- Svar: 3
- Visningar: 755
Jag vet inte vad det är med min hjärna men under sistone märker jag att jag oftast kan vara trött i dagar samt få huvudvärk vid för mycket socialt. Det började när jag mer eller mindre låg isolerad i sängen pga njursten och pigtailkateter. Tror jag bara inte är van vid socialt umgänge numera direkt. Nåväl.
Hästarna har mer eller mindre legat på hyllan sedan min medryttarhäst blev avlivad pga sjukdom 2015. Visst, jag har vänner med hästar så visst har jag väl ryktat en häst någon gång och gosat med någon men inte mer än det.
För några månader sedan frågade en vän till mig om jag inte kunde tänka mig ha medryttarhäst i stallet hon är i men jag sade som det är, att jag vill gärna hålla på med hästar men jag orkar inte med att rida samt så vill jag gå ned i vikt för att kunna rida med gott samvete. Men får några få veckor sedan ville jag försöka bryta just den där isoleringen och börja med hästar igen, men inte rida. Om hon kunde prata med några i stallet hon är i och kolla om någon ville låna ut sin häst till mig en gång i veckan för bara ren omsorg, rykta häst, gosa och samtidigt fixa allt kring hästen när jag väl är där.
Hon fick napp.
Träffade hästen en gång innan jag åkte till Gotland så idag var min första dag själv med hästen. Gick hur bra som helst och det var hur mysigt som helst. Bra med att det inte är krav på att jag ska rida. Tror det blir för mycket. Men hästen är verkligen en goshäst deluxe. Att bli ryktad och ompysslad är det bästa hon vet, hon mer eller mindre står och sover i gången medan man donar med henne. Definitivt en bra häst till ändamålet känner jag
Visst, jobbigt att hålla koll på alla detaljer men det kommer gå bra efterhand, idag kunde jag fråga snälla hästägaren med hur allt skulle vara då jag hade noll koll på hur de skulle hänga höet. Allt var så förvirrande. Ser fram emot nästa vecka då jag ska ut igen, känns som ett bra val att jag även sade att just nu orkar jag bara med en dag i veckan. Börja lite smått med.
Hästarna har mer eller mindre legat på hyllan sedan min medryttarhäst blev avlivad pga sjukdom 2015. Visst, jag har vänner med hästar så visst har jag väl ryktat en häst någon gång och gosat med någon men inte mer än det.
För några månader sedan frågade en vän till mig om jag inte kunde tänka mig ha medryttarhäst i stallet hon är i men jag sade som det är, att jag vill gärna hålla på med hästar men jag orkar inte med att rida samt så vill jag gå ned i vikt för att kunna rida med gott samvete. Men får några få veckor sedan ville jag försöka bryta just den där isoleringen och börja med hästar igen, men inte rida. Om hon kunde prata med några i stallet hon är i och kolla om någon ville låna ut sin häst till mig en gång i veckan för bara ren omsorg, rykta häst, gosa och samtidigt fixa allt kring hästen när jag väl är där.
Hon fick napp.
Träffade hästen en gång innan jag åkte till Gotland så idag var min första dag själv med hästen. Gick hur bra som helst och det var hur mysigt som helst. Bra med att det inte är krav på att jag ska rida. Tror det blir för mycket. Men hästen är verkligen en goshäst deluxe. Att bli ryktad och ompysslad är det bästa hon vet, hon mer eller mindre står och sover i gången medan man donar med henne. Definitivt en bra häst till ändamålet känner jag
Visst, jobbigt att hålla koll på alla detaljer men det kommer gå bra efterhand, idag kunde jag fråga snälla hästägaren med hur allt skulle vara då jag hade noll koll på hur de skulle hänga höet. Allt var så förvirrande. Ser fram emot nästa vecka då jag ska ut igen, känns som ett bra val att jag även sade att just nu orkar jag bara med en dag i veckan. Börja lite smått med.
