Planerat kejsarsnitt PRIVAT

[Lazy Lady]

Syr dom om man ber om det? Trodde att alla blev sydda vid en sån stor operation.

Jag har blivit sydd båda ggr och med stygn som försvinner av sej själv. Dessutom rejält tejpad och tejparna fick sitta tills dom ramlade av sen tejpade jag inte längre. Här (Skövde sjukhus) använder dom inte klammer.

 

[Sporthorse]

Jag har blivit sydd båda ggr och med stygn som försvinner av sej själv. Dessutom rejält tejpad och tejparna fick sitta tills dom ramlade av sen tejpade jag inte längre. Här (Skövde sjukhus) använder dom inte klammer.

Ja, alltså jag trodde verkligen inte att man gjorde på annat sätt. Det blir ju ett helt annat ärr.

 

[Kilauea]

Ok, jag är ju varken rökare eller överviktig ännu iaf

Det är just det där, allt ska gå så fort, läkarna bryr sig inte om hur din mage ser ut efteråt, bara ungen kommer ut snabbast möjligt, som oroar mig med kejsarsnitt.

Mitt var akut, så där skulle ungen ut fortast möjligt .
Jag tror inte privat kejsarsnitt (går det ens i Sverige?) skulle göra att de är mer noggranna när de syr ihop. Det är nog fortfarande medicinskt motiverat inom vilken tid man vill ha ut barnet när man väl börjat.

Mitt snitt sitter så lågt att det inte ens syns om jag skulle ha lågt skurna trosor.

 

[Sporthorse]

Mitt var akut, så där skulle ungen ut fortast möjligt .
Jag tror inte privat kejsarsnitt (går det ens i Sverige?) skulle göra att de är mer noggranna när de syr ihop. Det är nog fortfarande medicinskt motiverat inom vilken tid man vill ha ut barnet när man väl börjat.

Mitt snitt sitter så lågt att det inte ens syns om jag skulle ha lågt skurna trosor.

Verkar vara väldigt individuellt med vilken kirurg man träffar. Har dessvärre tre bekanta som fått riktigt fula ärr på akademiska, så litar inte på att dom bryr sig vilket ärr mamman får leva med senare.
Tänker att ett mindre snitt även borde gå fortare att läka, än där man sprättar upp hela buken.

 

[Kilauea]

Verkar vara väldigt individuellt med vilken kirurg man träffar. Har dessvärre tre bekanta som fått riktigt fula ärr på akademiska, så litar inte på att dom bryr sig vilket ärr mamman får leva med senare.
Tänker att ett mindre snitt även borde gå fortare att läka, än där man sprättar upp hela buken.

Men gör de verkligen större än nödvändigt? Mitt är inte alls långt.

 

[Sporthorse]

Men gör de verkligen större än nödvändigt? Mitt är inte alls långt.

Hoppas inte det, vet inte själv, men tror man ska ha lite tur med vilken kirurg man blir tilldelad. Däremot så tror jag inte på det där med klammor.

 

[Kilauea]

Hoppas inte det, vet inte själv, men tror man ska ha lite tur med vilken kirurg man blir tilldelad. Däremot så tror jag inte på det där med klammor.

Jag tror klammor är snällare, då det inte är ett material kroppen ska ta hand om.

 

[Sporthorse]

Jag tror klammor är snällare, då det inte är ett material kroppen ska ta hand om.

Intressant, får söka mer info om det.

 

[Guldaskig]

Ok, jag är ju varken rökare eller överviktig ännu iaf

Det är just det där, allt ska gå så fort, läkarna bryr sig inte om hur din mage ser ut efteråt, bara ungen kommer ut snabbast möjligt, som oroar mig med kejsarsnitt.

Förlåt, men om det är ett urakut snitt som måste göras tror jag inte att mamman i det läget bryr sig om ärret med tanke på att snittet görs för att rädda livet på mamman och/eller bebis.

Vid ett planerat snitt är jag ganska övertygad om att läkaren gör allt för att ärret ska bli så fint som möjligt efter snittet.

 

[Sporthorse]

Förlåt, men om det är ett urakut snitt som måste göras tror jag inte att mamman i det läget bryr sig om ärret med tanke på att snittet görs för att rädda livet på mamman och/eller bebis.

Vid ett planerat snitt är jag ganska övertygad om att läkaren gör allt för att ärret ska bli så fint som möjligt efter snittet.

Akut förstår jag att det kanske blir rättslarvigt snittat, men inte vid planerade snitt.

 

[Guldaskig]

Akut förstår jag att det kanske blir rättslarvigt snittat, men inte vid planerade snitt.

Skulle inte oroa mig om jag var du.

 

[BernT]

Är övertygad om att snittet/ärret kommer bli så litet som möjligt och läka fint för dig har du fått snittet beviljat nu?

Det jag funderar på är om du får hjälp att hantera dina känslor kring allt med graviditet och förlossning? Jag (obs menar inte att jag har rätt) uppfattar dig som väldigt orolig och som att du är rädd för att släppa kontrollen till tex kirurg/personal och då blir tex en sån här grej (ärrets utseende, kirurgens skicklighet etc) något att ”haka upp” sig på, för att få lite känsla av kontroll. Och så ska du inte behöva känna!

@Sporthorse

 

[Emtherlia]

@hemlig & @Pontevecchio Där ser man! Antog, dumt nog, att det fungerade som jag skrev då det fungerat så för de jag känner.

 

[Sporthorse]

Är övertygad om att snittet/ärret kommer bli så litet som möjligt och läka fint för dig har du fått snittet beviljat nu?

Det jag funderar på är om du får hjälp att hantera dina känslor kring allt med graviditet och förlossning? Jag (obs menar inte att jag har rätt) uppfattar dig som väldigt orolig och som att du är rädd för att släppa kontrollen till tex kirurg/personal och då blir tex en sån här grej (ärrets utseende, kirurgens skicklighet etc) något att ”haka upp” sig på, för att få lite känsla av kontroll. Och så ska du inte behöva känna!

@Sporthorse

Du har rätt, och jag är inte orolig, utan snarare livrädd.
Har inte varit till auroramottagningen ännu pga jobb, men har fått en ny tid och hoppas få lite råd kring hur jag ska tänka så jag slipper den värsta skräcken. Rädd kommer jag alltid vara, har just pga den rädslan aldrig egentligen velat bli gravid.

 

[Imogen]

Syr dom om man ber om det? Trodde att alla blev sydda vid en sån stor operation.

Jag har ett stort ärr. Det är nog upp runt 20 cm, och lite snett i ena änden. (Skriver inte varför då du skrev om förlossningsrädsla men fråga gärna om du vill!)

Trots detta är det tunt och vitt och man måste se mig utan trosor för att se det. Räknar med att om ett år eller ngt får man verkligen kämpa för att se det.

Jag har aldrig hört om att folk fått klampar förut men uppenbarligen förekommer det då! Men måste vara ovanligare?

 

[BernT]

Du har rätt, och jag är inte orolig, utan snarare livrädd.
Har inte varit till auroramottagningen ännu pga jobb, men har fått en ny tid och hoppas få lite råd kring hur jag ska tänka så jag slipper den värsta skräcken. Rädd kommer jag alltid vara, har just pga den rädslan aldrig egentligen velat bli gravid.

Men åh! Vad skönt ändå att du kommer få hjälp, håller tummarna för att du får träffa någon jättebra människa där som hjälper dig rätt och får dig att känna dig tryggare oavsett vilket sätt du väljer att föda på. Det är helt okej att vara rädd, det är ju något helt nytt för dig, och superbra att du kan erkänna det för dig själv och vara ärlig om det. Det kommer bli bra!

 

[Dressyrtjejen_97]

Frågade mamma, som är hud-SSK med nästan 40 års erfarenhet.
Hon menar att man idag gör minimala snitt, i bikinilinjen och syr ihop på så sätt att det blir pytteärr, som ofta försvinner nästan helt inom några år. Även vid akutare snitt, man gör aldrig avkall på det. Det ska bli trevliga minimala ärr. Sköter man dessutom om ärret enligt instruktionerna och har åtminstone halvdant läkekött är risken för ett fult ärr på gränsen till obefintligt.

Fula, stora ärr är någonting som helt hör till dåtiden.
Jag är född med (urakut) kejsarsnitt, och mamma har ett jättefult ärr tvärs över hela magen som fortfarande ser helt fruktansvärt ut efter mer än 21 år, och som hon vid tiden hade komplikationer av. Det anmäldes, och ansågs givetvis helt oacceptabelt, redan då, och det är ändå 22 år sedan i höst.

Så rädslan för stora fula ärr tror jag att du helt kan släppa

 

[ameo]

Det är just det där, allt ska gå så fort, läkarna bryr sig inte om hur din mage ser ut efteråt, bara ungen kommer ut snabbast möjligt, som oroar mig med kejsarsnitt.

Ta tre djupa andetag, så tar vi det hela från början.
(och du borde nog ta dig tid att gå på Aurora-samtalen innan du jagar upp dig för sånt som ni kommer gå igenom där. Det är bättre att få information från utbildad personal än från kompisar och bukefalister

Ja, när snittet väl är påbörjat så vill de gärna ha ut barnet relativt snabbt. Men så länge det inte är ett urakut snitt så är det inte direkt så att de sliter ut ungen i raketfart.
SEN, när barnet är ute och omhändertaget, har man en stund för sig själv med den som opererar - som INTE är en kirurg utan en förlossningsläkare. (kirurgen opererar t.ex åkommor i magen, men det behöver inte vara en kirurg för att det handlar om en operation - om du förstår skillnaden. Alla läkare kan operera, även om läkare inom vissa inriktningar opererar mer än andra. Och de blir specialister inom sin typ av operationer...)
Jag har aldrig upplevt att det varit särskilt bråttom att sy ihop såret. Jag har varit ihopsydd både med invändiga stygn (2 ggr), utvändiga stygn och agraffer. Det har inte varit någon skillnad på ärret beroende på hur det varit ihoptråcklat.

Sen lever jag idag med ett jätteärr på magen efter en annan operation, den gången utförd av just kirurger, där jag var uppskuren från strax under bröstbenet och ända ner till blygdbenet. DET ärret är fult, JÄTTEFULT. Men utan den operationen hade jag inte suttit här idag. Så jag klagar inte, jag lever...

 

[Badger]

Verkar vara väldigt individuellt med vilken kirurg man träffar. Har dessvärre tre bekanta som fått riktigt fula ärr på akademiska, så litar inte på att dom bryr sig vilket ärr mamman får leva med senare.
Tänker att ett mindre snitt även borde gå fortare att läka, än där man sprättar upp hela buken.

Jag börjar bli nyfiken helt enkelt, var sitter ärren och hur breda är de? och hur långa? Hur länge sedan?

Det låter på dig som de gamla ärren från naveln och rakt nedåt som är en cm breda? Inte ett litet i bikinilinjen? Det här med att de sprättat upp hela buken? Är det sådana? Jag tror bara de används i specialfall numera.

 

[Badger]

Akut förstår jag att det kanske blir rättslarvigt snittat, men inte vid planerade snitt.

Mitt var akut och som sagt syns knappt alls.