G
Gullregn
Hejsan!
Min familj har ett eget stall på tomten där vi har tre hästar. Vi har inga inakorderade hästar eller liknande så det blir att man rider ensam 90 % av ridturerna. Att rida ensam funkar väldigt bra. Ibland kan hon bli lite nojjig men det går över snabbt.
Däremot när man rider med en kompis (dvs pappa med hans travare som han kör) så blir hon jätte stressad. Antingen, om travaren går först, så ska hon HELA tiden trava efter för att komma ikapp (hon har ju kortare ben än travaren så hon går långsammare) och ifall han går bakom en krök så man inte ser honom så blir hon fullständigt galen och börjar gnägga och ska genast galoppera efter.
Om hon däremot går först, då går travaren in i baken på henne hela tiden som resulterar att hon antingen skyndar sig för att bli av med honom, eller går trögare för att typ få en anledning till att kicka. (hon har aldrig kickat, men man känner att hon saktar ner och ser att hon för öronen bakåt).
Det är såklart väldigt synd att hon ska behöva bli så pass stressad när vi för en gångs skull får sällskap när man är ute och rider...
Någon som har något tips? För jag vill ju inte behöva sitta och dra i tyglarna konstant utan jag tror mer på att rida med långa tyglar, men då börjar hon bara trava/takta bakom vagnen...
Min familj har ett eget stall på tomten där vi har tre hästar. Vi har inga inakorderade hästar eller liknande så det blir att man rider ensam 90 % av ridturerna. Att rida ensam funkar väldigt bra. Ibland kan hon bli lite nojjig men det går över snabbt.
Däremot när man rider med en kompis (dvs pappa med hans travare som han kör) så blir hon jätte stressad. Antingen, om travaren går först, så ska hon HELA tiden trava efter för att komma ikapp (hon har ju kortare ben än travaren så hon går långsammare) och ifall han går bakom en krök så man inte ser honom så blir hon fullständigt galen och börjar gnägga och ska genast galoppera efter.
Om hon däremot går först, då går travaren in i baken på henne hela tiden som resulterar att hon antingen skyndar sig för att bli av med honom, eller går trögare för att typ få en anledning till att kicka. (hon har aldrig kickat, men man känner att hon saktar ner och ser att hon för öronen bakåt).
Det är såklart väldigt synd att hon ska behöva bli så pass stressad när vi för en gångs skull får sällskap när man är ute och rider...
Någon som har något tips? För jag vill ju inte behöva sitta och dra i tyglarna konstant utan jag tror mer på att rida med långa tyglar, men då börjar hon bara trava/takta bakom vagnen...
