Sv: Schizofren häst
Ah, du menar så. Mer Asperger-syndrom fast a la häst..
Autism är ju så brett och det är så mycket olika "problem" man kan ha av det.
Just det där att vissa inte fattar det sociala språket håller jag med om. Oftast är det hästar som aldrig fått lära sig det. Antingen har de gått ensamma mycket eller gått med hästar som inte riktigt varit goda ledare och drivit igenom att *en signal* betyder "akta dig" etc.
De kan ha fällt öronen, hotat med kroppen och huggit etc med inte drivit det till sin spets så pass att hästen som gjort överträdelsen backar. De ger upp innan de fått korrekt respons.
En bra uppfostrare driver ju genom. Den säger "nu passar du dig" och gör hästen inte det så får den en känga om det behövs. Den ser till att få respons.
Jag har en häst som är utdömd för lynnesfel för lite mer än 20 år sen. Han är Islandskorsning och har lite annat utseende och rörelsemönster. Men han har framför allt haft svårt att läsa andra. Han är ju dock störd på pappret sas(förmodligen dock inte medfött, utan förvärvat genom livserfarenheter). Honom har det aldrig riktigt gått att få helt bra på det där att läsa andra hästar. Han har lärt sig att undvika konflikt nu iom att han nu är 30 år och går undan, han är ranglåg och vet det. Tyvärr blev han dock rädd då han insåg att han tappat rang. Han var rädd för även vänliga hästar.
Dock terapiade min lillhäst, som än inte lärt sig läsa andra, honom omedvetet. För han fattade inte att backa av då min häst blev rädd eller ilsk pga det. Han bara fortsatte tränga sig på och käka samma hög, sen tvångs-klia, stå nära.. Till slut vande sig min gamling och vågade sen även äta ihop med andra hagkompisen etc.
Förr om åren rök han ju ihop med hästar ibland för att han läste dem fel och för att han gjorde saker vid ihopsläpp som var onormalt. Han kunde komma in som ensam ny i flock och försöka styra upp saker, vara i för hög energi, hållning, rusa etc.
Att unga är så är ju mer vanligt. De har inte lärt sig. En del är det längre än andra trots samma flock. Så visst har de olika fallenhet för det. Men jag upplever att hästar väldigt, väldigt sällan har medfödda defekter mentalt. Oftast är de inlärda av stoet(mamman) eller av andra hästar eller oss människor.
Eller så beror det på fysiska fel, synfel, hörselfel, smärta etc.
Jag ser ju många hästar som alltid hållits ensamma som lärt sig störda sinaler. En del av dem är dock lite så där småagressiva mot andra och lyckas då trots ina sociala skills slå sig till toppen i hagar där det saknas en bra ledare som har kunskap att backa upp sina beslut. Oftast är de här hästarna halvunga iaf.
Sen ser man en del som flaskuppfötts av människor som inte riktigt klarat av att vara konsekventa nog som också är störda i språket.
Allt pillande o plockande stämmer också. Min kastrerades som fyraåring och är i år sex. Han har kvar mycket av dessa hingsfasoner MEN är en mycket vänlig individ ändå. Han kan gärna mäta hur breda hängslerna är med andra hästar och kan INTE gå med ston, annars är han snäll! Men han kommer nog aldrig sluta med de nu så inlärda beteendena, inte din heller 
