Waldorf-pedagogik

[Augusti]

Jag undrar vad ni har för erfarenheter av Waldorf-förskolor?

Jag gillar idén med små barngrupper på 4-5 små barn per grupp samt att barnen har samma pedagog dagen igenom, men jag är tveksam till den underliggande pedagogiken och filosofin. Jag önskar att mitt barn ska gå på en förskola med en väl genomtänkt pedagogik som är förankrad i den nu aktuella forskningen ang barns kognitiva och psykologiska utveckling, och vad jag har förstått gäller detta inte för Waldorf-pedagogiken.
Samtidigt som jag är fundersam till Waldorf så ogillar jag de stora barngrupper på 20-30 barn per grupp i blandande åldrar som inte är ovanligt på många kommunala förskolor och önskar ett bra alternativ.

Kan ni möjligen hjälpa mig att sortera tankarna kring Waldorf-alternativet för ett barn i 1-3-årsåldern?

 

[Mammas]

Sv: Waldorf-pedagogik

V har valt att ha vårt barn hos ett familjedaghem (dagmamma), jag tyccer att det fungerar jättebra. Hos oss jobbar de communala familjedaghemmen fyra av fem dagar i veccan. De har fem till sex barn och den dag de inte jobbar går barnen hos en av de andra famljedaghemmen (som de träffar ofta annars). Vår son fyller 2 november, hittills har han varit ledig den dag vårt familjedaghem är stängt.

Waldorf can jag tyvärr för lite om för att cunna råda dig, ville bara tipsa om vårt alternativ, som vi valde för att comma ifrån de stora barngrupperna på dagis.

 

[Hyacinth]

Sv: Waldorf-pedagogik

http://www.waldorf.se/index.php?option=com_content&view=article&id=13&Itemid=16

HELA MÄNNNISKAN går i förskolan och skolan

Waldorfpedagogiken vill utveckla hela människan - tanke, känsla och vilja. Teoretiskt, konstnärligt och praktiskt arbete integreras så långt som möjligt. Undervisningen ger näring för hela personligheten och reduceras aldrig till enbart inlärning.

Kunskapsinhämtande och fostran utgör en helhet genom att stoffet väljs och presenteras så, att det i varje stadium anknyter till barnets egen utveckling och hjälper denna framåt. I det skolförberedande stadiet är det viktigast att grundlägga kvaliteter som gör att det senare kunskaps- inhämtandet och den personliga utvecklingen kan ske utan stress. Ett barn som kommer till skolan med svaga sociala färdigheter, brist på varaktiga vuxenkontakter, utan trygghet eller med svagt självförtroende är redan på efterkälken.

Omdömesförmågan utvecklas genom en allsidig belysning av sakförhållandena. Fram till puberteten aktiverar waldorfpedagogiken särskilt vilje- och känslokrafterna, som bildar ett rörligt underlag för en i puberteten vaknande, självständig tankeförmåga. Elevernas kreativa och fria tänkande är waldorfskolans främsta mål.

Den tolvåriga waldorfskolan syftar till en bred, allmän människobildning utan begränsande specialiseringar. På detta vis står eleven efter avslutad skolgång fri att utifrån sig själv välja bland så många studie- och yrkesinriktningar som möjligt.

Waldorfskolan arbetar med utgångspunkt i Rudolf Steiners människosyn. Denna är baserad på grundtankar som kan formuleras: Människan utvecklas enligt lagbundenheter i såväl kroppslig som själslig och andlig bemärkelse. Under uppväxten vävs det helt unika livsmönstret för varje enskild individ.

I enlighet med dessa idéer ser waldorfskolan pedagogiken som en konst. Ordet "konstnärlighet" i texten avser ett förhållningssätt till såväl undervisning, metod som material. Denna grund vidareutvecklas med hänsyn till nyare pedagogisk forskning och praxis inom waldorfskolor, lärarutbildningar och annorstädes. Några för waldorfskolan viktiga särdrag skall i det följande beskrivas. .

EN TOLVÅRIG PLAN FÖR LÄRANDET
Målbeskrivningarna utgör en sammanhållen helhet, omfattande åldrarna ett till och med nitton år. Barnets utveckling och mognadsfaser är vägledande för hur och när de pedagogiska motiven introduceras, vävs ihop och behandlas. I skolan hålls klassen i görligaste mån samman under alla tolv åren.

FÖRSKOLAN - LÄRA GENOM HÄRMNING
Förskolebarnens förmåga till efterhärmning tas tillvara. Tillsammans med medarbetarna deltar barnen i skiftande aktiviteter, allt från diskning till matlagning och städning till danslekar och berättande. Barnen gör efter de vuxna, samtidigt som barnen i den fria leken skapar ur sig själva. Enkla leksaker av naturmaterial används, så att barnens egen fantasi kan komplettera material och utveckla leken (se här det följande kapitlet om åldern ett till sex år).

TRYGGHET OCH KONTINUITET: KLASSLÄRARENS ROLL
Waldorfskolan eftersträvar att eleven har samma klasslärare från första klass till och in i puberteten. Denna kontinuitet är en trygghetsskapande faktor i skolan. Tillit utvecklas mellan lärare, elev och föräldrar. En verklig fostran blir möjlig.

EN KONSTNÄRLIG UNDERVISNING
Undervisningen ska genom lärarens konstnärliga förhållningssätt bli sinnlig och upplevbar för eleven. Berättande, konstnärligt skapande och samtal leder fram till förtätning av stoffet i elevens arbetsbok (periodhäfte). Den mänskliga kontakten i det talade ordet ger närhet och substans som inte kan förmedlas av tryckta läroböcker och tekniska hjälpmedel.

ORGANISKT SCHEMA
Waldorfskolans dagsschema utgår från människans dygnsrytm. Periodundervisningen (tanke) ligger på morgonen, språk och konstnärliga ämnen (känsla) läggs gärna i anslutning till denna mitt på dagen, medan hantverk och gymnastik m m (vilja) optimalt kommer på eftermiddagen. Håltimmar undvikes. Denna uppläggning blir ett stöd för elevernas lärande och motverkar skoltrötthet. Den rytmiska växlingen mellan koncentrerat arbete och återkommande övande, mellan elev- och läraraktivitet, går igen i gestaltandet av lektion, dag, vecka och årslopp.

ARBETSBOK I STÄLLET FÖR LÄROBOK
Läraren anpassar sin huvudsakligen muntliga, konstnärligt gestaltade undervisning till den aktuella elevgruppens behov. Eleverna skriver och illustrerar i sina arbetsböcker, och läraren sammanfattar i de lägre årskurserna innehållet i diktamen. Efter hand utformar eleverna själva sina texter. Genom arbetet med böcker som bredvidläsning och vid behov (i synnerhet i högre klasser) också med hjälpt av internet lär sig eleverna att begagna olika informationskällor samt att sovra och jämföra olika ståndpunkter.

PERIODUNDERVISNING
Morgonens två första timmar ligger i ett block, då man läser samma ämne i två till fyra veckor. Engagemanget hinner fördjupas. Stoffet får sedan sjunka undan och mogna, tills ämnet återkommer nästa termin eller läsår i en ny period, som inleds med en sammanfattning av den föregående. Morgonperiodens mer teoretiska teman förenas med eftermiddagens praktiska och konstnärliga övningar, i t.ex. hantverk, laborationer och experiment i de högre klasserna.

FRÅN BILD TILL BOKSTAV
Bokstäverna börjar som bilder i olika berättelser - främst folksagor - t ex en svan för S, en groda för G. I en serie bilder arbetar eleverna fram bokstavstecknen. Läsinlärningen sker långsamt för att undvika spänningar och blockeringar. Metoden kan stå som förebild för waldorfskolans pedagogik - från upplevelsen i handling-berättelse-experiment via det konstnärliga fram till begreppet.

SPRÅKUNDERVISNING
Härmningsförmågan finns kvar under de första skolåren, om än i avtagande grad. Undervisningen i främmande språk börjar därför i klass 1. Sånger, lekar, ramsor är utgångspunkter. Undervisningen görs och upplevs på det främmande språket. I högre klasser utvecklas förmågan till konversation och skrift genom levande bilder från de olika folkkulturerna. Man försöker uppleva och öva språket direkt i dess särart. Översättningar prioriteras först i de högre klasserna.

RELIGIONSUNDERVISNING
I alla kulturer spelar religionen en stor roll, och i waldorfskolan är den ett viktigt inslag. Med religion förstår vi då en vördnadsfull hållning till livet och världen som kan finnas i alla världsåskådningar och som leder till moraliska konsekvenser. Den religiösa hållning som utmärker waldorfskolan implicerar intresse för och tolerans gentemot olika trosuppfattningar. I denna vida bemärkelse genomsyrar en religiös hållning alla ämnen. Som ämne är religionsundervisningen konfessionsfri men vilar på kristen grund.

LÄSÅRSBREV
Läsårsbrev med en beskrivning av elevernas prestationer och utveckling är en viktig del av waldorfskolans profil. Jämförelse görs med eleven själv över tiden och i förhållande till årskursens mål – inte med kamrater.

Sociala förhållningssätt liksom arbetsvilja är viktiga bedömningsområden. Läsårsbrevet bidrar till självkännedom och är ett viktigt pedagogiskt instrument. De kompletteras med utvecklingssamtal en gång per termin. Läsårsbreven innehåller som nämnts bl a en beskrivning av elevens måluppfyllelse och denna kan ”översättas” till det offentliga skolväsendets betygssystem efter åk 9 och 12, om eleven måste ha sådana för sin vidare utbildning el dyl.

MÅNADSFEST
Inför lov och större högtider hålls månadsfest, som regel ca en gång per månad. Eleverna och lärarna följer de stora årstidsrytmerna. Klasser och grupper av elever framför då för kamrater, lärare och föräldrar inslag ur undervisningen, så att hela skolan får upplevelser av, vad som tilldrar sig i de olika klasserna. Sång, musik, dramatiserade inslag, recitation m m är vanliga aktiviteter, som också blir till en gemensam utvärdering och gestaltning av pågående arbete.

 

[Hyacinth]

Sv: Waldorf-pedagogik

HEM OCH SKOLA
Föräldrarna har valt waldorfpedagogiken, vilket är en fruktbar grogrund för nära samarbete mellan hem och skola. Föräldramöten hålls som regel en gång per månad, då pedagogik samt arbete och förhållanden i klassen står i förgrunden. Dynamisk debatt och ingående samtal kring fostran och undervisning brukar känneteckna föräldraaftnarna. Som ansvarstagande styrelseledamöter i skolans förening eller stiftelse (skolans huvudman) bär föräldrar tillsammans med lärare ett realt ansvar för skolan. Föräldraföreningen kan handlägga vissa sociala och finansiella frågor vid skolan. Förutom det formella samarbetet mellan ansvariga organ ges vid föräldramöten, fester, basarer, teaterföreställningar, konserter, kurser och andra gemensamma aktiviteter rikligt med tillfällen till otvungna former av socialt liv och samverkan mellan lärare, elever och föräldrar. Waldorfskolan vill vara en sann kulturhärd.

LÄRARKOLLEGIET OCH SJÄLVFÖRVALTNINGEN
Kollegiet är självförvaltande i fråga om anställningar, pedagogik, fortbildning och fördelning av de av styrelsen beslutade lönemedlen. Minst en gång i veckan hålls kollegiekonferens med pedagogiskt studium, konstnärligt övande, elevfrågor och kollegiets administration på dagordningen. För elevintagningar, lönefrågor, anställningar, elevvård m m bildas ofta särskilda arbetsgrupper, som kan ha vittgående befogenheter. De uppgifter som följer med rektors pedagogiska ansvar vid kommunala skolor loses på olika sätt i olika skolor. Normalt handlägger dock en mindre ledningsgrupp av demokratiskt/republikanskt valda medarbetare dessa uppgifter med personligt ansvar och därmed mandat. Utåt företräds skolan i regel av kollegiets eller styrelsens ordförande.

LÄRAREN
För läraren är forskandet och kunskapandet om människan utgångspunkt och grund för arbetet. Förutom fortbildning och det i kollegiearbetet ständigt pågående studiet är det varje lärares uppgift att bearbeta iakttagelser och erfarenheter ur vardagen i ett regelbundet meditativt liv. Även härur kan fördjupad insikt om utövandet av den pedagogiska konsten samt om den egna personlighetsutvecklingen vinnas. Vid kollegiekonferenserna är det vanligt, att tankar och hypoteser, vunna ur sådana erfarenheter, övas och prövas mot kollegors. Läraren ser utövandet av pedagogik som en konst.

ELEVERNA
De vuxnas första uppgift vid en waldorfskola är att se till elevernas behov. I de lägsta klasserna är det därför lärarens främsta ansvar att efterkomma dessa i utövandet av den pedagogiska konsten. Detta gäller alltifrån lektionernas innehåll och gestaltning till livet på rasterna och i kontakterna med elevens hem. Med stigande ålder och ökad mognad ges eleverna allt större inflytande över utbildningssituationen och skolarbetet. De äldre eleverna uppmuntras att arbeta i elevråd som ett mer formaliserat sätt att utöva inflytande vid skolan. Därutöver är de vanliga formerna för elevernas inflytande den direkta kontakten med lärare och kollegium, under klasstimmen samt indirekt via föräldrar i förtroenderåd, i skolans styrelse och i föräldraföreningen. Elever ansvarar ofta ur egna initiativ för olika kulturarrangemang och inbjudningar av företrädare från politisk-rättsligt, kultur- och näringsliv i samband med skolans sociala och pedagogiska liv.

INTEGRATION
De flesta waldorfskolor eftersträvar organisatorisk och pedagogisk samverkan med waldorfförskola och fritidshem. Det är vanligt, att sådana verksamheter på en plats har gemensam huvudman och/eller kollegiekonferenser, studiedagar etc tillsammans. När detta skrivs (hösten 2006) finns ett stort intresse för planerna på undervisningens inkludering av elever med särskilda behov, men frågan ligger än i sin linda och någon gemensam form för hur inkluderingen har inte hunnit utarbetats.

LÄRANDET - EN PROCESS
Waldorfskolans innehåll är i stor utsträckning uppbyggt kring teman, övergripande projekt och motiv med utgångspunkt i barnets utvecklingsfaser. Till följd härav blir undervisningen inte så styckevis och ämnesvis uppdelad, som den kan se ut i ett veckoschema. Ett exempel:

Den grekiska kulturen, åk 5. Under detta tema arbetas metodiskt och didaktiskt grundligt med flertalet av följande motiv: Mytologi (religionskunskap), forngrekens vardag, konst och filosofi (historia), Mellan- och Fjärranösterns karta och topografi i samband med alexandertågen (geografi), aristokratisk-demokratiskt styresskick (samhällskunskap), ofta i dramatiserad form hexameterdiktningen (eurytmi, drama, litteratur), hantverk (bild, modellering), de olympiska lekarna (gymnastik), det grekiska templet med dess plan, fasader och formspråk (konsthistoria, teknik), tiders, sinnelags, filosofiers, kulturers konfrontation och befruktning i människomöten, t ex Platon-Aristoteles, Aristoteles-Alexander, Alexander-Darius, Sparta och Aten (psykologi, människokunskap, idéhistoria), Arkimedes och Pythagoras (matematik, fysik). Ett genomgående, grundläggande utvecklingsmotiv är vilja-känsla-tanke. Som metodisk-didaktiska exempel kan nämnas: Från bokstav och skrift till läsning i åk 1 - 3, där formteckning och eurytmi är betydande delar av processen. Med inledande tonvikt vid det viljeartade och konstnärligt upplevbara.

Djur, växter, mineral och deras förhållande till människan i åk 4 - 6, vilka blir fysik, kemi, botanik, zoologi, geografi, människokunskap och geologi från åk 6 och 7. Det har förberetts från första skolåret i sagor, natursägner, fabler etc, där naturrikena med sina representanter själva trädde fram som besjälade. I nio-tioårsåldern tas ett viktigt steg på självuppvaknandets väg. I åk 4 får även gudaväsendena personlighetsdrag i den nordiska mytologins asar och vaner samt i Kalevalas gudar. Dessa bildar med sina etiska och själsliga kvaliteter så väl föredömen som avskräckande exempel i barnens individualiserings- och sociationsprocess. Med intensivt övande i allitteration, bråkräkning och korsstygnsbroderier stärks de väckande krafterna.

Tolvårsåldern är ytterligare en sådan knutpunkt i barnets utveckling. Ännu ett språng mot både själv- och omvärldsmedvetande tas. I åk 6 motsvaras detta tematiskt av metamorfosen Grekland – Rom. Det republikansk-demokratiska sinnelaget kan nu grunda en civilrätt, där t o m slavens på jaget grundade rätt kan respekteras. Romarrikets uppgång och fall, kristenhet-påvedöme-världslig imperialism, arabismens inflytande, Europas topografi och karta, byggnadskonstens utveckling och folkvandringarna är exempel ur ett centralt tema i årskursen: Rom och Europa. Införandet av geometri, fysik och mineralogi med deras relativt genomskådliga och konkreta lagbundenheter är stödjande moment i denna mognadsfas.

Tänkandet grundar sig i stor utsträckning på fantasi, kreativitet, exakthet. Omdömes-krafterna fostras därför i första hand genom vilja och känsla före puberteten. Tyngdpunkterna ligger därvid främst i muntligt berättande (periodundervisningen), handens arbete (bild, formteckning, slöjd), rörelse (eurytmi, gymnastik, folkdans, lek) samt iakttagelse och eftersinnande (allt skapande, geometri, fysikaliska och kemiska experiment), innan ett befäst självmedvetande och ett i detta grundat tänkande är för handen hos eleven. Ett genomgående konstnärligt arbetssätt tryggar växlingen mellan dessa kvaliteter inom alla ämnen och årskurser i waldorfskolan.

LÄROPLANENS NATUR
Pedagogik är en konst och kan bara utövas som sådan. När konsten inte står under inflytande av friska och livgivande impulser stagnerar den. Waldorfpedagogikens kursplaner står därför under ständig bearbetning och kan till art och omfattning skilja något mellan olika förskolor och skolor. Följande redogörelser är därför en beskrivning av, hur waldorfförskolorna och waldorfskolorna i Sverige 2006 har enats om att beskriva det gemensamma i sitt arbete. Avvikelser härifrån förekommer, varför varje förskolas och skolas arbetsplan är ett nödvändigt komplement till dessa beskrivningar. Vad beträffar övergripande mål och riktlinjer, är dessa underkastade en långsammare förvandling.

Så som Skolans värdegrund och uppgifter samt Mål och riktlinjer är karaktäriserade i Läroplan för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) samt de frivilliga skolformerna (Lpf 94) med tillägg av här gjorda framställningar av waldorfförskolans och waldorfskolans särart, ansluter sig Waldorfförskolornas Samråd och skolor i Waldorfskolefederationen till framställda nationella mål.

Ger ju en bild i alla fall.

Vi har valt kooperativ med blandade åldrar, återkommer när hon är inskolad

 

[Augusti]

Sv: Waldorf-pedagogik

Tack för tipset. Jag har kikat lite på familjedaghem, men det verkar vara en utdöende företeelse här omkring. Jag vill dessutom helst inte att pedagogens barn ska gå i samma grupp som mitt barn då jag tror att gruppdynamiken blir lite skev om vissa barn är hemma på välkänd mark med en av sina föräldrar.

 

[Augusti]

Sv: Waldorf-pedagogik

Ja, jag har läst den texten, men tycker att den är mer fokuserad på skolåldern och den säger inte så mkt om de låga åldrarna som 1-3 år. Det är just i den åldern jag kan se en poäng med deras filosofi med små barngrupper och samma pedagog genom hela dagen, även om jag inte är helt övertygad om resten.
Vad jag har förstått och tror så är det viktigt att de små barnen inte hamnar fel i en större och lite stojig grupp med många pedagoger och barn att relatera till.
Återkom gärna med vad du tycker om ett kooperativ med blandade åldrar!

 

[Hyacinth]

Sv: Waldorf-pedagogik

I så ung ålder tror jag att det är mer strunt samma vilken pedagogik som används, det viktiga är att alla barn blir sedda.
Jag återkommer när verkligheten slagit mig i huvudet

 

[attila]

Sv: Waldorf-pedagogik

Tror inte heller att pedagogiken spelar så stor roll i den åldern, det viktiga är hur de som jobbar på dagiset är. Tänk på att det finns nackdelar med för små barngrupper oxå, särskilt när barnet blir lite äldre. Det är inte säkert att ditt barn hittar någon som det gillar o leka med om det är ett väldigt begränsat antal barn i gruppen.

Ang. waldorf så är min enda erfarenhet de praktikanter från en sån skola som vi hade på jobbet varje år. Det är de slöaste, störigaste o mest osociala barn jag någonsin träffat, till slut sa vi ifrån o kommer aldrig mer att ta emot någon från den skolan.

 

[mimmipigg]

Sv: Waldorf-pedagogik

Jag har ingen erfarenhet av förskoleverksamhet i Waldorfmodell, men jag är mycket tveksam till deras synsätt både på barn och livet som helhet, för mig är det lite sektvarning faktiskt.
Skolbarn som kommer från Waldorfskola till "vanliga" skolor vid t ex ett byte av stadium har ofta ganska svårt att acklimatisera sig.

Ni har inte någon "I ur och skur"-förskola där ni bor?
Där får barnen oftast leka mycket mer ostört och använda fantasin mer fritt.
För mig är det viktigaste att lek och fantasi får så fritt spelrum som det bara går, i dagens stressade värld så blir barnen så ofta störda i sin uppbyggnad av leken att de slutar hitta på, det är ingen mening för det dyker upp 5-årsgrupper, 3-årsgrupper, simgrupper som sliter sönder barnens lekar.
Det är i leken små barn lär sig, där bryter de ner de saker de upplevt och sätter in dem i ett sammanhang som de kan hantera.

//mimmipigg, förskollärare som spinner igång när det handlar om barns behov av ostörd lek.

 

[YorkWann]

Sv: Waldorf-pedagogik

Jag har ingen erfarenhet av förskoleverksamhet i Waldorfmodell, men jag är mycket tveksam till deras synsätt både på barn och livet som helhet, för mig är det lite sektvarning faktiskt.
Skolbarn som kommer från Waldorfskola till "vanliga" skolor vid t ex ett byte av stadium har ofta ganska svårt att acklimatisera sig.



//mimmipigg, förskollärare som spinner igång när det handlar om barns behov av ostörd lek.

Åh, kan du inte spinna vidare på detta? Hur komemr detta sig, och vad är det du sett på dessa barn och varför? Jag har den "känslan" bara kring Waldorf, men jag kan itne sätta ord på det...

 

[break_a_leg]

Sv: Waldorf-pedagogik

Jag känner flera personer som gått i Waldorfskola och även personer som är utbildade inom Waldorf. Ingen av de "barn" jag känner har valt att gå Waldorfgymnasium utan valt ett "vanligt". Det verkar som om de fått nog under grundskoleåren-

Jag tycker också att det är lite "sekt" över det hela - detta trots att jag har ganska stor inblick i Waldorfvärlden.

 

[Con]

Sv: Waldorf-pedagogik

Jag har själv gått på Waldorf-förskola, för sisådär 13 år sedan, och har dessutom en bror som går i en Waldorf-skola. Jag minns min egen dagisgång som väldigt bra och trygg, och mina föräldrar är också nöjda. Detsamma gäller min bror och hans skolgång.
Jag känner dessutom en tjej som jobbat på Waldorf-dagis och även hon hade väldigt goda erfarenheter. Och vi är alla rätt normala, icke-sekteristiska människor
Så att det skulle vara något fel med Waldorf-pedagogiken tycker jag inte.

Om det är bra eller inte tror jag mer har att göra med den enskilda förskolan/skolan och personalen att göra. Kan tänka mig att det finns både bra och dåliga exempel.

 

[Augusti]

Sv: Waldorf-pedagogik

Hmmm... ja, det är lite så jag känner också och som gör att jag tvekar lite.

Det finns ett i ur och skur-dagis här omkring men det är tyvärr väldigt lång kö till det. Det är mitt första-alternativ, men det finns tidigast plats för oss där nästa höst och vi är i behov av plats senast till årsskiftet. Det finns även några andra privata alternativ som jag tycker verkar trevliga, men som har 1-3 års kö, så min tanke är att låta barnet gå på Waldorf-förskolan tills vi erbjuds plats på något av mina andra alternativ. Alternativt skippar jag Waldorf-förskolan helt och satsar på de större kommunala anläggningarna som då istället har fler och större barngrupper än vad jag känner är idealiskt för en liten 1-2-åring.

 

[Augusti]

Sv: Waldorf-pedagogik

Intressant att höra och det bidrar absolut till min tveksamhet att sätta även mitt unga barn på Waldorf-förskola en kortare period. Även om jag realistiskt sett inte tror att det kommer att skada mitt barn på något vis så känns det.... inte helt ok.

 

[Augusti]

Sv: Waldorf-pedagogik

Tack för ditt svar och trevligt att du har enbart goda erfarenheter. Jag tror också att en förskola varken är bättre eller sämre än sin personal oavsett pedagogik, men jag tycker att det är svårt att värdera förskolan på de korta besök man vanligtvis gör.

 

[break_a_leg]

Sv: Waldorf-pedagogik

Skadar gör det nog inte... De jag känner är rätt normala människor även om de är inne på Waldorf.

Men det är alltid absolut bäst för barnet om du som förälder tycker att den valda förskoleverksamheten är bra och känner dig trygg med den!

 

[Sar]

Sv: Waldorf-pedagogik

Jag hade hellre valt en vanlig förskola. Waldorf ger mig direkt "sektvarning".
Vi har en åldersblandad förskola och där tycker jag att personalen är duktig på att dela upp barnen så att 5 åringarna får gå iväg till någon aktivitet, 4 år och uppåt får leka i "stjärnrummet" etc. så att gruppen minskas.

 

[Mirabell]

Sv: Waldorf-pedagogik

Men gud vilka fördomar =)

Känner hur många som helst som gått waldorf & även jobbar som lärare på skolor....

 

[mimmipigg]

Sv: Waldorf-pedagogik

Hinner inte skriva nu ska skjutsa sonen till gymnasieskolan idag med ett flyttlass, återkommer!

 

[YorkWann]

Sv: Waldorf-pedagogik

Berätta gärna om dina erfarenheter då?