Rädd fralla omplacering eller avlivning?

som fd uppfödare av rasen säger jag med avliva, det finns tyvärr en hel del dåliga frallor,oftas bland icke skk reggade med "fräcka" färger.
Hon är tyvärr en av de frallorna som inte är SKK reggad, en jättefin brindle dock. Mamman till vår hund har stamtavla men det blev en "oops-parning" med en hane utan stamtavla. Vi har alltid haft hundar med stamtavla och kommer inte göra om misstaget att inte kolla upp "uppfödaren" bättre innan.
 
Jag vill verkligen inte slå ner dina argument här, fattar att man hoppas och önskar. Såklart man vill, man älskar ju sina djur!

Problemet är att det finns tusentals hundar med aggressionsproblematik där ute som skulle behöva just ett hem ute i skogen/på landet med barnfri matte/husse som är hemma jämt 🙁 Men hur många sådana hem finns det, som är tillräckligt hundkunniga för att klara av en sådan hund och ge den en bra tillvaro, OCH dessutom vill skaffa omplaceringshund OCH tycker det verkar toppen att ta emot en hund med aggressionsproblematik istället för en av alla tusentals harmoniska och balanserade hundar som behöver nya hem där ute?

Det där drömhemmet är lite av en utopi. Kolla bara på Blocket, det är många hundar där som söker ett hem på landet, barnfritt, utan ensamtid.

Vi skaffade ny hund nyligen och bortsett från att vi bor i lägenhet (med stora naturområden precis inpå husknuten) och har (hundvana) barn påminner vi om det där ”drömhemmet” som många tänker sig: närapå noll ensamtid för hunden, hundkunniga vuxna med stort hundintresse, ville gärna ha omplaceringshund, har haft oerhört älskad ”problemhund” tidigare som somnade in i hög ålder efter över tio lyckliga år hos oss. Jag skrev en sökes-annons som jag fick ta ner igen en dag senare för vi fullkomligt översköljdes av förfrågningar, från jättetrevliga hundar till hundar med komplicerad problematik. Rashundar, blandisar, unga, gamla, dyra, billiga… Tänker att de där barnfria, avsides boende pensionärerna utan barnbarn får ännu fler.

Du kan självklart prova! Jag förstår verkligen, innerligt, om du vill ge det en chans. Det kan vara skönt att hoppas, att drömma, att göra ett ärligt försök. Inte minst för att det känns bra att ha testat alla utvägar. Men det är faktiskt också okej att fatta beslutet att det är bäst för hunden att somna in.

Och som Fetaost skrev ovanför, den typen av besvär du beskriver beror inte på felträning 💔
De här e så otroligt bra skrivet. Dom hemmen som e lämpliga för hundar med så stora rädslor e väldigt få. Jag har själv en hund med extrema rädslor o enda anledning till att hon fortfarande lever e just för att hon hamnade hos mej, ett hem där hon aldrig e ensam, aldrig behöver utsättas för besök, bor i skogen o här varken ser eller hör vi andra människor, maskiner o liknande. De e svårt, jobbigt o utmattande med en så rädd hund ibland o de tänker jag inte försöka dölja.
 
Jag vill verkligen inte slå ner dina argument här, fattar att man hoppas och önskar. Såklart man vill, man älskar ju sina djur!

Problemet är att det finns tusentals hundar med aggressionsproblematik där ute som skulle behöva just ett hem ute i skogen/på landet med barnfri matte/husse som är hemma jämt 🙁 Men hur många sådana hem finns det, som är tillräckligt hundkunniga för att klara av en sådan hund och ge den en bra tillvaro, OCH dessutom vill skaffa omplaceringshund OCH tycker det verkar toppen att ta emot en hund med aggressionsproblematik istället för en av alla tusentals harmoniska och balanserade hundar som behöver nya hem där ute?

Det där drömhemmet är lite av en utopi. Kolla bara på Blocket, det är många hundar där som söker ett hem på landet, barnfritt, utan ensamtid.

Vi skaffade ny hund nyligen och bortsett från att vi bor i lägenhet (med stora naturområden precis inpå husknuten) och har (hundvana) barn påminner vi om det där ”drömhemmet” som många tänker sig: närapå noll ensamtid för hunden, hundkunniga vuxna med stort hundintresse, ville gärna ha omplaceringshund, har haft oerhört älskad ”problemhund” tidigare som somnade in i hög ålder efter över tio lyckliga år hos oss. Jag skrev en sökes-annons som jag fick ta ner igen en dag senare för vi fullkomligt översköljdes av förfrågningar, från jättetrevliga hundar till hundar med komplicerad problematik. Rashundar, blandisar, unga, gamla, dyra, billiga… Tänker att de där barnfria, avsides boende pensionärerna utan barnbarn får ännu fler.

Du kan självklart prova! Jag förstår verkligen, innerligt, om du vill ge det en chans. Det kan vara skönt att hoppas, att drömma, att göra ett ärligt försök. Inte minst för att det känns bra att ha testat alla utvägar. Men det är faktiskt också okej att fatta beslutet att det är bäst för hunden att somna in.

Och som Fetaost skrev ovanför, den typen av besvär du beskriver beror inte på felträning 💔
Jag fastnade på begreppet "utopi" i ditt meddelande och tror att det är just där jag har fastnat i mitt tänkande. Jag ser framför mig en familj som är perfekt för min hund, erfarna av både rasen och problematiken med rädsla och aggression, som inte har barn, andra djur eller så många vänner som kommer och går samt endast lämnar henne själv högst 2 timmar. Detta är ju en helt absurd tanke egentligen, dessa familjer är ju som du skriver väldigt få. Hur ska jag hitta ett hem där hon mår bättre än det hon har nu? Vi bor redan på landet, ungarna har nästan aldrig kompisar över utan är ute och leker, det är extremt ovanligt att folk kommer och går i vår dörr, vi kan gå promenader i skogen utan andra hundar eller katter i närheten. Både jag och min man är nu nästan helt säkra på att avlivning är det bästa tyvärr. Fasen vad detta är svårt!
 
Problemet är att det finns tusentals hundar med aggressionsproblematik där ute som skulle behöva just ett hem ute i skogen/på landet med barnfri matte/husse som är hemma jämt 🙁 Men hur många sådana hem finns det, som är tillräckligt hundkunniga för att klara av en sådan hund och ge den en bra tillvaro, OCH dessutom vill skaffa omplaceringshund OCH tycker det verkar toppen

Och som Fetaost skrev ovanför, den typen av besvär du beskriver beror inte på felträning 💔
Jag är sjukpensionär och hemma jämt. Bor på landet. Har haft hundar hela livet. Bara jag i hushållet.

ALDRIG att jag skulle ägna 24 h om dygnet med en hund av den kaliber TS beskriver.
Varför skulle jag vilja det? Varför?

Ta hand om en hund med den problematiken som ryckts bort från den lilla trygghet den hade. Näe.

Risken är ju dessutom att den vandrar vidare bland folk som inte heller klarar av att avsluta lidandet.
(jag har avlivat en omplacering)
 
Jag fastnade på begreppet "utopi" i ditt meddelande och tror att det är just där jag har fastnat i mitt tänkande. Jag ser framför mig en familj som är perfekt för min hund, erfarna av både rasen och problematiken med rädsla och aggression, som inte har barn, andra djur eller så många vänner som kommer och går samt endast lämnar henne själv högst 2 timmar. Detta är ju en helt absurd tanke egentligen, dessa familjer är ju som du skriver väldigt få. Hur ska jag hitta ett hem där hon mår bättre än det hon har nu? Vi bor redan på landet, ungarna har nästan aldrig kompisar över utan är ute och leker, det är extremt ovanligt att folk kommer och går i vår dörr, vi kan gå promenader i skogen utan andra hundar eller katter i närheten. Både jag och min man är nu nästan helt säkra på att avlivning är det bästa tyvärr. Fasen vad detta är svårt!
Det ska vara roligt att ha hund. Den ska ge glädje. Inte ångest och oro.
Och det ska vara roligt för en hund att leva. Den ska få vara trygg och glad. Ni ska också få känna er trygga och glada med er hund.

Jag och ett ex lät avliva en uppfödning från oss när den var ett år. Den var inte säker och hade kunnat skada oss eller barnen. Omplacering var uppe på diskussion. Men så kom tankarna som ”hur vet vi att nästa hem verkligen kommer lösa problemet?” och ”tänk om han biter någon illa i nästa hem?”

Alla hundar blir inte som de ska i skallen. Hälsan kan svikta även i huvudet. Man får ge upp. Det kan också vara att ta ansvar att ge upp. Lägg inte skuld på er. Ni har försökt.
 
Det finns två vågskålar i detta.
-Era känslor
-Hundens tillvaro

Vilken är viktigast för er?
Självklart är det hundens tillvaro som är viktigast, det är därför vi troligen kommer avliva henne. Det enda vi vill säkerställa först, för att bli 100 % säkra, är att genomföra veterinärundersökningen (med munkorg) för att få reda på om hon är fysiskt frisk eller inte.
 
Självklart är det hundens tillvaro som är viktigast, det är därför vi troligen kommer avliva henne. Det enda vi vill säkerställa först, för att bli 100 % säkra, är att genomföra veterinärundersökningen (med munkorg) för att få reda på om hon är fysiskt frisk eller inte.
Jag tycker att du/ni resonerar klokt. Extrema rädslor är en helt legitim orsak att låta en hund få somna in, tycker jag. Det måste vara förfärligt att gå runt och vara rädd hela tiden! :cry: Finns det en fysisk orsak (inte helt otänkbart på en fralla med t.ex. ryggproblem) så kan man ju testa att behandla den såklart, men blir hunden inte markant bättre så tycker jag att avlivning är det snällaste.
 
Även om veterinären hittar en fysisk och behandlingsbara orsak så hade jag starkt övervägt avlivning. Hunden har redan bitit flera personer och den har varit onormalt rädd i hela sitt liv. Det låter osannolikt att den skulle byta personlighet även om den t ex blir av med en långvarig smärta. Däremot kan det ju vara skönt för er del att verkligen ha kollat upp eventuella smärtor först.
 
Även om veterinären hittar en fysisk och behandlingsbara orsak så hade jag starkt övervägt avlivning. Hunden har redan bitit flera personer och den har varit onormalt rädd i hela sitt liv. Det låter osannolikt att den skulle byta personlighet även om den t ex blir av med en långvarig smärta. Däremot kan det ju vara skönt för er del att verkligen ha kollat upp eventuella smärtor först.
Det var min tanke också.
Lever hunden ett lyckligt och harmoniskt liv? De låter inte så.

Vad spelar det för roll för hunden om det beror på lynnesfel eller smärta? Jag behöver inte veta era tankar TS, men ni själva behöver nog ställa er frågan.
 
Självklart är det hundens tillvaro som är viktigast, det är därför vi troligen kommer avliva henne. Det enda vi vill säkerställa först, för att bli 100 % säkra, är att genomföra veterinärundersökningen (med munkorg) för att få reda på om hon är fysiskt frisk eller inte.
Det låter ju som om hunden mått såhär hela livet. Löser det några problem alls om ni lägger ner tusentals kronor, kanske tiotusentals, på att hitta orsaken med tanke på att, utifrån det jag sett inom häst i liknande situationer, ni med 99,9% sannolikhet inte kommer kunna göra något alls åt det om man ens hittar felet.
Jag förstår att man kan vilja veta men fundera på hur viktigt det är? Blir hunden gladare av det? Kommer ni må bättre av det, eller kanske till och med sämre (varför såg vi inte)?
Man måste inte veta innan man väljer at ta bort. Er hund mår inte bra och ni mår inte bra.
 
Självklart är det hundens tillvaro som är viktigast, det är därför vi troligen kommer avliva henne. Det enda vi vill säkerställa först, för att bli 100 % säkra, är att genomföra veterinärundersökningen (med munkorg) för att få reda på om hon är fysiskt frisk eller inte.
Jag tycker att ni ska ta besöket som en förberedelse till avlivning. Erbjuder de avlivning hemma hos er? Kan man ge lugnande spruta i bilen osv? Det finns lite olika sätt att göra det på beroende på klinik. Eftersom den är så himla rädd så kanske man kan anpassa lite för att göra upplevelsen lite bättre/mindre dålig för er som ägare.
 
Jag tycker att ni ska ta besöket som en förberedelse till avlivning. Erbjuder de avlivning hemma hos er? Kan man ge lugnande spruta i bilen osv? Det finns lite olika sätt att göra det på beroende på klinik. Eftersom den är så himla rädd så kanske man kan anpassa lite för att göra upplevelsen lite bättre/mindre dålig för er som ägare.

Vi har pratat här hemma hela natten och dagen. När vi tänker tillbaka på allt vi tyvärr blundat för finns det inget att fundera på. Vår lilla fralla behöver avlivas, främst för hennes egen skull och i andra hand för vår samt andras skull. Jag fick tidigare en tid i morgon för vaccination och fysisk undersökning, ska ringa och kolla om vi kan byta tiden till avlivning istället.
Lugnande spruta eller gärna tabletter i bilen, sedan avlivning utan munkorg = det bästa för henne.
Hon ligger nu och sover bredvid mig med en filt över sig. Avslappnad och tillfreds. Sorgen är enorm men det finns inget annat alternativ än avlivning, för hennes skull. 😔
 
Vi har pratat här hemma hela natten och dagen. När vi tänker tillbaka på allt vi tyvärr blundat för finns det inget att fundera på. Vår lilla fralla behöver avlivas, främst för hennes egen skull och i andra hand för vår samt andras skull. Jag fick tidigare en tid i morgon för vaccination och fysisk undersökning, ska ringa och kolla om vi kan byta tiden till avlivning istället.
Lugnande spruta eller gärna tabletter i bilen, sedan avlivning utan munkorg = det bästa för henne.
Hon ligger nu och sover bredvid mig med en filt över sig. Avslappnad och tillfreds. Sorgen är enorm men det finns inget annat alternativ än avlivning, för hennes skull. 😔
Så otroligt jobbigt, jag är så ledsen för er skull... men ni är samtidigt så kloka. Det är det mest osjälviska ni kan göra för er lilla hund.
Jag hoppas ni kan landa i att det blir en lättnad både för henne och för er i slutänden. :heart
 
Vi har pratat här hemma hela natten och dagen. När vi tänker tillbaka på allt vi tyvärr blundat för finns det inget att fundera på. Vår lilla fralla behöver avlivas, främst för hennes egen skull och i andra hand för vår samt andras skull. Jag fick tidigare en tid i morgon för vaccination och fysisk undersökning, ska ringa och kolla om vi kan byta tiden till avlivning istället.
Lugnande spruta eller gärna tabletter i bilen, sedan avlivning utan munkorg = det bästa för henne.
Hon ligger nu och sover bredvid mig med en filt över sig. Avslappnad och tillfreds. Sorgen är enorm men det finns inget annat alternativ än avlivning, för hennes skull. 😔
Det finaste vi kan ge våra älskade djur är ett avslut i rätt tid ❤️
 
Vi har pratat här hemma hela natten och dagen. När vi tänker tillbaka på allt vi tyvärr blundat för finns det inget att fundera på. Vår lilla fralla behöver avlivas, främst för hennes egen skull och i andra hand för vår samt andras skull. Jag fick tidigare en tid i morgon för vaccination och fysisk undersökning, ska ringa och kolla om vi kan byta tiden till avlivning istället.
Lugnande spruta eller gärna tabletter i bilen, sedan avlivning utan munkorg = det bästa för henne.
Hon ligger nu och sover bredvid mig med en filt över sig. Avslappnad och tillfreds. Sorgen är enorm men det finns inget annat alternativ än avlivning, för hennes skull. 😔
Jag e så ledsen för er skull o beklagar sorgen o som du skriver så e de bäst för henne. Hon får ett värdigt avslut med er :heart
 
Vi har pratat här hemma hela natten och dagen. När vi tänker tillbaka på allt vi tyvärr blundat för finns det inget att fundera på. Vår lilla fralla behöver avlivas, främst för hennes egen skull och i andra hand för vår samt andras skull. Jag fick tidigare en tid i morgon för vaccination och fysisk undersökning, ska ringa och kolla om vi kan byta tiden till avlivning istället.
Lugnande spruta eller gärna tabletter i bilen, sedan avlivning utan munkorg = det bästa för henne.
Hon ligger nu och sover bredvid mig med en filt över sig. Avslappnad och tillfreds. Sorgen är enorm men det finns inget annat alternativ än avlivning, för hennes skull. 😔
Beklagar verkligen sorgen 😔 Det låter som att ni har fattat ett klokt och rättvist beslut, även om situationen är orättvis.
 
Vi har pratat här hemma hela natten och dagen. När vi tänker tillbaka på allt vi tyvärr blundat för finns det inget att fundera på. Vår lilla fralla behöver avlivas, främst för hennes egen skull och i andra hand för vår samt andras skull. Jag fick tidigare en tid i morgon för vaccination och fysisk undersökning, ska ringa och kolla om vi kan byta tiden till avlivning istället.
Lugnande spruta eller gärna tabletter i bilen, sedan avlivning utan munkorg = det bästa för henne.
Hon ligger nu och sover bredvid mig med en filt över sig. Avslappnad och tillfreds. Sorgen är enorm men det finns inget annat alternativ än avlivning, för hennes skull. 😔
Det är alltid sorgligt när det är dags att ens hund ska få somna in, oavsett anledning. Jag tror att det här är ett klokt och ansvarsfullt beslut.
 

Liknande trådar

Övr. Hund Jag har en labbe tik som är ett år. Som valp var hon ganska tuff men när det kom till människor så tyckte hon det var läskigt. Inte så...
Svar
6
· Visningar
659
Senast: Trassel12
·
Övr. Hund Hej! Eftersom jag är både en klant och ganska godtrogen blev jag pålurad en omplaceringshund som har orsakat mig mycket bekymmer. Det är...
Svar
16
· Visningar
1 608
Senast: YlvaG
·
Övr. Hund Min killes familj har två hundar, en grey och en whippet. De är båda trevliga och har aldrig haft problem med att träffa nya personer...
Svar
13
· Visningar
1 057
Senast: hastflicka
·
Hundhälsa Hejsan Har en mellan pudel kille på 11 månader som har en otrolig stress nivå. Han har sen han var liten valp följt med mig till mitt...
Svar
14
· Visningar
644
Senast: Tonto
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp