Syn på heterosexualitet?

[TomasN]

Det är inte omöjligt att du är nåt på spåren här...

Ja nu spekulerar jag men jag lutar mer åt att jag i så fall är en samhällsfara pga jag är man än pga att jag är heterosexuell. Faktiskt.

 

[Alexis]

Jo men jag tror man kan missa målet. Är det tex heterosexualiteten som är problemet? Eller är det religionen? Religion kanske är samhälsfarligt? Eller islam är samhällsfarligt? kristendom är samhällsfarligt?

Kanske är det män som är en samhällsfara?

Ja det är kanske en kombination av allt det som är samhällsfarligt.

 

[aprilmaj]

-Om man lämnar sin flock, antingen för att man "slinter ner i diket" av misstag, eller medvetet bryter ut så är risken stor att man blir ensam på djupet än om man hittar kompisar, partners o s v. Västvärldens största plåga är ensamhet.

Vad består flocken av, tycker du?

 

[Mabuse]

I förra numret av Land så läste jag historia om någon som hetat Nicklas och haft en vanligt heterosexuellt förhållande med sin fru och fått tre barn. Men han fantiserade om att vara kvinna och gillade kvinnokläder. Nu har han bytt kön och blivit Nathali men frun är hen trogen ändå, och det måste vara ovanligt. Jag säger det rakt ut - jag tycker han gjorde fel. Han var ändå en fungerande man med familj.

Och nu är hon en fungerande kvinna med familj - vad är problemet?

Jag förstår inte riktigt, menar du verkligen att det är bättre att tvinga in sig själv i en roll för att anpassa sig, än att leva som man mår bäst? Skulle du själva t ex vara bekväm med att tvinga dig själv till att leva ut manlighet, och gifta dig med en kvinna, om det var vad samhället förväntade sig av dig?

Jag håller med om att ingen människa är en ö, men jag kan för allt i världen inte förstå varför heterosexualitet skulle vara mer uppbyggligt än homosexualitet eller bisexualitet?

Du verkar också ha någon märklig bild av att man blir homosexuell som en konsekvens av någon fysiologisk eller upplevelsemässig störning, och när man mår bra igen och blir frisk, då återgår man till att vara heterosexuell. Alla exempel på homosexuella du har givit är folk som är lite olyckliga/sjuka på något sätt, har haft något fel, och därför (??) blivit homosexuella.

Det känns som att du känner ett väldigt märkligt urval människor. De homosexuella jag känner har nån gång i tonåren eller tidigare insett att de är homosexuella, utan mer trauman eller fysiska fel i bagaget än någon annan, de har vanliga jobb och vanliga liv och vanliga relationer och äktenskap, och har inte mer problem eller olycka i livet än någon annan. Det enda som möjligen skiljer är att en del är mer diskreta med sina relationer än den genomsnittlige heterosexuella - förmodligen för att de stött på sådana som du, som antar att den som är homosexuell är sjuk/störd/traumatiserad på något sätt, och vem vill flagga upp att man hör till den klubben?

 

[Trani]

Ja nu spekulerar jag men jag lutar mer åt att jag i så fall är en samhällsfara pga jag är man än pga att jag är heterosexuell. Faktiskt.

Å andra sidan gör din heterosexualitet att du söker kontakt och bygger relationer med kvinnor och på så sätt sätter dem i en risksituation. Du använder också kvinnor för att definiera din egen manlighet (därmed inte sagt att homomän inte gör det alls), sexuellt och socialt. Jag tror att din position som heterosexuell man intas på en större bekostnad av kvinnor än om du hade varit homo.

(Jag pratar givetvis inte om din person specifikt.)

 

[Mabuse]

Ja, jag vet jag är hemskt omodern o obekväm! (...) Alla kan väl den där barnramsan "mammas lilla kråka skulle ut å åka men ingen hade hon som körde. Än slank hon hit och än slank hon dit och än slank hon ner i diket.... När ingen o inget styr utom den egna lustan, och enda tabut är incest så är det väl inte så konstigt om folk slinker hit o dit och hamnar i diket och gör sig illa. Och finns det ingen morsa som drar upp den olycklige och tröstar o plåstrar om... då kanske han / hon inte tar sig upp på vägen igen utan försvinner ut vildmarken. Ut i friheten och ensamheten.

Slinker ner i diket och gör sig illa? Ut i ensamheten? Vad pratar du om?

Att vara annat än bisexuell betyder inte att man lever ensam och utstött (annat än av såna som dig då, men gissningsvis söker man sig till andra sammanhang där folk är lite mer vidsynta) eller ligger i ett dike och gråter - man har självklart relationer och familj och ett sammanhang, precis som alla andra. Det är ju heller verkligen inte så att om man inte är heterosexuell, ja, då går man igång på vad som helst och far runt i livet som enplanlös flipperkula, som sätter på lite vadsomhelst och varken vet vad som är upp eller ner, eller vem man själv är. Så kan det ju bli, om man lever i ett samhälle där det inte finns några andra alternativ än att vara hetero, för att man inte känner att det finns någon plats för en om man inte passar in. Förhoppningsvis har vi inte ett sånt samhälle.

Lika lite som att du planlöst sätter på allt av hankön, och inte vet vem du tycker om eller varför, utan sätter på grannen och chefen och diverse svin och vad som helst för att du är heterosexuell, så gör homo- eller bisexuella det. Man lever ju fortfarande i samhället, det är rimligen väldigt mycket annat som styr än den egna lustan, för alla människor. Väldigt få av oss kan planlöst sätta på alla människor vi får lust på, av många skäl. Det har ju inget med sexualitetens riktning att göra.

 

[Mabuse]

Å andra sidan gör din heterosexualitet att du söker kontakt och bygger relationer med kvinnor och på så sätt sätter dem i en risksituation. Du använder också kvinnor för att definiera din egen manlighet (därmed inte sagt att homomän inte gör det alls), sexuellt och socialt. Jag tror att din position som heterosexuell man intas på en större bekostnad av kvinnor än om du hade varit homo.

(Jag pratar givetvis inte om din person specifikt.)

Det vet jag iofs inte om det stämmer. Jag tycker nog kvinnoföraktet finns lika mycket eller lite hos män i gayvärlden som i resten av samhället, med uttryck som femme och frau, som ju verkligen inte ser kvinnlighet som något positivt öht.

 

[Trani]

Det vet jag iofs inte om det stämmer. Jag tycker nog kvinnoföraktet finns lika mycket eller lite hos män i gayvärlden som i resten av samhället, med uttryck som femme och frau, som ju verkligen inte ser kvinnlighet som något positivt öht.

Absolut att även ickeheterosexuella män sitter på kvinnoförakt. Det ingår i många manligheter. Men homomän behöver inte ha nära relationer med kvinnor för att definiera sig. Och det är ju i den nära interaktionen som män är som farligast för kvinnor.

 

[Mabuse]

Absolut att även ickeheterosexuella män sitter på kvinnoförakt. Det ingår i många manligheter. Men homomän behöver inte ha nära relationer med kvinnor för att definiera sig. Och det är ju i den nära interaktionen som män är som farligast för kvinnor.

Varför behöver man ha nära relationer med kvinnor för att definiera sig som heterosexuell? För egen del var jag i princip singel tills jag var 30, men jag var lika heterosexuell för det. Ens sexualitet blir ju inte annorlunda eller odefinierad bara för att man inte har sex.

Vet heller inte om män är mindre farliga för andra män, eller kvinnor de inte har sex med? Med andra ord, det är den manliga könsnormen som är problemet, inte sexualiteten. Det är inget nödtvång för en heterosexuell man att ha en nära relation med en kvinna för att kunna definiera sig - visserligen är det troligare att en heterosexuell man befinner sig ensam i hemmet med en kvinna än att en homosexuell man gör det, men därifrån till att det vore bättre för samhället att män och kvinnor inte hade nära relationer - det känns inte rimligt. Man kunde ju lika gärna tänka sig att om alla relationer var enkönade, så skulle ökningen i möjligheten att skapa separata världar för män och kvinnor skapa tillräckligt mycket mer problem för kvinnor att det skulle uppväga den extra misshandelsrisken av att det finns heterosexuella idag.

 

[Trani]

Varför behöver man ha nära relationer med kvinnor för att definiera sig som heterosexuell? För egen del var jag i princip singel tills jag var 30, men jag var lika heterosexuell för det. Ens sexualitet blir ju inte annorlunda eller odefinierad bara för att man inte har sex.

Vet heller inte om män är mindre farliga för andra män, eller kvinnor de inte har sex med? Med andra ord, det är den manliga könsnormen som är problemet, inte sexualiteten. Det är inget nödtvång för en heterosexuell man att ha en nära relation med en kvinna för att kunna definiera sig - visserligen är det troligare att en heterosexuell man befinner sig ensam i hemmet med en kvinna än att en homosexuell man gör det, men därifrån till att det vore bättre för samhället att män och kvinnor inte hade nära relationer - det känns inte rimligt. Man kunde ju lika gärna tänka sig att om alla relationer var enkönade, så skulle ökningen i möjligheten att skapa separata världar för män och kvinnor skapa tillräckligt mycket mer problem för kvinnor att det skulle uppväga den extra misshandelsrisken av att det finns heterosexuella idag.

Jag har inte sagt någotdera av det fetade.

På ett generellt plan tror jag att heterosexualiteten gör @TomasN lite mer utav en samhällsfara än om han "bara" hade varit man. När en kvinna blir mördad så är det sällan en bög som är gärningsmannen. Fast jag har ingen aning om huruvida sexualitet och våld hänger ihop på det sättet. Män är nog ungefär lika våldsamma, det bara riktas mot olika personer. Men eftersom kvinnor är underordnade så bidrar våld mot dem i större utsträckning till en negativ samhällsstruktur - förstärker patriarkatet => samhällsfarligt.

 

[Mabuse]

Slinker ner i diket och gör sig illa? Ut i ensamheten? Vad pratar du om?

Att vara annat än bisexuell betyder inte att man lever ensam och utstött (annat än av såna som dig då, men gissningsvis söker man sig till andra sammanhang där folk är lite mer vidsynta) eller ligger i ett dike och gråter - man har självklart relationer och familj och ett sammanhang, precis som alla andra. Det är ju heller verkligen inte så att om man inte är heterosexuell, ja, då går man igång på vad som helst och far runt i livet som enplanlös flipperkula, som sätter på lite vadsomhelst och varken vet vad som är upp eller ner, eller vem man själv är. Så kan det ju bli, om man lever i ett samhälle där det inte finns några andra alternativ än att vara hetero, för att man inte känner att det finns någon plats för en om man inte passar in. Förhoppningsvis har vi inte ett sånt samhälle.

Lika lite som att du planlöst sätter på allt av hankön, och inte vet vem du tycker om eller varför, utan sätter på grannen och chefen och diverse svin och vad som helst för att du är heterosexuell, så gör homo- eller bisexuella det. Man lever ju fortfarande i samhället, det är rimligen väldigt mycket annat som styr än den egna lustan, för alla människor. Väldigt få av oss kan planlöst sätta på alla människor vi får lust på, av många skäl. Det har ju inget med sexualitetens riktning att göra.

Annat än heterosexuell, skulle det förstås stå.

 

[enhorning]

Nej jag har inte heller sagt eller trott att du är en idiot.

Jag menar inte att du kallade mig idiot, utan menar att jag inte är en idiot som kollektiv bedömer folk.


Men att vara väldigt nära en svepande bedömning av heterosexuella känns märkligt. Homosexuella har fått utstå svepande negativa bedömningar länge men blir det bra och rättvist att göra samma sak med heterosexuella?

Nja ibland behöver den stora skalan se sig själva i spegeln, så en nära bedömande kan de få ta.

 

[TomasN]

Nja ibland behöver den stora skalan se sig själva i spegeln, så en nära bedömande kan de få ta.

Ja men då blir en viktig fråga: vad vill du uppnå med ditt uttalande? Går det att få bort heterosexualiteten i samhället? Är det ett mål ens? Om sexuell läggning är medfödd så känns det lite jobbigt här. Då har vi ett biologisk faktum som är samhällsfarligt.

Det blir lite som en biologisk diskussion om manligt och kvinnligt. Även om det skulle finnas biologiska skillnader så är det meningslöst att diskutera eftersom det iså fall inte går att förändra. Anser vissa.

Det är kanske ordklyveri men är det inte snarare normer i samhället som är en samhällsfara? Heterosexuella normer.

 

[Roheryn]

Ja men då blir en viktig fråga: vad vill du uppnå med ditt uttalande? Går det att få bort heterosexualiteten i samhället? Är det ett mål ens? Om sexuell läggning är medfödd så känns det lite jobbigt här. Då har vi ett biologisk faktum som är samhällsfarligt.

Det blir lite som en biologisk diskussion om manligt och kvinnligt. Även om det skulle finnas biologiska skillnader så är det meningslöst att diskutera eftersom det iså fall inte går att förändra. Anser vissa.

Det är kanske ordklyveri men är det inte snarare normer i samhället som är en samhällsfara? Heterosexuella normer.

Instämmer. Heterosexualitet i sig kan knappast vara samhällsfarligt (lika lite som homo- eller bisexualitet är det). Däremot kan heteronormen - särskilt om den dras alltför långt - vara en fara både för samhället i stort och för enskilda individer (nämligen de som avviker från den).

På samma sätt anser jag att män inte heller är någon samhällsfara - medan mansrollen (och kvinnorollen) i många stycken är det.

 

[Thaliaste]

Ja jag menar inget mer än så. Om du aldrig träffade ngn annan människa så skulle du inte kunna definiera din sexualitet i termer av hetero/homo/bi. Det finns ingen inre essens som kopplar ihop sexualitet och genus så.

Men om jag inte träffade en annan människa så skulle jag ju inte känna någon sexuell attraktion överhuvud taget. Det förtar ju inte det faktum att jag känner eller inte känner en sexuell attraktion när jag väl träffar människor (vilket jag ju trots allt gör i verkligheten), och att jag då är heterosexuell. Jag förstår inte varför det är intressant att fastställa att jag måste träffa en människa för att känna sexuell attraktion, det är ju basic. Men det kanske inte skulle säga något heller, i så fall fanns det ju inget för mig att förstå i det du skrev.

 

[Trani]

Men om jag inte träffade en annan människa så skulle jag ju inte känna någon sexuell attraktion överhuvud taget. Det förtar ju inte det faktum att jag känner eller inte känner en sexuell attraktion när jag väl träffar människor (vilket jag ju trots allt gör i verkligheten), och att jag då är heterosexuell. Jag förstår inte varför det är intressant att fastställa att jag måste träffa en människa för att känna sexuell attraktion, det är ju basic. Men det kanske inte skulle säga något heller, i så fall fanns det ju inget för mig att förstå i det du skrev.

Jo men frågan är om du har (potentialen/förmåga till) det begäret "inom dig" eller om det skapas i social interaktion. Kolla på sammanhanget, dvs diskussionen mellan mig och Mabuse.

 

[Thaliaste]

Jo men frågan är om du har (potentialen/förmåga till) det begäret "inom dig" eller om det skapas i social interaktion. Kolla på sammanhanget, dvs diskussionen mellan mig och Mabuse.

Vad menar du med "social" då? Att jag har ett sexuellt begär anser jag vara biologiskt, så ja på så sätt anser jag att det finns "inom mig". Att jag ska kunna rikta det mot något kräver att någon finns där, såklart. Och för mig så känner jag sexuellt begär för det manliga könet, alltså är jag heterosexuell.

 

[Trani]

Vad menar du med "social" då? Att jag har ett sexuellt begär anser jag vara biologiskt, så ja på så sätt anser jag att det finns "inom mig". Att jag ska kunna rikta det mot något kräver att någon finns där, såklart. Och för mig så känner jag sexuellt begär för det manliga könet, alltså är jag heterosexuell.

Social = tillsammans med andra människor. Jag tror inte att begärsriktningen med avseende på kön är medfödd/biologisk.

 

[Thaliaste]

Social = tillsammans med andra människor. Jag tror inte att begärsriktningen med avseende på kön är medfödd/biologisk.

Ok, då förstår jag. Då tror vi olika.

 

[enhorning]

Ja men då blir en viktig fråga: vad vill du uppnå med ditt uttalande? Går det att få bort heterosexualiteten i samhället?
Tja, går det?, Det vet vi inte för det är inte många som funderat på,
men att det "går" att bota homosexuella dock-det finns det, varför är det här mer synd om heterosexuella?


Är det ett mål ens? Om sexuell läggning är medfödd så känns det lite jobbigt här.
Det är inte fastställt, men återigen är det mer jobbigt för heterosexuella att tvingas leva med en av motsatt kön, än det är för det + många tusentalen homosexuella som lever så.

Det blir lite som en biologisk diskussion om manligt och kvinnligt. Även om det skulle finnas biologiska skillnader så är det meningslöst att diskutera eftersom det iså fall inte går att förändra. Anser vissa.
Ja, än finns det inget 100% jämnställt samhälle. Så det är öppet för diskussion.

Det är kanske ordklyveri men är det inte snarare normer i samhället som är en samhällsfara? Heterosexuella normer.

självklart.