Svenskt halvblod

[MamaJustify]

Ska införskaffa nya familjemedlemmar till hösten, en häst vi fastnat för är svenskt halvblod, 11 år är den häst vi tittat på. Vi ska använda hästen som skogsmulle men något hopp i ridhuset någon gång kommer nog ske.
Vill gärna ha synpunkter från er som äger svenskt halvblod, tycker ni den är bra som första häst? Andra tips och tankar! Skriv på!

 

[pinky]

Sv: Svenskt halvblod

Det är högst individuellt, skulle jag vilja säga.

Det är ju en ras som är avlad för tävling och hög ridbarhet, och vissa individer är ganska känsliga och kanske inte så lämpliga nybörjarhästar. Andra individer är lugna och trevliga, så känn efter och fråga mycket om den häst ni funderar på just nu. 11 år brukar ju vara en bra ålder, förutsatt att hästen är normalt riden och utbildad.

Min egen häst är en riktig prinsessa, men en hel del egna åsikter och kan vara en riktig sprättmaja när hon är på det mer piggelina humöret, men är jättego vanligtvis.

 

[Snowball]

Sv: Svenskt halvblod

Jag tror det är omöjligt att säga hur "rasen" är då det finns så många individer och andra faktorer spelar också in uppväxt, utbildning med mera. Men visst är många trevliga och lämpliga som första hästar. Provrid hästen i olika situationer och miljöer, gärna flera gånger hantera den också från marken, hämta i hagen med mera. Det optimala är väl att få ta hästen på prov men det är kanske inte möjligt

Ska man vara lite petig heter det Svensk varmblodig ridhäst (SWB)

 

[Görel]

Sv: Svenskt halvblod

Rasen har en öppen stambok och är långt ifrån homogen. Det finns allt från väldigt tävlingsavlade individer och såna som står högt i blod till de med äldre stam som har ett lugnare temperament men kanske inte är så kapabla.
Generellt kan man säga att rasen är avlad för ridning i många generationer och att de flesta individer är ändamålsenligt byggda.

 

[pinky]

Sv: Svenskt halvblod

Det kan väl sägas vara ett stort plus för rasen, att de verkligen är avlade för ridning och ofta har lätt för sig. Rena grundgångarter och ett visst mått av naturlig bärighet är ju lättare att hantera för en mindre rutinerad ryttare.

Att som första häst köpa en travare eller en grov, tung häst som i grunden kräver mer kunskap för att vara/bli en lättriden och trevlig individ kan ju vara en nackdel. Åtminstone om man inte har planer på att träna regelbundet och gå in för att kämpa och lära sig.

Bättre utgångsläge för trevlig skogsridning med en häst som inte kräver så mycket grundarbete, sas.

 

[Sickan]

Sv: Svenskt halvblod

Rent generellt tycker jag inte att man ska titta på ras utan till individ. Däremot har man kanske större chans att hitta vad man söker inom vissa raser. Många halvblod är väldigt bra förstahästar lämpade för ridning.
Jag håller helt med Pinky att köpa en häst som inte är avlad för ridning blir sällan kul.
Vi har 4 halvblod som alla är olika individer. En som himlen kan falla ner i huvudet på och ändå frågar hon bara om det finns någon mat över.
En är en pipsill som är övertygad om att hennes sista stund är kommen bara man nämner att man ska tvätta benen med en svamp. Den tredje är stark i psyket och har mycket egen vilja som växlar på ett par minuter. Den sista går igenom livet utan att fatta någonting verkar det som. Det är ungefär som han säger jaha, är det så, det hade jag ingen aaaaaning om. Men ok.

Men alla är otroligt snälla och roliga när man lärt känna dem. De är också allsidiga och kan användas till lite av varje. Så leta efter rätt individ och ert hästägande kommer att bli positivt och roligt. Fel individ =

 

[Lovisaleonora]

Sv: Svenskt halvblod

Jag är ridhästmänniska så jag har ju genom hela min rid"karriär" träffat på övervägande halvblod.

De absolut bästa, lugnaste och mest välutbildade hästar jag suttit på har varit svenska halvblod. Och de absolut farligaste varmpannorna som m e m var att betrakta som ett aktivt självmord var - just det! - svenska halvblod.

ALLT handlar om individ och lämplighet. Det jag tycker är en bra häst tycker någon annan är en urkass häst för deras ändamål.

Det enda som generellt går att säga är att den stora majoriteten svenska halvblod är avlade som ridhästar. Även om det givetvis finns en och annan körhäst i stamboken också (som heter Avelsföreningen för svenska varmblodiga hästen - ett svenskt varmblod är alltså ett halvblod och inte en travhäst som många felaktigt tror)

 

[Nomina]

Sv: Svenskt halvblod

Huruvida det är en lämplig häst för dig kan bara du (och ev. din tränare om du har någon) avgöra.

Genom att bara veta rasen är det dessutom ännu svårare (omöjligt) för oss som inte känner varken dig eller hästen att avgöra om det passar.

Enligt min erfarenhet är Svenskt halvblod den ras där individerna är mest olika, skulle jag faktiskt våga påstå. Vet inte ens om det finns något rastypiskt temperament för dem? (ex. fullblod brukar vara känsliga och ha lite nerv, fjordingar brukar vara coola och "hårda" - jag har fullblod nu och har haft fjording, så ingen behöver ta det som någon slags kritik mot raserna eller liknande). Halvbloden kan vara precis hur som helst

 

[iNHALE]

Sv: Svenskt halvblod

Svenska halvblod är generellt mångsidiga hästar som lämpar sig till lite av varje. Som tidigare påpekats är det väldigt individuellt, vissa är lugna som filbunkar och andra är som ånglok. Men om det är "rätt" individ ni hittat spelar rasen ingen direkt roll. Halvblod lämpar sig både för hobbyridning och tävling på hög nivå och kan med andra ord fungera ypperligt som skogsmulle, likväl som tävlingshäst beroende på hur individen är.

 

[Kiwifrukt]

Sv: Svenskt halvblod

Jag skulle nog vilja säga att det är väldigt individuellt hur hästen är, det är svårt att generalisera utifrån en hel ras, alla hästar är individer och helt olika. Jag har träffat på fullblodskorsningar (som ändå är registrerade inom svenska varmblodiga hästen alltså) som tränats hårt för tävling, som kanske inte har haft den bästa starten på livet och som ändå är lugna, harmoniska och ytterst lämpliga som familjehäst/skogsmulle. Jag har även träffat exemplar som "egentligen" skulle haft alla förutsättningar för att vara lugna och harmoniska, men som varit rena nervknippen och som knappt gått att hantera av erfaret yrkesfolk.

Efter att pratat lite med folk som är insatta så har jag fått uppfattningen att det handlar lite om stammen också. Jag hade ett halvblod på foder ett tag, som var riktigt, riktigt gräslig, och tydligen ärvde både pappa och morfar ner det temperamentet, så det hade hon tydligen i generna. Hon var dessutom 14 år, så hon var absolut ingen unghäst.

Ska ni ha hästen som familjehäst? Hur stora är ni som ska rida på hästen? Är ni småväxta, och/eller att det är barn som är inblandade så skulle jag varmt rekomendera en större D-ponny, "bytte" ovan nämnda halvblod mot en new forest, och även om det också självklart handlar om individer (och stam, både mamman och alla syskonen till min ponny är fantastiska familjehästar), så är det tusen gånger roligare med en häst som inte försöker döda en för att man öppnar boxdörren. Det finns ju även nättare fjordingar, som mycket väl kan gå lättare markarbete och hoppning, även nättare nordsvenskar.

Nu är jag ganska kortväxt så jag föredrar att rida ponny, men jag känner rent spontant aldrig mer ett halvblod för min del. Hade mer krångel med den hästen än vad jag haft med alla mina tre ponnyer sammanlagt under tio års tid. Men det var återigen just den hästen som var en besvärlig, och framför allt dåligt uppfostrad, individ.

Känns det rätt med hästen ni har tittat på, så blir det säkert jättebra i slutändan. Det är det som känns rätt för just ER med den aktuella hästen som är det viktiga. Lycka till!

 

[MamaJustify]

Sv: Svenskt halvblod

Jag skulle nog vilja säga att det är väldigt individuellt hur hästen är, det är svårt att generalisera utifrån en hel ras, alla hästar är individer och helt olika. Jag har träffat på fullblodskorsningar (som ändå är registrerade inom svenska varmblodiga hästen alltså) som tränats hårt för tävling, som kanske inte har haft den bästa starten på livet och som ändå är lugna, harmoniska och ytterst lämpliga som familjehäst/skogsmulle. Jag har även träffat exemplar som "egentligen" skulle haft alla förutsättningar för att vara lugna och harmoniska, men som varit rena nervknippen och som knappt gått att hantera av erfaret yrkesfolk.

Efter att pratat lite med folk som är insatta så har jag fått uppfattningen att det handlar lite om stammen också. Jag hade ett halvblod på foder ett tag, som var riktigt, riktigt gräslig, och tydligen ärvde både pappa och morfar ner det temperamentet, så det hade hon tydligen i generna. Hon var dessutom 14 år, så hon var absolut ingen unghäst.

Ska ni ha hästen som familjehäst? Hur stora är ni som ska rida på hästen? Är ni småväxta, och/eller att det är barn som är inblandade så skulle jag varmt rekomendera en större D-ponny, "bytte" ovan nämnda halvblod mot en new forest, och även om det också självklart handlar om individer (och stam, både mamman och alla syskonen till min ponny är fantastiska familjehästar), så är det tusen gånger roligare med en häst som inte försöker döda en för att man öppnar boxdörren. Det finns ju även nättare fjordingar, som mycket väl kan gå lättare markarbete och hoppning, även nättare nordsvenskar.

Nu är jag ganska kortväxt så jag föredrar att rida ponny, men jag känner rent spontant aldrig mer ett halvblod för min del. Hade mer krångel med den hästen än vad jag haft med alla mina tre ponnyer sammanlagt under tio års tid. Men det var återigen just den hästen som var en besvärlig, och framför allt dåligt uppfostrad, individ.

Känns det rätt med hästen ni har tittat på, så blir det säkert jättebra i slutändan. Det är det som känns rätt för just ER med den aktuella hästen som är det viktiga. Lycka till!

Det är jag och min man som ska rida på hästen. Barnen har ponnys att rida på. min man är lång jag är kort så det gäller ju att hitta något som passar oss båda. Dock rider min man fjording varje vecka och det funkar jättebra, vi har tittat på fjording också är intresserade av den rasen.