite svårare det sistanämnda men växlingarna kan gå fort. Därför måste jag läsa honom och vara fokuserad på honom helt och hållet. Han kan dock pipa till och hoppa på mig för uppmärksamhet när vi sitter ner sådär. Jag upplever dock att vår äldre hund kan vara mer stressad och ändå inte pipa. Vår yngre har alltså lätt till pip även när han inte är vrålstressad eller helt upp i gasen. Han har lätt att ta till ljud.


Under kursens gång så tog jag honom åt sidan och gick och satt mig "ryggsäcken" med honom varje gång han pep. Jag försökte ha nolltolerans och se til att han fick gå undan och lugna sig istället för jag vill absolut inte att det blir en vana. Pip på jaktprov är katastrof (sen vill jag såklart inte att hunden ska stressa upp).

När vi stod på en linje och andra hundar arbetade medan våra skulle sitta passiv så gav jag mycket belöning för att han satt kvar där. Sedan kan han helt plöstligt blir så inne i vad de andra gör att han inte vill ta korvbiten utan stirrar ut dem. Då har situationen blivit för svår tänker jag och backar bak ett par meter och då tar han korv igen.

Sambon tyckte efteråt att jag inte arbetade med hunden utan lät honom stå och gnälla. Men jag vet inte hur jag ska hantera situationen, jag tar hunden därifrån och låter den lugna ner sig innan vi går tillbaka och jag försöker hela tiden läsa av hunden. Sambon tyckte att jag skulle säga ett snabbt "Nej" direkt pipet kom, men det jag ingen mening med. För det första så betyder "Nej" inget för hunden, jag har aldrig använt det ordet. För det andra så vad hjälper det att säga åt en hund med hög förväntan? Nej, inte vara förväntansfull- det lugnar ju inte hunden. Dessutom så tror jag inte hunden är medveten om att han piper och att säga åt en strssad hund lugnar den ju inte det minsta. Däremot måste jag bryta på nått vis och det är därför jag går därifrån.

Vad ska jag göra åt pipen? Just nu sätter vi oss längre bort och jag väntar tills han blir lungn. Han får alltså pipa bästa han vill jag inväntar lugn innan jag ger belöning/klappar honom/eller låter hoom gå tillbaka till gruppen.

Det är en hund med enorm motor, som vill mycket och jag ser pipet som förväntan mer än stress- även om det går hand i hand ändå. Sedan så tror jag att han är i en jobbig ålder just nu, eller?

Som sagt, andra hundar var stökigare och mer oroliga men de pep inte. Min lilla Moss har lätt till pip fastän han verkade lugnare.

Jag hoppas att ni orkat läsa och att ni har lite feedback och tips på hur jag ska jobba. både på träning och i vardagen. Gör jag rätt som bara sitter och ignorerar pip och hopp och väntar in lugn?

Jag ska ring och prata med uppfödaren om tips, men ville slänga ut en tråd här för att få ta del av era tankar kring detta

 

[lady_vip]

Sv: Pip och gnäll, stresshantering

Det kan ta upp till 10 minuter innan han lägger sig ner, han växlar mellan att sitta och titta på träden och gräva lite. Det kan komma nått pip, men det känns som att han är omedveten om det i de situationerna för han ser förövrigt ganska lugn och och kan minuten efter lägga sig ner och vila.

Jag tror vi satt upp till en timme i början när vi trappade upp passiviteten på vår turbohund. Hon var halvgalen och försökte det mesta, men det gick långsamt in.

Jag förstår inte riktigt vart du vill komma med att ta bort hunden så fort den piper? Tanken är väl god, att han inte får något när han piper, men varför försöker du inte få honom att fokusera på dig istället? Är han precis könsmogen? Nu är jag fördomsfull, men många av de goldenhanar jag träffat som piper mycket och är ofokuserade har inte en tillräckligt bestämd ägare, för ibland måste man sätta ner foten. Det är skitkul att träna, ska vara det, men det betyder ju inte att du måste köpa att han inte är intresserad av dig, trots högt driv och motor.

Jag tror du måste börja fokusera på att han SKA koncentrera sig på dig, och skilja det från passiviteten.

 

[Priscilla]

Sv: Pip och gnäll, stresshantering

Har själv en golden och vågar därför svara, även om min erfarenhet av stress/pip är otroligt begränsad. Så ta det som lite allmänna reflektioner?

Vad gjorde ni för övningar när ni stod på linjen?
Jag tror nämligen att man ska akta sig (med en oerfaren hund som lätt får för hög förväntan) för att vara i träningssituationer som går ut på att den egna hunden får sitta och glo medan andra hundar apporterar, för att sedan själv få hämta en apport då och då. Känns som att det är som upplagt för att höja förväntan = öka risken för pip.

För min hund är "vänta ut lugnet" inte ett bra alternativ för passivitet. Han fungerar bäst när han får en uppgift, dvs en position som jag vill ha honom i. Jag brukar lägga honom ner, typ "gå och lägg dig", som för oss betyder att det inte kommer hända något just nu. Denna signal använder jag när jag tar paus när vi tränar lydnad, när han ska ligga bredvid och titta på när jag bygger en bana eller hämtar något, när jag klipper gräset eller leker med min son osv. För min hund har detta fungerat bra, det är tydligt för honom att det inte kommer hända något nu- du kommer inte att få hämta den.

Jag tänker att stressen som en del retrievers har är en kombination av ärftliga gener (typ "dålig avknapp t.ex) men även av yttre faktorer. Dvs att det sätt man väljer att träna på ger en ökad förväntan = stress och pip.
T.ex är ju ett sök eller dirigeringsträning (du går och lägger ut dummies) mindre uppstressande än att träna markeringar.
Du kan ju påverka de yttre faktorerna. Om det är som du säger, att din hunds pipande enbart beror på förväntan, så är det ju ganska "lätt" på ett sätt. Då ska du inrikta din träning på att ändra hans förväntningar!
Fråga dig lite vad han har för förväntningar på situationen och varför han har det. Tänk sedan efter hur du ska göra för att ändra på förväntan.

 

[Golddigger]

Sv: Pip och gnäll, stresshantering

Lady_vip: Tanken är att gå undan och hjälpa hunden in i lugn igen. Att när han piper har situationen blrivit för svår. Jag är inte särskillt bestämd, men jag är väldigt noggrann med hur jag vill att hur jag vill att han ska uppföra sig, jag försöker alltid att tänka igenom träningens upplägg och efteråt analysera hur det gick. Jag försöker alltid att hindra att hunden gör fel genom upplägget av träning men jag "korrigerar" aldrig i träningen utan försöker tillämpa positiv förstärkning och negativ straff. jag känner inte riktigt igen mig i att han skulle vara ointresserad av mig på träning- tvärt om är han lydhörd, väldigt förig och älskar att arbeta tillsammans med mig (tillskillnad från vår utställningsgolden som är intresserad av allt utom att träna med oss). Jag tränar kontaktövningar bland störningar såklart, men jag vet inte riktigt hur jag skulle kunna få honom att fokusera på mig genom "tvång" att det bara ska vara så därför att? Har du några tips?

Priscilla: När vi stod på linjen skulle en och en hund få göra en inkallning inför oss. Det gick jättebra de tre första hundarna, och i retrospekt borde jag ha nöjt mig när det gick bra och då tagit en paus. Vi var sist att kalla in och det blev väl för svårt. Jag har ännu inte kastat markeringar till honom. Anlagen finns där, så jag fokuserar på att grunda bra istället. På valpträffen när han var 6 månader så hade kennelmamman hyrt in en istruktör under helgen och då såg jag kapaciteten. Så jag har nöjt mig med det och bara kört avlämningar hemma. Som du säger så tror jag man ska passa sig för att stå och kasta inför hunden.

Uppfödaren resonerade som dig när vi har pratat med henne. att inte ta med hunden och låta den stirra på andra som jobbar utan hellre hålla sig på sidan och ge den en uppgift och sedan sitta tillsammans med de andra och fika när de hundarna vilar.

För mig kvittar det om vi överhuvudtaget kan avra med på någon av uppgifterna på kursen, jag är där för min och hundens skulle så jag har hela tiden varit beredd på att jag kanske få avbryta. Viktigast är att han lyckas och att träningen gå åt rätt håll. Intrsuktören tyckte att det var bra att jag valde att gå iväg då och då. Jag funderar på att prata med henne om att ta många små micropauser, så att det inte blir så långa passa sitta stilla. På linjen fick de sitta nästan 10 minuter- jag klandrar mig själv för att jag inte gick när det gick så bra.

Jag tror att han blev frustrerad för att han vill ejobba också. Han ville ha nått att göra tillsammans med mig.

Tack för svar! Fortsätt komma med tankar

 

[Golddigger]

Sv: Pip och gnäll, stresshantering

Puttar upp tråden

 

[Blandrastik]

Sv: Pip och gnäll, stresshantering

Jag har själv en pip-nisse. Jag har lärt honom ett "nu softar du-kommando".

Jag har börjat hemma med att sitta på en stol med hundens huvud i knäet, sen har jag masserat ovansidan av huvudet. Du kör nästan in fingrarna i skallbasen på hunden och masserar med ganska kraftfulla men lugna tag.
Hemma så blir hunden som gelé när jag gör så, när han då är som mest lugn, ger jag ett kommando. "Nu lugnar du ner dig"

Sen har jag flyttat ut det här ifrån köket sas. Först ute i trädgården, sen på svårare och svårare platser. Så nu när vi är på plan och han börjar pipa, så vänder jag hunden mot mig själv och masserar samtidigt som jag säger "nu lugnar du ner dig". Hunden har mycket lättare att du förpassa sin känsla till det den upplevde i köket och blir mycket lugnare.

Så på ett sätt kan jag hålla med din sambo om att korrigera hunden direkt när den börjar pipa, men absolut inte med ett "nej" då det många gånger har motsatt effekt. Utan det ska vara ett tydligt "När jag gör så här så lugnar du ner dig-korrigering"