Jag diskuterar inte människovärde, vilket många är förtjusta i att vända dessa diskussioner till.
Det finns en kategori som är överrepresenterad hos KFM. Folk som skiter i att betala. Som VET att de inte kommer att kunna infria sina betalningsåtaganden, men som ändå går in i diverse situationer. VET man att det kan komma att bli kärvt att betala om man har två sjukdagar en månad, vet man att ekonomin inte pallar med ännu en avbetalning - då går man inte in i det. Men det gör väldigt, väldigt, väldigt många.
Den gruppen som nämns ovan är en så försvinnande liten del (även om den växt från mikroskopisk till mätbar) av de som hamnar hos KFM. Det finns, men det är sällan den gruppen som diskuteras i trådar här. Den kategorin som ni nämner drar inte på sig hästar, 32 mobilabonnemang och bilavbetalningar som slukar 75 % av disponibel inkomst.
En tusenlapp är förhållandevis lite pengar, har man en skuld på det beloppet (t ex till TS) kan man väl skaffa sig så mycket ryggrad att man ringer upp fodringsägaren (t ex TS) och meddelar hur landet ligger och tillsammans med fodringsägaren (t ex TS) gör upp om någon form av avbetalningsplan eller anstånd.
Med lite ryggrad försvinner man väl inte bara och skiter i det?