HEM OCH SKOLA
Föräldrarna har valt waldorfpedagogiken, vilket är en fruktbar grogrund för nära samarbete mellan hem och skola. Föräldramöten hålls som regel en gång per månad, då pedagogik samt arbete och förhållanden i klassen står i förgrunden. Dynamisk debatt och ingående samtal kring fostran och undervisning brukar känneteckna föräldraaftnarna. Som ansvarstagande styrelseledamöter i skolans förening eller stiftelse (skolans huvudman) bär föräldrar tillsammans med lärare ett realt ansvar för skolan. Föräldraföreningen kan handlägga vissa sociala och finansiella frågor vid skolan. Förutom det formella samarbetet mellan ansvariga organ ges vid föräldramöten, fester, basarer, teaterföreställningar, konserter, kurser och andra gemensamma aktiviteter rikligt med tillfällen till otvungna former av socialt liv och samverkan mellan lärare, elever och föräldrar. Waldorfskolan vill vara en sann kulturhärd.
LÄRARKOLLEGIET OCH SJÄLVFÖRVALTNINGEN
Kollegiet är självförvaltande i fråga om anställningar, pedagogik, fortbildning och fördelning av de av styrelsen beslutade lönemedlen. Minst en gång i veckan hålls kollegiekonferens med pedagogiskt studium, konstnärligt övande, elevfrågor och kollegiets administration på dagordningen. För elevintagningar, lönefrågor, anställningar, elevvård m m bildas ofta särskilda arbetsgrupper, som kan ha vittgående befogenheter. De uppgifter som följer med rektors pedagogiska ansvar vid kommunala skolor loses på olika sätt i olika skolor. Normalt handlägger dock en mindre ledningsgrupp av demokratiskt/republikanskt valda medarbetare dessa uppgifter med personligt ansvar och därmed mandat. Utåt företräds skolan i regel av kollegiets eller styrelsens ordförande.
LÄRAREN
För läraren är forskandet och kunskapandet om människan utgångspunkt och grund för arbetet. Förutom fortbildning och det i kollegiearbetet ständigt pågående studiet är det varje lärares uppgift att bearbeta iakttagelser och erfarenheter ur vardagen i ett regelbundet meditativt liv. Även härur kan fördjupad insikt om utövandet av den pedagogiska konsten samt om den egna personlighetsutvecklingen vinnas. Vid kollegiekonferenserna är det vanligt, att tankar och hypoteser, vunna ur sådana erfarenheter, övas och prövas mot kollegors. Läraren ser utövandet av pedagogik som en konst.
ELEVERNA
De vuxnas första uppgift vid en waldorfskola är att se till elevernas behov. I de lägsta klasserna är det därför lärarens främsta ansvar att efterkomma dessa i utövandet av den pedagogiska konsten. Detta gäller alltifrån lektionernas innehåll och gestaltning till livet på rasterna och i kontakterna med elevens hem. Med stigande ålder och ökad mognad ges eleverna allt större inflytande över utbildningssituationen och skolarbetet. De äldre eleverna uppmuntras att arbeta i elevråd som ett mer formaliserat sätt att utöva inflytande vid skolan. Därutöver är de vanliga formerna för elevernas inflytande den direkta kontakten med lärare och kollegium, under klasstimmen samt indirekt via föräldrar i förtroenderåd, i skolans styrelse och i föräldraföreningen. Elever ansvarar ofta ur egna initiativ för olika kulturarrangemang och inbjudningar av företrädare från politisk-rättsligt, kultur- och näringsliv i samband med skolans sociala och pedagogiska liv.
INTEGRATION
De flesta waldorfskolor eftersträvar organisatorisk och pedagogisk samverkan med waldorfförskola och fritidshem. Det är vanligt, att sådana verksamheter på en plats har gemensam huvudman och/eller kollegiekonferenser, studiedagar etc tillsammans. När detta skrivs (hösten 2006) finns ett stort intresse för planerna på undervisningens inkludering av elever med särskilda behov, men frågan ligger än i sin linda och någon gemensam form för hur inkluderingen har inte hunnit utarbetats.
LÄRANDET - EN PROCESS
Waldorfskolans innehåll är i stor utsträckning uppbyggt kring teman, övergripande projekt och motiv med utgångspunkt i barnets utvecklingsfaser. Till följd härav blir undervisningen inte så styckevis och ämnesvis uppdelad, som den kan se ut i ett veckoschema. Ett exempel:
Den grekiska kulturen, åk 5. Under detta tema arbetas metodiskt och didaktiskt grundligt med flertalet av följande motiv: Mytologi (religionskunskap), forngrekens vardag, konst och filosofi (historia), Mellan- och Fjärranösterns karta och topografi i samband med alexandertågen (geografi), aristokratisk-demokratiskt styresskick (samhällskunskap), ofta i dramatiserad form hexameterdiktningen (eurytmi, drama, litteratur), hantverk (bild, modellering), de olympiska lekarna (gymnastik), det grekiska templet med dess plan, fasader och formspråk (konsthistoria, teknik), tiders, sinnelags, filosofiers, kulturers konfrontation och befruktning i människomöten, t ex Platon-Aristoteles, Aristoteles-Alexander, Alexander-Darius, Sparta och Aten (psykologi, människokunskap, idéhistoria), Arkimedes och Pythagoras (matematik, fysik). Ett genomgående, grundläggande utvecklingsmotiv är vilja-känsla-tanke. Som metodisk-didaktiska exempel kan nämnas: Från bokstav och skrift till läsning i åk 1 - 3, där formteckning och eurytmi är betydande delar av processen. Med inledande tonvikt vid det viljeartade och konstnärligt upplevbara.
Djur, växter, mineral och deras förhållande till människan i åk 4 - 6, vilka blir fysik, kemi, botanik, zoologi, geografi, människokunskap och geologi från åk 6 och 7. Det har förberetts från första skolåret i sagor, natursägner, fabler etc, där naturrikena med sina representanter själva trädde fram som besjälade. I nio-tioårsåldern tas ett viktigt steg på självuppvaknandets väg. I åk 4 får även gudaväsendena personlighetsdrag i den nordiska mytologins asar och vaner samt i Kalevalas gudar. Dessa bildar med sina etiska och själsliga kvaliteter så väl föredömen som avskräckande exempel i barnens individualiserings- och sociationsprocess. Med intensivt övande i allitteration, bråkräkning och korsstygnsbroderier stärks de väckande krafterna.
Tolvårsåldern är ytterligare en sådan knutpunkt i barnets utveckling. Ännu ett språng mot både själv- och omvärldsmedvetande tas. I åk 6 motsvaras detta tematiskt av metamorfosen Grekland – Rom. Det republikansk-demokratiska sinnelaget kan nu grunda en civilrätt, där t o m slavens på jaget grundade rätt kan respekteras. Romarrikets uppgång och fall, kristenhet-påvedöme-världslig imperialism, arabismens inflytande, Europas topografi och karta, byggnadskonstens utveckling och folkvandringarna är exempel ur ett centralt tema i årskursen: Rom och Europa. Införandet av geometri, fysik och mineralogi med deras relativt genomskådliga och konkreta lagbundenheter är stödjande moment i denna mognadsfas.
Tänkandet grundar sig i stor utsträckning på fantasi, kreativitet, exakthet. Omdömes-krafterna fostras därför i första hand genom vilja och känsla före puberteten. Tyngdpunkterna ligger därvid främst i muntligt berättande (periodundervisningen), handens arbete (bild, formteckning, slöjd), rörelse (eurytmi, gymnastik, folkdans, lek) samt iakttagelse och eftersinnande (allt skapande, geometri, fysikaliska och kemiska experiment), innan ett befäst självmedvetande och ett i detta grundat tänkande är för handen hos eleven. Ett genomgående konstnärligt arbetssätt tryggar växlingen mellan dessa kvaliteter inom alla ämnen och årskurser i waldorfskolan.
LÄROPLANENS NATUR
Pedagogik är en konst och kan bara utövas som sådan. När konsten inte står under inflytande av friska och livgivande impulser stagnerar den. Waldorfpedagogikens kursplaner står därför under ständig bearbetning och kan till art och omfattning skilja något mellan olika förskolor och skolor. Följande redogörelser är därför en beskrivning av, hur waldorfförskolorna och waldorfskolorna i Sverige 2006 har enats om att beskriva det gemensamma i sitt arbete. Avvikelser härifrån förekommer, varför varje förskolas och skolas arbetsplan är ett nödvändigt komplement till dessa beskrivningar. Vad beträffar övergripande mål och riktlinjer, är dessa underkastade en långsammare förvandling.
Så som Skolans värdegrund och uppgifter samt Mål och riktlinjer är karaktäriserade i Läroplan för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) samt de frivilliga skolformerna (Lpf 94) med tillägg av här gjorda framställningar av waldorfförskolans och waldorfskolans särart, ansluter sig Waldorfförskolornas Samråd och skolor i Waldorfskolefederationen till framställda nationella mål.