Givetvis har jag ett annat nick, de som känner igen mig behöver inte outa mig här.
Jag har en helt fruktansvärd arbetssituation beroende på att den som är min närmsta chef är både oduglig och inkompetent. Det hjälper inte att prata med chefer ovanför oss för han har smörat in sig hos tanterna som tycker att han är så gullig och pratar så fint, men de ser inte hur han ljuger och utnyttjar dem och att det inte finns något bakom orden. Vår arbetsplats är en kvinnodominerad myndighet och han är invandrare på några och 30. Arbetet är stundtals väldigt stressigt och utsatt men det går om man har en bra chef som kan stötta. Denna är helt tvärtom, han kan inte läsa människor, är klumpig och otydlig, och så osäker att han gör fel hela tiden. Han får oss att må ännu sämre på grund av sin inkompetens.
Jag började jobba där för ett år sedan. Jag visste en del om arbetsplatsen och hade en positiv bild av den. Chefen började på sin tjänst samtidigt som jag började på min. Tjänsten utlystes aldrig utan den gavs till honom trots att flera kollegor påpekat hans olämplighet. Redan första veckan betedde han sig konstigt mot mig och sedan har det bara blivit värre. Det hjälper inte att prata med våran gemensamma chef för hon slår knut på sig själv för att ursäkta alla hans misstag. Han kommer inte ihåg något och både kollegor och allmänheten kommer i kläm. Han kan inte erkänna att han har gjort fel.
Tidigare hade han en kollega som nu har slutat som syndabock. Nu upplever jag att han utsett mig som syndabock för han måste ha någon att peka ut som orsaken till att han misslyckas. Nu är det jag som blir kallad för otrevlig när jag försöker att freda mig mot hans påhopp. Det har han också sagt till vår gemensamma chef. Jag har berättat för henne om alla gånger han har varit otrevlig mot mig men det bryr hon sig inte om.
Under hösten har jag mått så dåligt att jag vid söndag lunch fått migrän, ibland har jag spytt. Jag har varit stressad och uppe i varv och inte fungerat ordentligt. Det har gjort att jag inte klarat av att söka jobb ordentligt för att jag inte kunnat komma ihåg någonting.
Idag kom jag fram till att jag måste säga upp mig för min egen hälsas skull. Jag har lång erfarenhet inom yrket så det ska inte vara alltför svårt att få ett nytt jobb. Men nu har jag börjat tänka på referenser och vad jag ska svara på frågan om varför jag sagt upp mig utan att ha ett nytt jobb. En del av sanningen är att det inte blev det jobb som det framstod som när jag började. En annan del är att min avdelning servar flera andra avdelningar och de har olika krav på oss och det har blivit bråk på arbetsplatsen som den inkompetente inte förmått att skydda oss ifrån. Han har hanterat det så tokigt att det blivit en ännu större belastning. En normal chef försöker ju att stötta och skydda men han begriper inte att han ska det.
Jag är vanliga fall en mycket social person som brukar kunna komma överens med de flesta, jag tycker att det är obehagligt att bli kallad otrevlig och har aldrig blivit det tidigare. Nu är jag jätterädd för att det är det enda som kommer att sägas om mig. Finns det andra som varit i situationer liknande min som kunnat komma vidare trots konflikt med en chef? Det känns som att jag hamnat i en ond cirkel som jag inte kommer ur.
Nu blev det kanske virrigt, ursäkta mig för jag håller på att galoppera in i väggen.
Jag har en helt fruktansvärd arbetssituation beroende på att den som är min närmsta chef är både oduglig och inkompetent. Det hjälper inte att prata med chefer ovanför oss för han har smörat in sig hos tanterna som tycker att han är så gullig och pratar så fint, men de ser inte hur han ljuger och utnyttjar dem och att det inte finns något bakom orden. Vår arbetsplats är en kvinnodominerad myndighet och han är invandrare på några och 30. Arbetet är stundtals väldigt stressigt och utsatt men det går om man har en bra chef som kan stötta. Denna är helt tvärtom, han kan inte läsa människor, är klumpig och otydlig, och så osäker att han gör fel hela tiden. Han får oss att må ännu sämre på grund av sin inkompetens.
Jag började jobba där för ett år sedan. Jag visste en del om arbetsplatsen och hade en positiv bild av den. Chefen började på sin tjänst samtidigt som jag började på min. Tjänsten utlystes aldrig utan den gavs till honom trots att flera kollegor påpekat hans olämplighet. Redan första veckan betedde han sig konstigt mot mig och sedan har det bara blivit värre. Det hjälper inte att prata med våran gemensamma chef för hon slår knut på sig själv för att ursäkta alla hans misstag. Han kommer inte ihåg något och både kollegor och allmänheten kommer i kläm. Han kan inte erkänna att han har gjort fel.
Tidigare hade han en kollega som nu har slutat som syndabock. Nu upplever jag att han utsett mig som syndabock för han måste ha någon att peka ut som orsaken till att han misslyckas. Nu är det jag som blir kallad för otrevlig när jag försöker att freda mig mot hans påhopp. Det har han också sagt till vår gemensamma chef. Jag har berättat för henne om alla gånger han har varit otrevlig mot mig men det bryr hon sig inte om.
Under hösten har jag mått så dåligt att jag vid söndag lunch fått migrän, ibland har jag spytt. Jag har varit stressad och uppe i varv och inte fungerat ordentligt. Det har gjort att jag inte klarat av att söka jobb ordentligt för att jag inte kunnat komma ihåg någonting.
Idag kom jag fram till att jag måste säga upp mig för min egen hälsas skull. Jag har lång erfarenhet inom yrket så det ska inte vara alltför svårt att få ett nytt jobb. Men nu har jag börjat tänka på referenser och vad jag ska svara på frågan om varför jag sagt upp mig utan att ha ett nytt jobb. En del av sanningen är att det inte blev det jobb som det framstod som när jag började. En annan del är att min avdelning servar flera andra avdelningar och de har olika krav på oss och det har blivit bråk på arbetsplatsen som den inkompetente inte förmått att skydda oss ifrån. Han har hanterat det så tokigt att det blivit en ännu större belastning. En normal chef försöker ju att stötta och skydda men han begriper inte att han ska det.
Jag är vanliga fall en mycket social person som brukar kunna komma överens med de flesta, jag tycker att det är obehagligt att bli kallad otrevlig och har aldrig blivit det tidigare. Nu är jag jätterädd för att det är det enda som kommer att sägas om mig. Finns det andra som varit i situationer liknande min som kunnat komma vidare trots konflikt med en chef? Det känns som att jag hamnat i en ond cirkel som jag inte kommer ur.
Nu blev det kanske virrigt, ursäkta mig för jag håller på att galoppera in i väggen.
