Träning, hälsa och kost II

[Mineur]

Har precis avbokat mig från kvällens crossfit-pass Med förkylningsblåsa i munnen samt fortsatt jobbstress som gör att jag 1) sover som en kratta och 2) knappt har tid att ens äta, känns det som helt rätt beslut. Tråkigt dock, eftersom att dagens pass såg riktigt roligt ut. Hoppas kunna komma iväg under lunchen imorgon istället, eftersom jag ska jobba hemifrån då.

 

[Kiwifrukt]

Tack @FengurLaugar @Tassetass @Mineur

Den logiska delen av mig vet att ni har rätt. Faktum är att det är just det jag försökte undvika genom att inte gå på kalaset som hände. Farmor hade cancer och var nedsatt av det och någon i hemtjänsten var superförkyld och råkade smitta (farfar blev också sjuk, men han fick bara ont i halsen) och det tog knäcken på immunförsvaret. Så jag tog helt klart rätt beslut att inte gå, även om jag egentligen var så pass "frisk" att jag hade gått på ett kalas med unga, friska människor utan betänkligheter.

 

[EmmaBovary]

Var dags för fysioterapi igår igen, men blä vad dåligt det gick. Det märks tyvärr lite att min bromsmedicin nästan gått ur helt inför nästa injektionstillfälle som är i maj, känner av lite skovrester oftare och är svagare rent allmänt. Redan när jag gick in på VC så kände jag att vänsterbenet släpade lite, så det blev jag väldigt lågintensivt. Benen blev till bly efter bara några minuter på crosstrainern och resten av tiden så var det jättesvårt med balans och koordination. Speciellt svårt var det med utfall, framåt var okej men bakåt så fick jag liksom tänka till hur jag ens gjorde den övningen och vilket ben som jag skulle flytta, sen var jag supervinglig Utöver det så fick jag testa på någon enklare variant av sidoplanka.

Hur som helst så var det väl givande att sjukgymnasten påpekade att jag inte vinner något på att försöka pressa mig en sådan dag, att det snarare bryter ner. Och... att någon med ett mer tränat öga faktiskt ser skillnaden på mig en dålig dag, att jag inte överdriver. Sedan förtydligade hon att med en annan patient så hade hon kanske propsat på ett lite mer fast träningsschema hemma, men att hon vill att jag skulle gå lite mer efter dagsform och inte överdriva.

 

[zassoo]

Kram @Kiwifrukt heart

 

[zassoo]

Rapport från dagens träning på friskvårdstimmen:

Sprang totalt 4,2 km - 7x 500 m löpning varvat med 100 meter gång. Med FMTK-appen, funkar riktigt bra

Orkade springa på hyfsat i intervallerna, mycket fokus på teknik, kroppsposition och att lyfta fötterna ordentligt.

 

[FengurLaugar]

Maken har som förslag att vi ska springa en runda på ca 9 km som är stor del i kuperad skog ikväll. Gissar på att det kommer vara redigt blött och säkert snö kvar på något ställe Men det är lite roligare att springa i skogen så jag är på!

För övrigt så börjar jag känna rejäl träningsvärk från igår. Hantelpresserna gjorde sitt med axlar och skuldror i alla fall Känner även längre ner i ryggen efter de tunga marklyften.

Bra träningspass med hästen på lunchen också! Barnen sover borta i natt så jag har en ambition om att rida båda hästarna i morgon innan jobbet Går jag upp som vanligt så hinner jag utan problem eftersom jag inte har någon resväg till jobbet utan det räcker att jag är klar senast 7.55 Väntar foderleverans mellan 12 och 16 i morgon så jag kan inte utnyttja lunchen till att rida utan får jobba på lunchen eller om jag tar ett snabbt gympass istället

 

[zassoo]

Jag funderar på om det är en orimlig planering att springa nattorientering på fredag 21:30 och sen vara med på militärträning lördag 9:30?

 

[Tassetass]

Jag funderar på om det är en orimlig planering att springa nattorientering på fredag 21:30 och sen vara med på militärträning lördag 9:30?

Jag tror faktiskt inte att det är någon bra idé, speciellt inte när du precis hittat tillbaka till prestationslös och rolig träning igen.

#negativenancy

 

[zassoo]

Jag tror faktiskt inte att det är någon bra idé, speciellt inte när du precis hittat tillbaka till prestationslös och rolig träning igen.

#negativenancy

Party pooper

Jaa jo du har väl rätt... och jag vet att jag inte ska falla in i det där igen att försöka göra allt som är kul. Våga ta det lugnt.

Orientera ska jag göra, pappa åker upp hit och ska vara med också så jag vill passa på att umgås. Militärträningen kan jag ju ta nästa helg, det är inte så att det händer något om jag missar ett tillfälle.

Ja okej då Tänkte det att jag får nog ta och dubbelkolla den här planen med någon Man ska inte alltid lita på sig själv har jag lärt mig

 

[Linta]

Beklagar @Kiwifrukt

 

[Kiwifrukt]

Tack fina ni! Jag och ponny har i alla fall varit ute och ridit runt 80 minuter i alla tre gångarterna idag. Enda nackdelen är att det blev vår så himla fort från ren vinter att hästen inte alls har hunnit fälla pälsen, så hon blir jättesvettig. Men det ramlar väl bort nån gång.

 

[Lilla]

Min farmor har gått bort. Jag har världens sämsta samvete eftersom jag inte var med på hennes (jämna) födelsedag för en månad sen på grund av förkylning. Jag vet att jag hade haft ännu sämre samvete om jag gått dit i och med att hon var sjuk och absolut inte fick smittas, ens av något så "banalt" som ont i halsen. Men det hjälper ju inte när det är för sent nu.

Vad är det egentligen med det här sista j-vla halvåret, är det helt omöjligt att det kan låta bli att hända hemska, skitjobbiga, negativa saker?

Beklagar... Kram om du vill.

 

[FengurLaugar]

Jag, maken och hunden sprang milen igår som planerat Dock blev det inte rundan genom skogen utan vi tog den runt sjön som vi sprang förra onsdagen. Kändes riktigt bra och ännu lite lättare än sist. Vi hade inget jättetempo utan vi sprang och pratade typ hela tiden

Idag på morgonen har jag ridit båda hästarna precis som jag tänkt mig Gick upp 05.50 och var klar 07.50 så det var perfekt Får se om jag får ett infall och tar gymmet på lunchen eller om jag vilar och tar matlåda och kaffe ute i solen på uteplatsen Det sistnämnda låter mest lockande faktiskt med tanke på att jag har träningsvärk efter gymmet i tisdags, sprang milen och red ett pass igår och har ridit två pass innan jobbet idag Maken ska ta några timmar och kapa ved ikväll så jag ska städa och natta barn. Efter det tänker jag kvällsfodra och ligga i soffan bara.

 

[Mineur]

Var dags för fysioterapi igår igen, men blä vad dåligt det gick. Det märks tyvärr lite att min bromsmedicin nästan gått ur helt inför nästa injektionstillfälle som är i maj, känner av lite skovrester oftare och är svagare rent allmänt. Redan när jag gick in på VC så kände jag att vänsterbenet släpade lite, så det blev jag väldigt lågintensivt. Benen blev till bly efter bara några minuter på crosstrainern och resten av tiden så var det jättesvårt med balans och koordination. Speciellt svårt var det med utfall, framåt var okej men bakåt så fick jag liksom tänka till hur jag ens gjorde den övningen och vilket ben som jag skulle flytta, sen var jag supervinglig Utöver det så fick jag testa på någon enklare variant av sidoplanka.

Hur som helst så var det väl givande att sjukgymnasten påpekade att jag inte vinner något på att försöka pressa mig en sådan dag, att det snarare bryter ner. Och... att någon med ett mer tränat öga faktiskt ser skillnaden på mig en dålig dag, att jag inte överdriver. Sedan förtydligade hon att med en annan patient så hade hon kanske propsat på ett lite mer fast träningsschema hemma, men att hon vill att jag skulle gå lite mer efter dagsform och inte överdriva.

Åh, jag kan inte ens tänka mig hur det måste kännas när kroppen slutar att lyda på det sättet. En av mina närmsta vänner blev diagnosticerad med MS för fyra år sedan, och jag slutar aldrig imponeras över hur han kämpar och håller modet uppe. Men det låter ju som att du har en bra sjukgymnast i alla fall!

 

[Mineur]

Jag vaknade återigen med en stressklump i magen efter en natt med trasig sömn, men efter att ha legat och våndats över dagen i några minuter var det som att någonting vände och jag kände bara att nu skiter jag i det här. Nu skiter jag i att stressa och jobba övertid när ingen egentligen har bett mig att göra det. Jag skiter i att vara så jäkla duktig hela tiden och överprestera på alla möjliga sätt och vis. Det jag har klart till mötet imorgon får vara bra nog (och det är jag innerst inne 99% säker på att det är), och jag tänker inte hetsa mig igenom ännu en 12-timmarsdag utan lunchrast bara för att vara bäst. Är det inte bra nog så är det inte bra nog, men då tar jag itu med den biten då.

När jag blir såhär stressad fastnar jag ibland i mina egna föreställningar om hur perfekt allt måste vara, men när jag nu började tänka lite utanför lådan kände jag mig helt plötsligt rätt optimistisk över det jag åstadkommit. Så idag satsar jag på att jobba mina 8 timmar och inte mer, och på att ta en längre lunchrast med tillhörande crossfit (med både handstående och löpning på schemat idag, läskigt! ).

Dumt bara att det skulle dröja såhär länge innan jag insåg allt detta...

 

[FengurLaugar]

Jag vaknade återigen med en stressklump i magen efter en natt med trasig sömn, men efter att ha legat och våndats över dagen i några minuter var det som att någonting vände och jag kände bara att nu skiter jag i det här. Nu skiter jag i att stressa och jobba övertid när ingen egentligen har bett mig att göra det. Jag skiter i att vara så jäkla duktig hela tiden och överprestera på alla möjliga sätt och vis. Det jag har klart till mötet imorgon får vara bra nog (och det är jag innerst inne 99% säker på att det är), och jag tänker inte hetsa mig igenom ännu en 12-timmarsdag utan lunchrast bara för att vara bäst. Är det inte bra nog så är det inte bra nog, men då tar jag itu med den biten då.

När jag blir såhär stressad fastnar jag ibland i mina egna föreställningar om hur perfekt allt måste vara, men när jag nu började tänka lite utanför lådan kände jag mig helt plötsligt rätt optimistisk över det jag åstadkommit. Så idag satsar jag på att jobba mina 8 timmar och inte mer, och på att ta en längre lunchrast med tillhörande crossfit (med både handstående och löpning på schemat idag, läskigt! ).

Dumt bara att det skulle dröja såhär länge innan jag insåg allt detta...

Låter klokt att bromsa lite och känna att det du gör faktiskt är riktigt bra utan att behöva dra på ännu mer.

Jag är själv en sån person som ger allt och gärna överpresterar och vill vara duktig hela tiden fast jag inte måste. Men sen jag fick barn, framförallt efter andra barnet och då samtidigt bytte jobb, så har jag lärt mig att inte sikta så jäkla högt hela tiden. Jag har inte tid och ork för min familj och min fritid (hästarna och träningen) isåfall utan jag har fått lära mig hitta en väg som är bra för både mig och min arbetsgivare. Jag jobbar sällan över längre eller känner stress över att inte hinna med. Jag anser mig själv börja bli vuxen och mer ego Så dags när jag precis fyllt 29

 

[FengurLaugar]

Det blev ett snabbt benpass på lunchen. Körde knäböj och enbensmarklyft, totalt 30 minuter tog det Sen tog jag med matlådan och kaffe ut i solen och satt där resten av lunchen

 

[EmmaBovary]

Åh, jag kan inte ens tänka mig hur det måste kännas när kroppen slutar att lyda på det sättet. En av mina närmsta vänner blev diagnosticerad med MS för fyra år sedan, och jag slutar aldrig imponeras över hur han kämpar och håller modet uppe. Men det låter ju som att du har en bra sjukgymnast i alla fall!

På den här nivån är det inte så farligt, jag har vant mig vid att vissa symtom kommer och går. Är det däremot något nytt (eller sker oftare och mer markant) så är det dock en annan femma och mer otäckt. Sen är jag nog inte riktigt som din vän, det är inte min grej att hålla modet uppe Men visst, jag försöker ju ge kroppen bättre förutsättningar att stå emot sjukdomen åtminstone.

 

[Kiwifrukt]

Äsch, idag körde precis allt ihop sig. De skulle komma tillbaka och installera fibergrejen idag istället, någon gång på förmiddagen. Jag fick ingen mer exakt tid än så, så jag fick avboka mötet i stan och vackert strunta i att rida. Sen blev de inte klara ändå, när de väl dök upp, utan jag fick sitta standbye ytterligare ett par timmar. Men nu så är det äntligen klart. Jag var först lite inne på vilodag ändå för ponny idag i och med att jag hade möte egentligen efter lunch, men imorgon kör alltihop ihop sig ännu mer (katterna ska kastreras och jag ska besikta mormors bil på förmiddagen när katterna ändå är borta), så nu är jag halvt om halvt bitter för att jag inte red idag ändå. Vilodagen hade egentligen passat så mycket bättre imorgon.

 

[WS6]

Jag vaknade återigen med en stressklump i magen efter en natt med trasig sömn, men efter att ha legat och våndats över dagen i några minuter var det som att någonting vände och jag kände bara att nu skiter jag i det här. Nu skiter jag i att stressa och jobba övertid när ingen egentligen har bett mig att göra det. Jag skiter i att vara så jäkla duktig hela tiden och överprestera på alla möjliga sätt och vis. Det jag har klart till mötet imorgon får vara bra nog (och det är jag innerst inne 99% säker på att det är), och jag tänker inte hetsa mig igenom ännu en 12-timmarsdag utan lunchrast bara för att vara bäst. Är det inte bra nog så är det inte bra nog, men då tar jag itu med den biten då.

När jag blir såhär stressad fastnar jag ibland i mina egna föreställningar om hur perfekt allt måste vara, men när jag nu började tänka lite utanför lådan kände jag mig helt plötsligt rätt optimistisk över det jag åstadkommit. Så idag satsar jag på att jobba mina 8 timmar och inte mer, och på att ta en längre lunchrast med tillhörande crossfit (med både handstående och löpning på schemat idag, läskigt! ).

Dumt bara att det skulle dröja såhär länge innan jag insåg allt detta...

Klyschigt men.. Bättre sent än aldrig! Heja dig!