Ponny som blivit grinig/aggressiv - men varför?

[Alexandra_W]

Tycker inget annat finns att kommentera annat än att jag håller med veterinären ang kastreringen , och att tyvärr ibland även om det inte är ofta så kan det bli "fel" . Håller med vetten i det att sammanträffandet är sånt att det inte tyvärr troligtvis kan bortförklaras om allt annat är utrett . Tråkigt är det oavsett givetvis .

Menar du då fel som i "slagit slint"?

 

[mackan]

Menar du då fel som i "slagit slint"?

Nej jag skulle aldrig definiera det som ngt slagit slint men visst kan man benämna det så . Jag håller med veterinären i det att kastreringen och det hästen uppvisar i personlighetsförändring knappast känns som en slump som sagt i sammanhanget eftersom allt annat känns utrett och enligt veterinärens tankar .

 

[Alexandra_W]

Nej jag skulle aldrig definiera det som ngt slagit slint men visst kan man benämna det så . Jag håller med veterinären i det att kastreringen och det hästen uppvisar i personlighetsförändring knappast känns som en slump som sagt i sammanhanget eftersom allt annat känns utrett och enligt veterinärens tankar .

Därför jag satte det inom citattecken Men alltså att kastreringen utlöst en personlighetsförändring? Eller om du menade att något gått fel i själva kastreringen rent fysiskt (sammanväxningar etc)?

Sen är väl eg inget utrett, men det är ju besvarat innan.

 

[mackan]

Därför jag satte det inom citattecken Men alltså att kastreringen utlöst en personlighetsförändring? Eller om du menade att något gått fel i själva kastreringen rent fysiskt (sammanväxningar etc)?

Sen är väl eg inget utrett, men det är ju besvarat innan.

Jag är ingen veterinär . Det enda jag skrev är att jag tror på din veterinärs tanke att kastreringen och personlighetsförändringen i samband med det hela är det mest logiska som finns just nu . Och eftersom det sker sånt tyvärr i sällsynta fall .

 

[tuaphua]

Menar du då fel som i "slagit slint"?

Jag tror tyvärr du egentligen bara kan bli hjälpt av expertis på plats. Veterinär, duktig problemlösare etc som arbetar öppet gentemot varann typ och inte utesluter att det är sas ett "dubbelt" problem.

Jag vet ju ett fåtal hingstar som blivit märkliga efter kastrering. Det är inget jag stött på mycket.

Jag har en vän som har egen gård och är duktig hästmänniska, ryttare och hingstvan(haft själv även innan denna etc).
Hon hade ingen direkt plan att syssla med avel. Men den ras hon vill ha finns inte många bra exemplar i Sverige. I hemlandet rids bara hingstar. Hon ville ha vuxen häst som var riden en del. Alltså blev det ett hingst med ev plan på kastration.
Nu visade det sig att hingsten inte bara är så snäll som hon märkte vi provridningen. Han är också extremt ohingstig och snudd på vek. Som hingst är han ingen hit om man tänker vad en hingst bör ha för kvaliteter.
Den har hon med flit valt att inte kastrera. Man har tagit råd från våra tränare och olika vet, bla professor inom obstetrik som är mkt luttrad äldre herre med rutin.
Det finns risk att han blir en räddhare då. Nu är han förmodligen inte lagd åt det håll att han skulle börja slåss i rädslan. Men man vill inte att han ska behöva vara osäker. Och han är så himla "feltempererad" redan nu för att vara hingst och så pass gammal.
Missförstå mig rätt: hästen är fantastiskt trevlig och rar och kul för henne att jobba med! Supertrevlig individ! Men man vete fasen vad en kastration gör med honom..

Hoppas du kan få hjälp av kunnigt folk på plats!

 

[Alexandra_W]

Nu blev det intressant...

Vet ringde nyss, hon hade varit på utbildning om kronisk smärta hos häst, "pain face" och hur man kan upptäcka och gradera smärta hos häst osv. Inklusive om kronisk smärta utlöst av nervskador efter operation/trauma. Min vet hade passat på att fråga de två föreläsande veterinärerna om min ponny. De tyckte det lät "väldigt intressant" och att de gärna bidrog min vet med råd och dåd.

Nu är det inte alls säkert att min ponny hör till den kategorin hästar, men det skulle kunna förklara en del och det lät inte alls orimligt enligt någon av veterinärerna. Det "avgörande" känns som om det kan komma och gå vilket min veterinär inte var säker på men skulle prata med den andra vet om. Men i övrigt lät mycket av det otäckt likt..

 

[Efwa]

Nu blev det intressant...

Vet ringde nyss, hon hade varit på utbildning om kronisk smärta hos häst, "pain face" och hur man kan upptäcka och gradera smärta hos häst osv. Inklusive om kronisk smärta utlöst av nervskador efter operation/trauma. Min vet hade passat på att fråga de två föreläsande veterinärerna om min ponny. De tyckte det lät "väldigt intressant" och att de gärna bidrog min vet med råd och dåd.

Nu är det inte alls säkert att min ponny hör till den kategorin hästar, men det skulle kunna förklara en del och det lät inte alls orimligt enligt någon av veterinärerna. Det "avgörande" känns som om det kan komma och gå vilket min veterinär inte var säker på men skulle prata med den andra vet om. Men i övrigt lät mycket av det otäckt likt..

Gud vad intressant! Jag har hört talas om Pain face men inte hört något om att det praktiserats än.

Du får hålla oss uppdaterade om ni testar och kommer på något.

 

[TinyWiny]

Nu blev det intressant...

Vet ringde nyss, hon hade varit på utbildning om kronisk smärta hos häst, "pain face" och hur man kan upptäcka och gradera smärta hos häst osv. Inklusive om kronisk smärta utlöst av nervskador efter operation/trauma. Min vet hade passat på att fråga de två föreläsande veterinärerna om min ponny. De tyckte det lät "väldigt intressant" och att de gärna bidrog min vet med råd och dåd.

Nu är det inte alls säkert att min ponny hör till den kategorin hästar, men det skulle kunna förklara en del och det lät inte alls orimligt enligt någon av veterinärerna. Det "avgörande" känns som om det kan komma och gå vilket min veterinär inte var säker på men skulle prata med den andra vet om. Men i övrigt lät mycket av det otäckt likt..

Vad glad jag blir att du har en veterinär med dig som vidareutbildar sig och som hänger med i forskningen. Det är verkligen guld.

Jag hoppas verkligen att ni kommer fram till vad som felas honom och att det går att göra något för att hjälpa honom så att han får bli sitt vanliga glada jag igen.

 

[Alexandra_W]

Gud vad intressant! Jag har hört talas om Pain face men inte hört något om att det praktiserats än.

Du får hålla oss uppdaterade om ni testar och kommer på något.

Det är väl i utvecklingsfasen än, men utbildningen var ju för att det ska användas mer. Finns en del att läsa om man googlar om man vill.

Men plötsligt tändes ju en gnista hopp om att kanske kunna reda i det. Min behöver inte alls vara en sådan med kronisk smärta och det stämmer inte heller helt (han borde vara arg hela tiden då). Men att ha någon som kan det med kronisk smärta, nervskador osv är ju en enorm hjälp i att försöka reda ut.

Tex så kronisk smärta av sorten som diskuteras svarar inte på NSAID. Så om man sätter en sådan häst på det blir det ingen skillnad. Blir det skillnad har den ont men inte kronisk smärta. Finns en del annat man kan göra för att försöka särskilja med tydligen.

Stora frågan kring min är mest om det kan komma och gå. Kan det inte det kan vi ju stryka det spåret direkt. Men som sagt bara att plötsligt ha någon som engagerar sig och så vidare är ju en skillnad från innan och otroligt skönt. Vet ringde två gånger igår och tror vi pratade tre timmar totalt.

Det här är ju en privat vet som jag eg bara använt till kastrering och tänder. Hon bor väl långt härifrån egentligen så det blir inte praktiskt (för henne) att ta ut för mindre grejer osv. Så snacka om slump att jag hade henne här för kastrering och tänder dagen innan hon skulle på den utbildningen, och att ponnyn även visade sitt beteende. Då samma dag var hon ju inte mer hjälp än andra eller hade mer teorier. Men sen sitter hon där på utbildningen och tänker direkt på min. Tala om slump!

Apropå vidareutbildning etc så hela "min" lilla klinik jag brukar åka till (dock inte tagit upp det här med dem då de så tydligt bestämde sig för att ponnyn bara var dum och besvärlig då när han reagerade på equiatrikern) var också på den där smärtgrejen. Både veterinär och djursjukvårdare. Såg det i en deltagarlista. Så de flesta är nog faktiskt intresserade just av att lära sig mer om hur kunna läsa smärta hos häst.

 

[Alexandra_W]

Vi har efter lång diskussion bestämt att chansa på att försöka sätta honom på metacam i 10 dagar för att se om det ger någon effekt på humöret. Kombinerar det med full magsårsbehandling förebyggande och en massa tummar. Det är en jäkla chansning och det är inte säkert att det går ens med magsårsbehandling samtidigt. Men efter mycket funderande och diskuterande där jag hade hela avgörandet så vi provar.

 

[MagicaDeHex]

Vi har efter lång diskussion bestämt att chansa på att försöka sätta honom på metacam i 10 dagar för att se om det ger någon effekt på humöret. Kombinerar det med full magsårsbehandling förebyggande och en massa tummar. Det är en jäkla chansning och det är inte säkert att det går ens med magsårsbehandling samtidigt. Men efter mycket funderande och diskuterande där jag hade hela avgörandet så vi provar.

Jag tror det är värt den chansningen om det visar sig att han har smärta någonstans ifrån. Tror att jag oxå hade testat så.

 

[Alexandra_W]

Jag tror det är värt den chansningen om det visar sig att han har smärta någonstans ifrån. Tror att jag oxå hade testat så.

Är det sån där kronisk smärta kommer metacam inte ge skillnad. Ger metacam skillnad har han ont men inte kronisk smärta/nervsmärta. Då vet man ju dock att vi letar efter ont, och lättare bedöma ev fynd.

Ger metacam ingen skillnad är vi egentligen tillbaka på samma ställe som just nu. Dvs han har endera kronisk smärta, fått en knäpp eller "något annat" (hjärntumör osv som diskuterats)

Så känns lite "sådär" att riskera magen, men något måste man ju göra.

 

[MagicaDeHex]

Se det som en början iaf. Ett steg i taget tills du hittar problemet. Vilket jag tror du kommer göra .

 

[Tora]

Är det sån där kronisk smärta kommer metacam inte ge skillnad. Ger metacam skillnad har han ont men inte kronisk smärta/nervsmärta. Då vet man ju dock att vi letar efter ont, och lättare bedöma ev fynd.

Ger metacam ingen skillnad är vi egentligen tillbaka på samma ställe som just nu. Dvs han har endera kronisk smärta, fått en knäpp eller "något annat" (hjärntumör osv som diskuterats)

Så känns lite "sådär" att riskera magen, men något måste man ju göra.

Vad är alternativet annars? Det är väl knappast hållbart i längden att ha en ponny som då och då gör utfall utan någon egentlig anledning?

Förvisso skulle du prova att jobba honom för att se om han blev bättre, men om han har ont (och i så fall är det antagligen en betydande smärta) så är det inte så snällt mot hästen heller. Dessutom kan det vara farligt för dig.

Så av två onda ting tycker jag att detta verkar vara snällast mot hästen och säkrast för dig.

 

[Billy]

Var det alltid i ridning "attackerna" kom eller var det även i hantering? Fick ni något svar på varför/gjordes någon utredning?

Bara vid ridning, världens snällaste i allt annat. Det är ganska många år sedan, men "vanlig" veterinärundersökning och euqiterapeut, sadelutprovning gav inget. Så därför är jag benägen att tro nerv eller någon tumör på något sätt som bara kändes när han fick ryttare på ryggen.

 

[Alexandra_W]

Vad är alternativet annars? Det är väl knappast hållbart i längden att ha en ponny som då och då gör utfall utan någon egentlig anledning?

Förvisso skulle du prova att jobba honom för att se om han blev bättre, men om han har ont (och i så fall är det antagligen en betydande smärta) så är det inte så snällt mot hästen heller. Dessutom kan det vara farligt för dig.

Så av två onda ting tycker jag att detta verkar vara snällast mot hästen och säkrast för dig.

Finns på ett sätt många alternativ, och på ett sätt inga. Man skulle ju kunna börja med att göra något annat även veterinärer. Rtga halskotpelare för att ta ett ex. Men om hästen inte ser ut som fan själv på röntgen skulle man ju ändå stå där och inte veta om det där lilla man ser är orsaken, Man skulle kunna bedöva men om det här är smärta så finns det med all säkerhet ett rejält smärtminne så även om det skulle bero på det man bedövat skulle beteendet kunna finnas kvar de h som bedövningen sitter i. Eller vara en bra dag för all del så ponnyn var snäll både innan och efter. Så även man börjar röntga riskerar man att hamna i att behöva sätta på metacam.

Fortsätta sätta igång är ju kvar, och på ett sätt vill jag fortsätta det. men om någon nu vill börja peta i det här så tar jag tacksamt emot också. Sen tror ju inte jag igångsättning gör skillnad, men där kan jag ju ha fel.

Så, det är väl eg inte brist på alternativ, det är brist på bra alternativ. Över hela linjen, sätta på metacam är ju inte ett bra alternativ heller egentligen.

 

[Tora]

Finns på ett sätt många alternativ, och på ett sätt inga. Man skulle ju kunna börja med att göra något annat även veterinärer. Rtga halskotpelare för att ta ett ex. Men om hästen inte ser ut som fan själv på röntgen skulle man ju ändå stå där och inte veta om det där lilla man ser är orsaken, Man skulle kunna bedöva men om det här är smärta så finns det med all säkerhet ett rejält smärtminne så även om det skulle bero på det man bedövat skulle beteendet kunna finnas kvar de h som bedövningen sitter i. Eller vara en bra dag för all del så ponnyn var snäll både innan och efter. Så även man börjar röntga riskerar man att hamna i att behöva sätta på metacam.

Fortsätta sätta igång är ju kvar, och på ett sätt vill jag fortsätta det. men om någon nu vill börja peta i det här så tar jag tacksamt emot också. Sen tror ju inte jag igångsättning gör skillnad, men där kan jag ju ha fel.

Så, det är väl eg inte brist på alternativ, det är brist på bra alternativ. Över hela linjen, sätta på metacam är ju inte ett bra alternativ heller egentligen.

Jo det var ju dit jag ville komma. Antingen utreda, göra inget eller avliva.

Att bara låta det vara tycker jag låter farligt. Fortsätter han som han gjort hittills så är det bara en tidsfråga innan något händer.

Att avliva är ju alltid en lösning men om det är något fel som går att åtgärda så är det ju synd.

Att börja utreda med röntgen och liknande kan bli ruskigt dyrt om man bara skall famla i blindo. Dessutom finns det en stor risk att man inte hittar något.

Så jag tycker av alla onda ting är din veterinärs förslag det minst onda.

 

[Alexandra_W]

I väntan på receptet så har jag roat mig med att göra det som veterinär efterlyst, se om jag kan hitta något läge där jag får fram en reaktion.

Igår longerade jag, med inspänning.För se om det t ex skulle komma fram någon hälta eller annan ledtråd, eller om han skulle reagera på något vis med inspänning (typ bli arg eller nåt). Jag har ju aldrig ställt några formstörre krav i ridningen men i mina hårklyverier om vad som felas honom har jag funderat en del på att han ända sedan han reds in känts ganska "stum" i handen. Han är otroligt lyhörd för förhållningar osv, men han har samtidigt känts väldigt stum i kontakten rent allmänt. Och på de få ridbilder jag har väljer han en och samma form, som är ungefär samma form som han oftast väljer i frihet.

Han var pigg, glad och spänstade på med ingen alternativt lös inspänning. I slutet av passet spände jag in honom rätt rejält. Resultatet blev typ ingenting. Han höll emot bettet (det kan inte ha varit skönt) och blev ganska kort och trist fram men det är ju inte konstigt. Men han vägrade ge efter för bettet utan höll stumt emot. Utan att verka särskilt irriterad. Han tyckte det var onödigt försöka trava så men när jag bad honom travade han snällt. Inte ett utbrott, inte ett piskande med svansen. Men höll envist emot trots att jag tror mungiporna blev 50% längre på stackarn. Ev utvärdering av utfallet avstår jag från att försöka mig på.

 

[palle]

När min nacke gick sönder för första gången 1991 sa ortopeden att mina smärt- och svimningsattacker var inbillning.
Det räckte med att jag vred huvudet max 1 mm och rörde ögonen och/eller tog ett djupt andetag samtidigt för att det skulle gå som en ohyggligt skarp smärta genom hela kroppen under en bråkdel av en sekund.

Vanliga slätröntgen kunde inte ge något svar.
Men efter jag tjatat till mej en magnetröntgen hittade dom 5 svåra diskbråck i nacken.
2002 visade ny magnetröntgen att 3 av kotorna hade kollapsat helt och hållet.
Nsaid har aldrig hjälpt utan bara morfin.

Vill bara säga att det kanske inte är så bra med en slätröntgen, utan det är nog bättre att satsa på en magnetröntgen eller ctscan eller liknande skulle kanske kunna ge ett bättre svar.

 

[Alexandra_W]

Vill bara säga att det kanske inte är så bra med en slätröntgen, utan det är nog bättre att satsa på en magnetröntgen eller ctscan eller liknande skulle kanske kunna ge ett bättre svar.

Tyvärr inte en chans att jag har råd med det.