Bukefalos 28 år!

Varje förälders mardröm...

Status
Stängd för vidare inlägg.
V

villintemernu

lever jag i nu:crazy:
(har skapat nytt anonymt nick, skriver inte alltför utförligt då jag annars blir identifierad)

Igår fick jag ett samtal från soc... de hade fått ett samtal från sjukhuset om en anmälan om övergrepp på mitt barn. Under ett medicinskt ingrepp under sövning hade narkosläkaren gett ett stolpiller med smärtstillande och sett att det fanns skador och tillkallat en barnläkare som hade undersökt och menade att det absolut under inga omständigheter fanns någon "normal" förklaring till skadorna.

Jag fick som ultimatum av soc att antingen såg jag till att de bodde "säkert" (=inte tillsammans med sin pappa) under natten eller så skulle de placera barnen i något slags boende... så jag ringde en familjemedlem som kom och hämtade mig och barnen - soctanterna pratade med barnets pappa (barnen bor hos sin pappa i veckorna och jag har dem på helgerna just nu av olika skäl) och han är helt förkrossad och nekar såklart.

Just nu är allt kaos!!
Jag vill inte ens tänka tanken att barnets pappa är skyldig - men vad ska jag tro när barnet är antingen på dagis eller med sin pappa?
Har jag levt med ett sånt monster?
Har jag lämnat min barn hos honom?
Finns det någon naturlig förklaring (ramlat, förstoppad, något...!!??)?
Kunde jag ha sett några tecken och hindrat det här?
Hur mår egentligen mitt barn?
Vad händer nu?
 
Sv: Varje förälders mardröm...

Fy vilken hemsk situation! Jag kan inte ens föreställa mig och vill bara skicka ett helt gäng med styrkekramar till dig!
 
Sv: Varje förälders mardröm...

säger dessamma.. och massvis med styrke kramar

Hoppas alla inblandade får den hjälp ni behöver för att reda ut allt...
 
Sv: Varje förälders mardröm...

En utredning startar. Antagligen kommer alla kring barnet höras och vad som händer beror ju på vad som kommer fram, hur gammalt barnet är och vad barnet säger. Om läkarna säger att det inte finns någon "normal" förklaring till skadorna så är det troligen så. Har barnet själv sagt något?
Jag förstår att det är kaotiskt och så kommer det vara en tid. Just nu är det ingen mening att du funderar på om du kunde förhindrat det, det som har hänt har hänt. Ibland finns tecken, ibland inte.

Du kanske redan blivit tipsad om http://www.atsub.se/ men jag slänger in länken i alla fall.
 
Sv: Varje förälders mardröm...

Måste vara bland de hemskaste samtalen man kan få som rör sitt barn!

Jag har fått lära mig att i dom lugnaste vatten....

En kollega till mig, vi samåkte mkt under sommaren då tågen inte gick och i jobba samma tider och sånt, han hade ensam vårdnad om sina barn då mamman misshandlat dem. (2 och 4 år)
En dag är han helt förkrossad och berättar att soc helt plötslig hämtat barnen på dagis och satt dom hos fosterfamilj och han var anklagad för övergrepp på dem!

Det gick många många månader som barnen bodde där, de fick träffa sina föräldrar i bland i veckorna men inte ensamma. De förhördes av polisen men otroligt väldigt försiktigt och långsamt.

Efter över 6 månader visste polis vad som hänt, och killen var skyldig! En kollega till mig, hur snäll som helst, jag hade ju vart hemma hos dem och allt!
Sen var han borta här ifrån under 1 år, men i somras såg jag honom igen nere på ica. Barnen har jag inte sett sen de flyttade.
 
Sv: Varje förälders mardröm...

Försök att andas och lyssna på vad socialtjänsten säger. Jag kan verkligen föreställa mig din oro och ångest och skuldkänslor :cry:, men försök att inte låta dig svepas ned i ett mörker av självanklagelser.

Verkligen lättare sagt än gjort, så sök hjälp/krishjälp, samtalshjälp whatever NU och med detsamma.

Kramar i massor och jag hoppas att du får hjälp. :cry:
 
Sv: Varje förälders mardröm...

Jag vill inte ens tänka tanken att barnets pappa är skyldig - men vad ska jag tro när barnet är antingen på dagis eller med sin pappa?

Usch och fy vilken vidrigt jobbig situation för er alla! Jag vet inget alls om sådana här saker, men hoppas verkligen att det löser sig!

Men en sak undrar jag. Hur kan sjukhuset/soc. så tvärsäkert peka ut pappan som skyldig? Kan inte barnet ha utsatts för övergrepp på dagis?
 
Sv: Varje förälders mardröm...

Hur gammalt är barnet?

Det är hemst det som skett och du måste nu göra bra saker för att komma igenom detta på ett bra sätt. Skaffa någon att prata med som hjälper dig att sortera. Sen ska det ju utredas vad som egentligen skett. Låt de som är bra på det sköta det. Du har nog med dig och barnet.Innan det är gjort så vet man inte. Det finns en förening som heter HOPP som är bra och ett stöd till många. Jag kan också förmedla kontakt med en MYCKET kompetent människa på detta område. Hon är dessutom varm och lätt att prata med.
PMa i så fall.

Ditt barn hjälper du genom att trygga och vara nära, åldern är ju viktig för att veta vilken insats som kan vara lämplig. Jag vet ju inte vart du bor men i Örebro där jag bor så har BUP rådgivning i telefon dygnet runt 7 dar i veckan.
Det är med det som jag jobbar och det är många samtal som handlar om övergrepp så det är inget konstigt alls att prata om, man får vara anonym också. Om det finns något liknande där du bor så skulle jag ringa om jag var i din sits.

Vad som än har hänt så kommer ni att komma ut på andra sidan även om det just nu känns omöjligt. Kram och Lycka till.
 
Sv: Varje förälders mardröm...

Usch- stackars stackars dig.... o ditt barn...
Jag kan inte förstå, inte ens tänka tanken...
Jag hoppas innerligt att du får svar på dina frågor... och att ditt barn är så litet att den inte minns detta sen...
 
Sv: Varje förälders mardröm...

Men en sak undrar jag. Hur kan sjukhuset/soc. så tvärsäkert peka ut pappan som skyldig? Kan inte barnet ha utsatts för övergrepp på dagis?

Om jag förstod det rätt så har de inte pekat ut någon men tyvärr är det så att när barn utsätts för sexövergrepp så är det oftast pappan/styvpappan som är gärningsman. Soc har nog bara tagit det säkra före det osäkra för barnens skull. Om de låter pappan träffa barnen och det är han som är gm så skulle han ju kunna fortsätta övergreppen samt hota och skrämma dem till tystnad. Soc har gjort helt rätt här tycker jag.
 
Sv: Varje förälders mardröm...

Tänk så här, du visste inte och kunde inte veta, nu vet du och kommer ju göra allt för att stötta och hjälpa ditt barn.
Anklaga inte dej själv, du behöver all energi för att stötta ditt barn.
Tveka inte på om det ditt barn berättar är sanning, ta hjälp från bup för sådant här kan man inte klara av själv, och ska nog inte klara av själv för man har så mycket egna känslor och barnet behöver någon utomstående att bearbeta detta med och förmodligen du med.
Tänk att det var bra att det kom fram nu och inte om tio år, förhoppningsvis kan ditt barns själ läka.

Det är så fruktansvärt när någon man tror att man känner gör sådana saker, men oavsett om man lever ett helt liv ihop så känner man aldrig en annan människa helt, det är nog svårt att verkligen lära känna sig själv.

Tröstkramar i mängder
 
Sv: Varje förälders mardröm...

kl:
Nej ingen förutsätter att det är pappan, men det här är tydligen "standardförfarandet"
Barnet har inte sagt något alls (h*n är i 4årsåldern), har förvisso klagat över "ont i rumpan" ibland, men har en historia av lite problem med bajseriet så jag har inte reagerat på det
Även jag kommer naturligtvis att utredas (och dagis med antar jag?) men just nu väntar vi på att barnet ska undersökas igen, jag har väntat på "stand-by" att åka iväg i två dar nu, så jag antar att det blir idag? Är orolig över ur denna undersökning ska gå till, barnet sov ju liksom förra gången!!
Vet inte heller vad jag ska säga till det äldre syskonet, hade mycket svårt att motivera besöket hos släktingen mitt i en skolvecka, just nu accepterar h*n att pappan är "bortrest".
 
Sv: Varje förälders mardröm...

Men ta inte ut något i förskott.
Det finns inget som säger att det skulle vara just pappan.
Det finns ju flera människor i barnets omgivning.

Ensam pappa i veckorna.
Ett lätt offer för någon som erbjuder avlastning.
 
Sv: Varje förälders mardröm...

Men ta inte ut något i förskott.
Det finns inget som säger att det skulle vara just pappan.
Det finns ju flera människor i barnets omgivning.

Ensam pappa i veckorna.
Ett lätt offer för någon som erbjuder avlastning.

Givetvis... fast barnet har bara varit på dagis och hemma, hos sin pappa, han har ingen avlastning

Det otäcka är att när jag läste på sidan jag fick en länk till så stod det att när det gäller förskolebarn är det sällan sånt här klaras upp... :crazy:
 
Sv: Varje förälders mardröm...

Åh vad jag lider med dig (och barnet !!) just nu :cry: Fruktansvärd sits !!
Och jag lider även med pappan, OM han nu är oskyldig, det är inte roligt då... men jag hoppas att han är oskyldig och att ni kommer fram till anledningen att rumpan är sårig (?om det var så det var?).

Ville mest skicka styrkekramar :(
 
Sv: Varje förälders mardröm...

Ingen alls?
Inte ens gå till grannen och leka en stund?
Någon som vaktar barn någon timme här eller där?
Och som dykt upp sedan pappan blev ensam med barnen i veckorna?

Båda barnen är ute och leker med grannbarnen ibland på gården men den lill* är alltid i sällskap med sitt äldre syskon, h*n går inte hem ensam till grannbarnen och oftast är storasyskonets kompisar hemma hos dem och leker, om pappan uträttar ärenden tar han med sig lilla barnet eftersom vi tycker att h*n är för liten för att vara ensam och inte vill att storasyskonet ska vara ansvarig... någon enstaka gång har väl en gemensam vän och hennes sambo varit där med sina barn och barnens pappa inte varit där förvisso...

en sak jag kom att tänka på nyss är att när barnet varit på toa och bajsat och behöver hjälp att torka så ställer h*n sig framåtlutad med rumpan i vädret och säger "som vi gör på dagis", själv tycker jag det dels ser "fel" ut och dels tycker jag att det är omöjligt att torka så men har inte ifrågasatt den rutinen men när hjärnan nu går på högvarv så...
 
Sv: Varje förälders mardröm...

Kan de ha lekt nagonting pa dagis? Med andra barn alltsa?

Jag lider med dig, hoppas allt loser sig pa ett smidigt satt och att pappan ar oskyldig.
 
Sv: Varje förälders mardröm...

Fy så hemskt för er :crazy:

Kan det inte ha varit när de andra barnen leker och att de stoppar upp en pinne eller "något"... Dom kanske leker doktor eller gud vet vad :crazy:

Måste vara hemskt att som pappa bli misstänkt.. tänker bara på arbogamorden där pappan blev misstänkt...
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Relationer Gammal användare, anonymt nick. För ett år sen valde jag att separera från mina barns pappa. Barnen är idag 3 och 8. Beslutet hade...
2 3
Svar
51
· Visningar
8 600
Senast: nejlica
·
Övr. Barn vet inte ens riktigt vad jag vill med detta eller vad jag egentligen vill skriva, me. Behöver nog bara skriva av mig... Jag har mått...
2 3
Svar
49
· Visningar
9 212
Senast: Treo
·
Övr. Barn Hur mycket jag än söker runt hittar jag ingen med samma problem som jag. Jag vet inte vad jag ska göra, mina barns far som jag är...
Svar
13
· Visningar
2 678
Senast: Och_Aye
·
Övr. Barn Finns så mycket kloka människor här så jag vill fråga, kanske finns något man kan göra som man inte har tänkt på. Min väninna levde...
Svar
14
· Visningar
3 167
Senast: krambanan
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp