Bukefalos 28 år!

Rövhatten som blev som folk

Jag har ett rövhatt-ex. Jag tror inte att han är en rövhatt i sin nuvarande - mycket längre - relation, men jag tror att det till stor del beror på att de två tillsammans inte har haft ett lika pressat liv. De har inga gemensamma barn, de har inte varit panka ihop, och att de på det hela taget matchar varandra bättre. Jag misstänker tyvärr att en del av den "matchningen" är att hon underordnar sig honom på en del sätt som jag inte gjorde. Och jag tror att den underordningen faller sig naturlig för henne. Men summasummarum är han inte en rövhatt för henne, tror jag. De har dock mycket långt ifrån ett förhållande som jag hade trivts med, tror jag.
 
Ja, jag har sett det.
En man som utvecklats till en insiktsfull och mogen människa. Han har gjort det genom att vara gift med en väldigt fin människa som utvecklats i takt med honom. De har vuxit tillsammans.

Annars tror jag som flera andra att man påverkar varandra och att man i en ny relation med en annan person kan bete sig kapitalt annorlunda. Inte självklart. Men det händer. Både för kvinnor och män.
 
Alltså, jag tror att min man skulle ha klassats som en rövhatt i sitt förra förhållande :o tänker inte berätta detaljer här eftersom många vet vem jag är, men det är inte snyggt...

Som tur var visste jag inte mycket av det när vi träffades utan fått berättat efter hand. Jag skulle säga att det berodde på en mkt konflikträdd man som inte vågade sätta ner foten och bryta (nej, det är fortfarande inte okej bara för att förhållandet var uselt) i kombination med en partner som väldigt mycket tillät honom att bete sig illa.

Idag är han i många delar en fantastisk man. Visst har han sina brister, men inte på rövhatt-nivå. Vi är jämställda, han har slagits för att få umgänge med sina barn och är en fantastisk pappa till dem och vår gemensamma son. Brukar ofta tänka att jag är lyckligt lottad när jag hör andra berätta hur de har det hemma!
Min hade fått viss kritik av fd (slarvig, lagade aldrig mat), men vi är mer på samma slarvighetsnivå så att säga och han lagar det mesta av maten (men hennes väninnor tyckte om honom).
 
Jag har egentligen ingen insikt i hans nya förhållande, men med tanke på att han behövde förklara för mig att visserligen jobbar hans nya med män men de är ju homosexuella allihopa hyser jag inget större hopp. Jag hoppas jag har fel, med tanke på att hon kommer till ett helt nytt land är hon ju mer beroende av honom från början.
 
Min pappa är ett exempel på en rövhatt som blev som folk.
Han har inte varit särskilt rolig många gånger under min uppväxt och inte heller i den relation vi haft när jag blev vuxen. :(

Jag skulle kunna skriva en hel bok, tror jag...

Men, han skilde sig för ett och ett halvt år sedan från min mamma.
Träffade en ny kvinna, fast i omvänd ordning då, och är nu gift med den nya kvinnan sen i somras.

Som han har förändrats. :bow:
Hennes kärlek och goda inflytande på honom har gjort honom till en väldigt mycket bättre människa.
Hon är fantastisk, men det mest fantastiska tycker jag ändå är att hon säger till min pappa, han lyssnar och gör som hon föreslår. Han är 71 år och är så öppen, vilket i sig är ganska imponerande, tycker jag.
Det är inte så att hon har hjärntvättat honom på något sätt. Snarare gett honom bra redskap och vägledning för att kunna förbättra sig själv.
Sen märker han ju själv hur bra allt blir och vilka goda energier som bildas när man är trevlig och generös.
Sen sprider det sig som ringar på vattnet.

Så, ja det kan hända! Även om chansen att vinna på lotto är större. :D
 
Finns han? Rövhatten som blev en bra man att leva med? Jag tänker på de många trådar som vi haft här, och de slutar ju i regel med att kvinnan lämnar. Har det hänt att rövhatten lärde sig något av det och kom till insikt, kanske till och med att förhållandet fungerade igen? Eller en gång rövhatt, alltid rövhatt?
Jag känner bara att det vore trevligt med lite hopp för mänskligheten mellan varven... ;-)

Mitt första ex ville inte att jag skulle studera på annan ort 20 mil bort, bara tanken på detta scenario ledde till massa konflikter, oro och sedermera dumpning.

Han blev sedan ihop med en annan tjej som åkte iväg och studerade på annan ort mer än 20 mil bort, de hade distansförhållande i nio(!) år, flyttade sedan ihop och är nu gifta.

Poletten trillade ner i just det fallet. :D
 
Fullblodsrövhatten kanske inte blir en drömprins (alltså jag snackar fysisk och psykisk misshandel eller notorisk otrohet tex) men att ett förhållande som är på väg åt skogen på grund av den enes beteende kan vända och bli riktigt bra har jag sett flera bevis på i min närhet. Eller att den ene "skärpt till sig" för den andres skull. Gemensamt för dessa är att de båda kommit fram till slutsatsen att detta är inte bra och båda vill göra det till något bättre och fortsätta satsa på varandra. Det har inte räckt att den missnöjde surat och sagt åt den andre att skärpa sig, båda måste förstå vad som är dåligt och båda måste vilja ha och anstränga sig för förändringen. Oftast är det inte heller bara rövhatten som föder det destruktiva utan båda har tagit roller som inte är bra.

Men jag tror man behöver komma till vägs ände liksom och stå med ena foten i och ena foten ur relationen och välja varandra lika mycket båda två och välja att vända förhållandet med vad det nu kan behöva innebära i förändringsväg. Inte bara slentrianmässigt glida på i något man inte trivs i och tro att det magiskt ska ändras av sig självt eller bara genom sig själv.
 
Jag skulle säga att det absolut finns, och att det då ofta kan handla om mognad (hur många är lika vettiga i tonåren som när de är 40? Förhoppningsvis mognar man med åren.. även om en del är jävligt late bloomers :meh:) och att man blir en annan i en relation med en annan människa.

Having that said, så gick min styvfar från att banka mamma gul och blå till att av någon anledning sluta- och han har inte rört henne de senaste tio åren. Jag hade verkligen aldrig trott att någon som slår slutar, och hade aldrig någonsin sagt det till någon som befinner sig i en destruktiv relation, men uppenbarligen kan det hända. Sedan ska det absolut tilläggas att även min mor kan bete sig som en riktig rövhatt och vara extremt provokativ, så det kan ju härledas till att även hon lugnade sig lite kanske. Men nu för tiden är hon definitivt den röviga i relationen. (Och jag som i femton år inte förstod varför mamma inte drog undrar nu varför han inte drar. Världen är mycket, mycket märklig ibland.)
 
Jag skulle vilja säga att man inte ska ge upp hoppet helt men frågan är hur många som idag, 2016, vill vara delaktiga i en rövhatts resa från rövhatt till icke rövhatt? Jag gissar att siffran sjunker för varje år som går. Det är ju mer troligt att det är nästa partner som får uppleva flrändringen tänker jag.
En lathatt som blir lämnad kan kanske speeda upp sig i nästa förhållande för att inte bli lämnad igen. Det tror jag absolut.
 
Jag har en sådan, då kontrollerande, aggressiv, dominant osv, idag omtänksam, hänsynsfull, omhändertagande, stöttande osv osv. Klart jag vill strypa honom ibland men det är ömsesidigt haha.

Men jag skulle aldrig rekommendera någon att ge sin respektive chansen att förändra sig, eller rättare sagt handlar det om att själv förändra sin partner, de gör det ju knappast på eget bevåg. Det är HÅRT arbete som mest troligt inte kommer ge resultat, se bara på resultaten i den här tråden. Det är ett jäkla under att jag lyckades spela korten så bra att vi fick till en förändring. Förtjänar nästan Nobels fredspris för den prestationen.
 
En kompis hade en pojkvän som betedde sig rätt rövhattigt. Inte elak men han var en riktigt usel partner, möjligen höll han till i nån slags otrohetsgråzon osv. Under de månaderna de var ihop mådde min kompis så dåligt, hon var jämt ledsen över hur han behandlade henne trots att hon gång på gång försökte prata med honom om saken. Nåt år efter det tagit slut var de plötsligt ihop igen och tänka sig han hade faktiskt förändrat sig! Han hade fått en tankeställare, insett att han ville vara med henne och att man måste ta sig i kragen om man ska ha ett förhållande. Nu har de varit ihop i flera år och äger hus tillsammans. Även om man såklart aldrig kan veta hur det är bakom stängda dörrar verkar min kompis faktiskt lycklig nu.

Jag tror dock att det här är extremt ovanligt och kvinnor kan göra produktivare saker än att vänta på att en rövhatt eventuellt ska skärpa sig.
 

Liknande trådar

Fritid Jag har en fritidsaktivitet där jag tappat känslan av att det ska bli roligt. När jag väl är där och gör det så är det roligt och...
Svar
17
· Visningar
1 305
Senast: hollypolly
·
Relationer Jag går och funderar och undrar lite om det finns roliga solskenshistorier om relationer som återuppstått? Jag har tex ett ex sen...
2
Svar
22
· Visningar
2 070
Senast: lingonben
·
Träning Hej! Jag har nu haft min häst i ett par år så vi känner varandra väldigt väl. I början kunde vi inte rida ifrån gården eller rida ut...
Svar
6
· Visningar
852
Senast: Lutten
·
Kropp & Själ Jag insjuknade i hög feber i mitten av november. Två veckor senare sökte jag vård då febern aldrig gick ner, skickades till...
2
Svar
20
· Visningar
1 309
Senast: manda
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp