"Utnyttjad" på jobb pga kön?

[Avalbane]

Idag blev jag irriterad och kände mig utnyttjad på jobbet.

En person över mig, kom på den smarta idén om att be en reporter göra ett reportage om mig: ung tjej inom mansdominerat yrke.

Idén är det inget fel på. Bara det att jag känner mig utnyttjad på något sätt.

Jag uppfattar det som att det hela skulle vara ett sätt att få bra publicitet utåt, då föreningen varit mycket i blåsvädret senaste tiden.

Jag skakade på huvudet åt idén, jag avskyr att stå i rampljuset. Och att då få höra att det var inget farligt, utan det skulle underlätta mycket för en framtida karriär osv för det hade idekläckaren minsann haft hjälp av när hon jobbade på en mansdominerad arbetsplats och senare yrken.

“Jag kan nog övertalas.” Är det något som jag ogillar i den här världen så är det när något försöker säga åt mig vad jag ska göra.

En sak är säker, hade jag varit man hade det inte ens kommit på tal.

Har jag tur glöms det hela bort...

Vilket fall tänker jag inte bli utnyttjad för att andra ska se bättre ut utåt, speciellt inte pga mitt kön.

 

[tara]

Idag blev jag irriterad och kände mig utnyttjad på jobbet.

En person över mig, kom på den smarta idén om att be en reporter göra ett reportage om mig: ung tjej inom mansdominerat yrke.

Idén är det inget fel på. Bara det att jag känner mig utnyttjad på något sätt.

Jag uppfattar det som att det hela skulle vara ett sätt att få bra publicitet utåt, då föreningen varit mycket i blåsvädret senaste tiden.

Jag skakade på huvudet åt idén, jag avskyr att stå i rampljuset. Och att då få höra att det var inget farligt, utan det skulle underlätta mycket för en framtida karriär osv för det hade idekläckaren minsann haft hjälp av när hon jobbade på en mansdominerad arbetsplats och senare yrken.

“Jag kan nog övertalas.” Är det något som jag ogillar i den här världen så är det när något försöker säga åt mig vad jag ska göra.

En sak är säker, hade jag varit man hade det inte ens kommit på tal.

Har jag tur glöms det hela bort...

Vilket fall tänker jag inte bli utnyttjad för att andra ska se bättre ut utåt, speciellt inte pga mitt kön.

Eller hur.

Fast en kan se det och utnyttja det faktum att du är värdefull och göra en "karriär" av det. Det vill säga rent praktiskt, begär löneökning eftersom det är en påfrestning för dig. Det kan ju vara en engångssumma eller en förmån. Du gör ett extrajobb. Dessutom så blir du lojal mot företaget och kan "upptäckas" . Det är en merit i sammanhanget och du har den meriten. Bra , se till att få betalt.

Män har blivit inkvoterade under lång, lång tid så att några år kvinnor blir inkvoterade så låt det vara så.

Vad jag försöker skriva är se det positivt ändå.

Fast utan tvekan finns det risker för företaget när de försöker promota något som inte är sant och risker för dig om du försöker att göra något som du inte har kompetens eller lust för.

 

[Lager]

Tänker lite om @tara - det är ett extrajobb som du är tillfrågad om och det är rimligt att tala kompensation om det inte ingår i ordinarie uppgifter.

Nu vet jag inte om det är typ en liten stadsdelstidning, en yrkestidning, en regional tidning, eller nationell. Det gör ju viss skillnad i hur stor din insats blir, och i din synlighet. Det kan handla om en 15 minuters intervju över telefon, eller en längre mer djuplodande på några timmar.

Och ja, det kan påverka dina kommande möjligheter, att du visar dig lojal och att du (antar jag är hela idén?) framställs som en kompetent yrkesmänniska.

Spelar det någon roll om föreningen varit i blåsväder innan? Måste det vara negativt att du lyfts som en förebild för kvinnor som är nyfikna på ditt yrke?

Känner du bara tvärstopp, så säg nej. Men fundera över det iaf.

 

[ptr]

Det där är väl ett beskymmer.
Men ska det bli fler kvinnor i mansdominerade yrken behöver det visas upp att där är kvinnor.
Men då är det det som ska visas - inte ett reklamjippo där en tjusig kvinna i arbetskläder och vind i håret ska locka kunder med gubbslemsfaktor.
Så ställ krav på vad som ska visas och varför!
Annars är väl både kamera och publikvana bra egenskaper att öva på om man ser det så.

 

[mandalaki]

Fast en kan se det och utnyttja det faktum att du är värdefull och göra en "karriär" av det. Det vill säga rent praktiskt, begär löneökning eftersom det är en påfrestning för dig. Det kan ju vara en engångssumma eller en förmån.

Isåfall bör TS tala väldigt tyst om det. Det finns ingen journalist som skriver om en person som företaget särskilt betalar för att skicka fram. Får personen betalt blir hen bunden att bara ta upp positiva saker och göra reklam för företaget. Då blir hen ointressant för en journalist.

Sedan skulle jag själv inte ställa upp på en sådan grej. Alltså om AG tyckte att jag skulle representera "kvinna i mansdominerad bransch". Det är föråldrat. Däremot skulle jag ställa upp på en intervju om hur det är att vara polis/brandman/rörmokare whatever just som polis/brandman/rörmokare. Inte som kvinnlig polis/kvinnlig brandman/kvinnlig rörmokare.

 

[Avalbane]

@tara @Lager Tack för svar!
Tidningen som det är frågan om är lokal, tror det är vår kommun och ev. de närmaste.(små kommuner).

Någon typ av ersättning kommer det inte bli tal om, annars var det en bra idé som jag inte tänkt på. Bra med Buke som har idéer!
Då föreningen just nu är på gränsen till konkurs, och går på sparlåga, får jag vara glad att jag får in lön för mina jobbade timmar varje månad.

Hade förslaget kommit under en annan period hade jag känt annorlunda, och hade kunnat "övertalas" utan större problem. Att vara en förebild för andra är bara positivt precis som ni säger.

Saken är den att jag inte känner mig lojal längre, igår var jag på gränsen till gråt hela dagen pga alla känslor det här jobbet ger mig i perioder. Att då få en sådana här chans att se att dom vill satsa och tror på mig gjorde inte saken bättre.

Mina känslor för jobbet går i vågor, ena dagen älskar jag det, tyvärr är det samtidigt mitt största stressmoment i livet. Ett stressmoment som förstör mig, som gör att jag bryter ihop i perioder och som får mig att fundera på om det ens är någon idé att leva längre. Något jag vet i längden att jag måste få bort från mitt liv.
Jag har bestämt mig för att sluta. Frågan är bara när. Det är tufft för alla just nu, med mycket irritation och jag får skuldkänslor för att jag tänker lämna. Speciellt då jag i princip den enda som kan göra mina arbetsuppgifter.

Jag vet att mina känslor för den här intervjun bara är toppen av ett isberg. Något som jag behöver ta tag i på flera nivåer.

 

[Avalbane]

Det där är väl ett beskymmer.
Men ska det bli fler kvinnor i mansdominerade yrken behöver det visas upp att där är kvinnor.
Men då är det det som ska visas - inte ett reklamjippo där en tjusig kvinna i arbetskläder och vind i håret ska locka kunder med gubbslemsfaktor.
Så ställ krav på vad som ska visas och varför!
Annars är väl både kamera och publikvana bra egenskaper att öva på om man ser det så.

Bra poäng helt klart. Att öva på nya saker är aldrig fel. Dock genom utbildning inom media branschen känner jag att kameravana finns på flera nivåer.

 

[Avalbane]

Sedan skulle jag själv inte ställa upp på en sådan grej. Alltså om AG tyckte att jag skulle representera "kvinna i mansdominerad bransch". Det är föråldrat. Däremot skulle jag ställa upp på en intervju om hur det är att vara polis/brandman/rörmokare whatever just som polis/brandman/rörmokare. Inte som kvinnlig polis/kvinnlig brandman/kvinnlig rörmokare.

Det var mycket av detta jag reagerade på och på sättet det hela presenterades.
"Jag har en idé. Varför kan dom inte göra en intervju med dig. Som är ung tjej inom det här yrket." Som om jag inte hade varit av kvinnligt kön hade det inte varit lika intressant längre. Nu kanske jag läser in mer i det hela, men så var mina första tankar iallafall.

Visst har jag (i princip) bara manliga kollegor på mina jobb som det är nu.
Dock ser jag en annan sida av det hela. Som när vi får andra evenemang till oss, som utgår från större städer( tex Sthlm) är det mycket kvinnor i yrken inom min "bransch", som jag kan tänka mig förut varit mansdominerade.

 

[mandalaki]

Det var mycket av detta jag reagerade på och på sättet det hela presenterades.
"Jag har en idé. Varför kan dom inte göra en intervju med dig. Som är ung tjej inom det här yrket." Som om jag inte hade varit av kvinnligt kön hade det inte varit lika intressant längre. Nu kanske jag läser in mer i det hela, men så var mina första tankar iallafall.

Jag förstår dig!

 

[MiaMia]

Det var mycket av detta jag reagerade på och på sättet det hela presenterades.
"Jag har en idé. Varför kan dom inte göra en intervju med dig. Som är ung tjej inom det här yrket." Som om jag inte hade varit av kvinnligt kön hade det inte varit lika intressant längre. Nu kanske jag läser in mer i det hela, men så var mina första tankar iallafall.

Visst har jag (i princip) bara manliga kollegor på mina jobb som det är nu.
Dock ser jag en annan sida av det hela. Som när vi får andra evenemang till oss, som utgår från större städer( tex Sthlm) är det mycket kvinnor i yrken inom min "bransch", som jag kan tänka mig förut varit mansdominerade.

Jag tycker det låter som en personlig intervju tidningen skulle göra och inte en som utförs i tjänsten. Kommer en del av krocken du upplever därifrån?

Antingen ska det vara inom dina arbetsuppgifter och betalt - och då professionellt som representant för AG. Då ska AG inte bry sig om ditt kön.
Att prata om sitt yrke kan vara en arbetsuppgift, att prata om sitt kön/könsroller ska inte vara det (mer än i ett fåtal jobb som handlar om just sådant)

Eller så är det privat och då ska AG skita totalt i ditt ev. intresse av deltagande eller ej. Ungefär som att säga att du borde läsa den här boken på semestern för det skulle vi här på jobbet tycka vara bra att du gjorde.

Verkar som AG på det ena eller andra sättet trampar över sin roll här.
(om jag förstår situationen rätt)

 

[Lager]

Jag har gjort en liknande grej på tidigare jobb, då utifrån en annan identitet än könstillhörighet, men det var i min yrkesroll. Det störde mig inte utan jag tänkte mer på det som ett synliggörande. Men det är olika beroende på kontext givetvis. Jag tänker att det iaf är värt tänka på, och inte omedelbart säga nej.