DeCloe

Trådstartare
Är knappast den första som startar en sån här tråd 😅 Men jag och min sambo letar efter rätt hundras som hund nummer två.

Har en liten BC-tik nu som har tendenser till att vara reaktiv/proaktiv (eller vad man nu vill kalla det) och som har väldigt nära till att uttrycka känslor i allmänhet. I övrigt världens mysigaste hund som passar oss mycket bra.

Vi håller på med nosework, personspår, lite rallylydnad och agility. Vi vill ha en hund som kan hänga på dessa aktiviteter och som gärna hänger med på långa vandringar i alla typer av väder. Jag vill även testa bruks men är total nybörjare inom det. Möjligheter att testa vallning finns men är troligen inget vi kommer kunna tillse på regelbunden basis.

Det viktigaste för oss är att det dels inte är en för stor och stark hund (min sambo är kort och lätt och hon orkar inte hålla emot en allt för stor hund, gränsen går väl kanske vid 25 kg). Vi vill inte hålla på med massa pälsvård (borstning ok men inte massa trim osv). Helst ser vi att det är en lite tystare ras, något skall då och då är såklart okej men de raser som är kända för att skälla massor går bort.

Det viktigaste för oss är i övrigt en god mentalitet, socialt trygg men inte översocial, miljöstark, arbetsvillig och förig (dock helst ej förarvek). Och kanske det viktigaste GOD hälsa.

Vi står i kö för en planerad terv-kull men det är inte bindande. Sambon är rädd att det blir en för stor hund, i övrigt gillar vi de inte allt för skarpa varianterna av belgare.

Vi är även inne på kelpie och jaktgolden.

Tar gärna in förslag och idéer.
 
Ända tills du sade det där med tyst så tänkte jag på "min" hundras - isländsk fårhund. Det är ju en vallande spets och dessutom röstvallare, så det går liksom inte att undvika att de låter en del. I övrigt känns det som en bra match för er - vår hund väger ca 18 kg, en hane, och av de IF jag träffat är tikarna markant mindre. Så en "liten medelstor" hund, enkel pälsvård (dvs bara borsta ur hår som lossnar då och då), fäller dock en del i perioder. Oerhört funktionell päls, vår hund är med ute i alla väder och har aldrig haft ett täcke och aldrig varit blöt in på skinnet om han inte badat. Alltid pepp på att följa med på promenader, vandringar, utflykter osv. Alert och lättlärd, men också självständig och med egna idéer. Väldigt kärleksfull, älskar sina människor och vill helst vara med hela tiden - ogillar men accepterar (numera) ensamhet. Som ursprunglig vall- och gårdshund verkar det åtminstone för vår hund vara viktigast med gårdshundsdelen - han älskar att vara med ute på gården, kolla allt som händer, sitta och spana över omgivningarna... Så det är nog bra att minst kunna erbjuda en villaträdgård att vara ute i :) Fungerar bra ihop med våra andra djur - hästar och katter.
 
Det förekommer sociala rädslor inom båda raserna så det gäller att göra sin research och inte bara ta första bästa. Båda raserna är också förarveka, goldens mer än kelpie enligt min erfarenhet. Vad menar ni med att ni inte vill ha en förarvek hund? Sen vete tusan om jag skulle kalla kelpie för tysta. Min ena är en av de ljudligaste hundar jag vet. Han ÄLSKAR att skälla och har dessutom en hel arsenal av andra hyenaläten. Fast när han jobbar är han såklart tyst.

Goldens är vanligare och det är nog lättare att få tag på en sådan valp. Men jag som har kelpies är inte alls särskilt förtjust i goldens och de kan dessutom bli rejält stora. Jag föreslår att ni ser till att träffa en del invidider av båda raserna och att ni ställer in er på att det kan ta lite tid innan ni får hem er valp. Särskilt om valet faller på kelpie. @WildWilma du har kanske bättre koll på hur tillgången möter efterfrågan just nu?
 
Jag har erfarenhet av att bo med båda raserna. Dock utställningsvarianten av golden (de tränades i bruks, räddning och lydnad så de var inga soffpotatisar). Jag, personligen, trivs bättre att bo med en golden. Lugnare, stabilare, hetsar inte upp sig för småsaker, tystare osv. Älskar deras stabila och lugna psyke. De vi haft var underbart trygga hundar. Inga rädslor. Jag vet att rasen ändrats eller så hade vi bara tur. Jag vet inte. Vet inte om jag vågat köpa golden nu efter allt man hört om andras goldens. Med allergier, rädslor, matvägrare osv. Det låter inte roligt alls! Helt annorlunda än de vi hade på 80-90-talet.

Men, och det här är ett stort men, OM jag hade velat träna hund mycket, verkligen träna hund, hade jag velat ha kelpie. Älskar deras motor, lyhördhet, will to please och arbetsvilja! Men allt händer mycket snabbare med en kelpie än med en golden. Jag skulle också säga att det är större risk att få en högljudd kelpie än en högljudd golden.

Det är två väldigt olika raser ni väljer funderar på!
 
Världens bästa ras, jaktlabbe
Tyngre än ni önskar men lättlärd och snäll såndra i kopplet mm borde inte vara ett problem. Bättre mentalt än jaktgolden enligt mig (kan ha helt fel)
F32EA372-C963-4B48-8167-EC5586BABD09.jpeg
 
Är knappast den första som startar en sån här tråd 😅 Men jag och min sambo letar efter rätt hundras som hund nummer två.

Har en liten BC-tik nu som har tendenser till att vara reaktiv/proaktiv (eller vad man nu vill kalla det) och som har väldigt nära till att uttrycka känslor i allmänhet. I övrigt världens mysigaste hund som passar oss mycket bra.

Vi håller på med nosework, personspår, lite rallylydnad och agility. Vi vill ha en hund som kan hänga på dessa aktiviteter och som gärna hänger med på långa vandringar i alla typer av väder. Jag vill även testa bruks men är total nybörjare inom det. Möjligheter att testa vallning finns men är troligen inget vi kommer kunna tillse på regelbunden basis.

Det viktigaste för oss är att det dels inte är en för stor och stark hund (min sambo är kort och lätt och hon orkar inte hålla emot en allt för stor hund, gränsen går väl kanske vid 25 kg). Vi vill inte hålla på med massa pälsvård (borstning ok men inte massa trim osv). Helst ser vi att det är en lite tystare ras, något skall då och då är såklart okej men de raser som är kända för att skälla massor går bort.

Det viktigaste för oss är i övrigt en god mentalitet, socialt trygg men inte översocial, miljöstark, arbetsvillig och förig (dock helst ej förarvek). Och kanske det viktigaste GOD hälsa.

Vi står i kö för en planerad terv-kull men det är inte bindande. Sambon är rädd att det blir en för stor hund, i övrigt gillar vi de inte allt för skarpa varianterna av belgare.

Vi är även inne på kelpie och jaktgolden.

Tar gärna in förslag och idéer.

Kelpie känns kanske inte helt självklar med kriterierna. Det finns så klart kelpies som passar in men en hel del som inte gör det också.

Träffa så många olika ni kan (oavsett vilken av raserna ni är intresserade av eller båda). Fundera över skillnader på att ha retriver och vallhund.

Det förekommer sociala rädslor inom båda raserna så det gäller att göra sin research och inte bara ta första bästa. Båda raserna är också förarveka, goldens mer än kelpie enligt min erfarenhet. Vad menar ni med att ni inte vill ha en förarvek hund? Sen vete tusan om jag skulle kalla kelpie för tysta. Min ena är en av de ljudligaste hundar jag vet. Han ÄLSKAR att skälla och har dessutom en hel arsenal av andra hyenaläten. Fast när han jobbar är han såklart tyst.

Goldens är vanligare och det är nog lättare att få tag på en sådan valp. Men jag som har kelpies är inte alls särskilt förtjust i goldens och de kan dessutom bli rejält stora. Jag föreslår att ni ser till att träffa en del invidider av båda raserna och att ni ställer in er på att det kan ta lite tid innan ni får hem er valp. Särskilt om valet faller på kelpie. @WildWilma du har kanske bättre koll på hur tillgången möter efterfrågan just nu?
Ät inte jätteinsatt för tillfället men från det jag hört så verkar efterfrågan ha minskat en aning men fortfarande större efterfrågan på tikar än tillgång. Hane är nog mycket lättare att få tag på.
 
Ända tills du sade det där med tyst så tänkte jag på "min" hundras - isländsk fårhund. Det är ju en vallande spets och dessutom röstvallare, så det går liksom inte att undvika att de låter en del. I övrigt känns det som en bra match för er - vår hund väger ca 18 kg, en hane, och av de IF jag träffat är tikarna markant mindre. Så en "liten medelstor" hund, enkel pälsvård (dvs bara borsta ur hår som lossnar då och då), fäller dock en del i perioder. Oerhört funktionell päls, vår hund är med ute i alla väder och har aldrig haft ett täcke och aldrig varit blöt in på skinnet om han inte badat. Alltid pepp på att följa med på promenader, vandringar, utflykter osv. Alert och lättlärd, men också självständig och med egna idéer. Väldigt kärleksfull, älskar sina människor och vill helst vara med hela tiden - ogillar men accepterar (numera) ensamhet. Som ursprunglig vall- och gårdshund verkar det åtminstone för vår hund vara viktigast med gårdshundsdelen - han älskar att vara med ute på gården, kolla allt som händer, sitta och spana över omgivningarna... Så det är nog bra att minst kunna erbjuda en villaträdgård att vara ute i :) Fungerar bra ihop med våra andra djur - hästar och katter.
Vi har faktiskt varit inne på islänning men har blivit lite avskräckta mtp ljudligheten 😁
 
Vi har faktiskt varit inne på islänning men har blivit lite avskräckta mtp ljudligheten 😁
Jag tycker att det är hanterbart. Visst skäller han när det kommer förbi bilar på vägen utanför (det skulle alla hundraser jag haft ha gjort) och när det kommer någon, men jag jobbar på att det får komma ett eller två skall - sedan är det bra och han ska komma till mig. Funkar bra inne, men lite svårare ute på gården där han har mer frihet och ju dessutom kommer närmare de bilar och fåglar som "behöver" jagas bort (han har ett självpåtaget "jobb" att hålla gården fri från rovfåglar, vilket är en önskvärd egenskap hos rasen för att skydda nyfödda lamm) :D Men allt beror ju på hur man bor också - jag bor på gård med flera hundra meter till närmaste granne, så det är ju inget som stör nån annan, liksom. Och så länge jag kan bryta och få kontakt med hunden stör det inte mig heller :)
 
Det förekommer sociala rädslor inom båda raserna så det gäller att göra sin research och inte bara ta första bästa. Båda raserna är också förarveka, goldens mer än kelpie enligt min erfarenhet. Vad menar ni med att ni inte vill ha en förarvek hund? Sen vete tusan om jag skulle kalla kelpie för tysta. Min ena är en av de ljudligaste hundar jag vet. Han ÄLSKAR att skälla och har dessutom en hel arsenal av andra hyenaläten. Fast när han jobbar är han såklart tyst.

Goldens är vanligare och det är nog lättare att få tag på en sådan valp. Men jag som har kelpies är inte alls särskilt förtjust i goldens och de kan dessutom bli rejält stora. Jag föreslår att ni ser till att träffa en del invidider av båda raserna och att ni ställer in er på att det kan ta lite tid innan ni får hem er valp. Särskilt om valet faller på kelpie. @WildWilma du har kanske bättre koll på hur tillgången möter efterfrågan just nu?
Jag kanske uttryckte mig lite fel. Det vi efterlyser är en förig hund med stort mått av självständighet. Jag ser det som en skillnad mellan förig och förarvek. Men jag kan ha blandat ihop begreppen.

Ja att det är svårt att hitta kelpie har vi märkt. Vi har dock inte bråttom om det är så att valet faller på kelpie.

Förstår att det är individuellt med ljudligheten. Vår BC är ljudlig. Men känner lika många tysta BC som ljudliga.
 
Jag kanske uttryckte mig lite fel. Det vi efterlyser är en förig hund med stort mått av självständighet. Jag ser det som en skillnad mellan förig och förarvek. Men jag kan ha blandat ihop begreppen.

Ja att det är svårt att hitta kelpie har vi märkt. Vi har dock inte bråttom om det är så att valet faller på kelpie.

Förstår att det är individuellt med ljudligheten. Vår BC är ljudlig. Men känner lika många tysta BC som ljudliga.

Vad menar du med förig hund med stort mått av självständighet? Vad ska ni använda den kombinationen till? Vad definierar ni som självständighet? Det finns ju många självständiga raser men frågan är om de är så föriga.
 
Vad menar du med förig hund med stort mått av självständighet? Vad ska ni använda den kombinationen till? Vad definierar ni som självständighet? Det finns ju många självständiga raser men frågan är om de är så föriga.
Upplever hunden vi har nu som självständig men förig. Det kanske är mest semantik detta, möjligt att vi lägger helt olika saker i begreppen. Tänker att självständigheten delvis innebär att hunden kan jobba för sig själv, även att hunden inte är väldigt bunden vid en.

Det jag tänker som förig kanske rentav är förarvekhet 🤷🏼‍♀️
 
Jag kanske uttryckte mig lite fel. Det vi efterlyser är en förig hund med stort mått av självständighet. Jag ser det som en skillnad mellan förig och förarvek. Men jag kan ha blandat ihop begreppen.
Jag (som kanske inte heller har 100% koll på begreppen) förstår precis hur du menar! Jag tycker nämligen att vår isländska fårhund är precis sådan :) Han är uppmärksam och lättlärd, vill gärna jobba och "göra rätt" och väldigt pepp på att göra det man föreslår. Men är man INTE där och föreslår något hittar han självständigt på ett jobb som behöver göras (till exempel det där med att jaga bort rovfåglar) och han är inte på något vis "klängig" eller kräver instruktion hela tiden. Jag tänker att det kommer av rasens ursprungliga jobb på Island, där det är väldigt stora ytor och hunden måste kunna valla (både får och hästar) rätt självständigt och vara lite "tuff", samtidigt som den också måste lyssna och vara uppmärksam på vad som ska göras.
 
Upplever hunden vi har nu som självständig men förig. Det kanske är mest semantik detta, möjligt att vi lägger helt olika saker i begreppen. Tänker att självständigheten delvis innebär att hunden kan jobba för sig själv, även att hunden inte är väldigt bunden vid en.

Det jag tänker som förig kanske rentav är förarvekhet 🤷🏼‍♀️

Jobba självständigt. Hur menar du? Skicka hunden på en uppletanderuta/sökruta och sen ska jobba självständigt tills den hittat ett föremål/figurant? Eller jobba självständigt som i vissa vakthundsraser som självständigt ska fatta beslut om den som kommer in på området hör hemma där eller inte och självständigt jaga bort inkräktaren? Eller självständigt som hos jakthundar som självständigt ska göra sitt jobb under jakten utan en jägare som ger kommandon hela tiden? Eller självständigt som en råtthund som ska gå på gården och ta råttor och möss?
 

Liknande trådar

Hundavel & Ras Det är mer än tio år kvar till jag förmodas gå i pension. Men när jag satt och funderade på att min nuvarande hund skulle må bra av en...
5 6 7
Svar
131
· Visningar
8 924
Senast: Hedinn
·
Hundavel & Ras Hej! Jag har entusiastiskt läst många "vilken ras"-trådar här på buke och faktiskt registrerat mig här för att fråga er kloka människor...
2
Svar
23
· Visningar
3 257
  • Låst
Hundavel & Ras Vill ge en hund bästa möjliga liv och förutsättningar. Tyvärr blir jag inte klokare på vilken ras som skulle passa bäst. Och kan heller...
5 6 7
Svar
133
· Visningar
12 352
Senast: Snurrfian
·
Hundavel & Ras Hej! Jag planerar att skaffa en ny hund efter flera år utan. Jag är en väldigt aktiv person som är ute och tränar mycket. Planerna är...
3 4 5
Svar
85
· Visningar
8 556
Senast: Roheryn
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Kattsnack 10
  • Hundrädda
  • Hjälp mig utvärdera rasförslag?

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp