- Svar: 4
- Visningar: 966
Just nu har jag en svacka i ridningen. Det blir mest skogsmulleridning. Jag vet inte riktigt vad jag vill med min ridning just nu. Att komma till skott och tävla är så himla långt borta. Sen har jag inte hittat någon tränare jag trivs med här heller. Jag har inga mål att sträva mot utan det är samma, samma, hela tiden. Det sker ingen utveckling. Visst är det ju kul med kurserna i Norrtälje men det är ju inget som blir regelbundet och jag kan inte ta med mig Senioren dit heller.
Just nu så tycker jag ridningen tar mer än den ger. I vintras var det tvärt om. Då hade jag en svacka i livet och ridningen var det som gav energi i tillvaron.
Efter den där nära-väggen-upplevelsen i vintras har jag fått tänka om och försöka hitta alternativa sätt att hantera de göromål som jag antingen måste eller vill göra. Jag har gjort det till min målsättning att försöka göra så lite som möjligt. Men jag vet inte riktigt hur jag lyckas med det. Det är hela tiden en massa ogjorda saker som stirrar på mig. Jag frågar mig om jag kan skita i att göra det och svarar väldigt ofta ja på den frågan. Men så dyker det upp saker som måste göras nu, och det omedelbart bums. Exempelvis så sådde jag ärtor och plötsligt hade de grott och växt sig så långa och rangliga att de vält och måste ha ett stöd. Och så hade jag köpt för mycket sättpotatis. En sort fick jag ner i grönsakslandet, men de övriga tre, var skulle jag sätta dem? Tja, mandelpotatisen satte jag i jordhögarna som blev förra året då jag grävde upp parksliden och de resterande två sorterna satte jag i gräsmattan och så täckte jag med gammalt hö som jag hämtade från en granne. Det tog otroligt lång tid. Den kvällen fick jag inte middag förrän vid tio på kvällen. Jag var tvungen att få det klart eftersom jag skulle resa bort dagen efter.
Jag undrar lite var jag ska lägga ambitionsnivån med trädgården. Tanken var ju att jag skulle göra så lite som möjligt med den i år. Förvisso har jag egentligen inte gjort så mycket med trädgården, mer än fixat grönsakslandet och i övrigt endast försökt förhindra att det förfaller, men det har ändå tagit en del tid i anspråk.
Jag har ju alltid haft en tanke med att försöka vara så självförsörjande som möjligt med grönsaker, bär och sånt, men är det verkligen kompatibelt med ett heltidsjobb och annat?
Nu har jag semester och i år tänkte jag inte göra många knop med någonting. I stället tänkte jag ägna mig åt så mycket nöjen som möjligt. Men ändå är det inte särskilt tillfredsställande att se allt som är ofärdigt eller håller på att förfalla, så som mina grusade ytor t.ex. som är fulla med ogräs.
Det har ibland hänt att jag tänkt tanken att om jag inte red eller odlade, så behövde jag inte vara bofast. Då skulle jag kunna åka omkring med en husbil eller husvagn en stor del av året och jobba där jag råkar befinna mig. Jag har ju lyxen att ha ett portabelt jobb.
Men frågan just nu är om jag ska välja bort ridningen? Då skulle jag få mer tid till trädgården och annat jag vill göra. Men gissningsvis kommer jag ändå att få ridabstinens efter ett tag. Så hur farao gör man för att få balans mellan allt man vill göra och allt man måste göra? Jag vet faktiskt inte. Jag vill i alla fall inte hamna i samma läge som förra året, så jag försöker tänka att jag ska göra så mycket som möjligt av det jag har lust med (kan tex. vara att ligga i hängmattan och slappa), och så lite som möjligt av allt annat.
Just nu så tycker jag ridningen tar mer än den ger. I vintras var det tvärt om. Då hade jag en svacka i livet och ridningen var det som gav energi i tillvaron.
Efter den där nära-väggen-upplevelsen i vintras har jag fått tänka om och försöka hitta alternativa sätt att hantera de göromål som jag antingen måste eller vill göra. Jag har gjort det till min målsättning att försöka göra så lite som möjligt. Men jag vet inte riktigt hur jag lyckas med det. Det är hela tiden en massa ogjorda saker som stirrar på mig. Jag frågar mig om jag kan skita i att göra det och svarar väldigt ofta ja på den frågan. Men så dyker det upp saker som måste göras nu, och det omedelbart bums. Exempelvis så sådde jag ärtor och plötsligt hade de grott och växt sig så långa och rangliga att de vält och måste ha ett stöd. Och så hade jag köpt för mycket sättpotatis. En sort fick jag ner i grönsakslandet, men de övriga tre, var skulle jag sätta dem? Tja, mandelpotatisen satte jag i jordhögarna som blev förra året då jag grävde upp parksliden och de resterande två sorterna satte jag i gräsmattan och så täckte jag med gammalt hö som jag hämtade från en granne. Det tog otroligt lång tid. Den kvällen fick jag inte middag förrän vid tio på kvällen. Jag var tvungen att få det klart eftersom jag skulle resa bort dagen efter.
Jag undrar lite var jag ska lägga ambitionsnivån med trädgården. Tanken var ju att jag skulle göra så lite som möjligt med den i år. Förvisso har jag egentligen inte gjort så mycket med trädgården, mer än fixat grönsakslandet och i övrigt endast försökt förhindra att det förfaller, men det har ändå tagit en del tid i anspråk.
Jag har ju alltid haft en tanke med att försöka vara så självförsörjande som möjligt med grönsaker, bär och sånt, men är det verkligen kompatibelt med ett heltidsjobb och annat?
Nu har jag semester och i år tänkte jag inte göra många knop med någonting. I stället tänkte jag ägna mig åt så mycket nöjen som möjligt. Men ändå är det inte särskilt tillfredsställande att se allt som är ofärdigt eller håller på att förfalla, så som mina grusade ytor t.ex. som är fulla med ogräs.
Det har ibland hänt att jag tänkt tanken att om jag inte red eller odlade, så behövde jag inte vara bofast. Då skulle jag kunna åka omkring med en husbil eller husvagn en stor del av året och jobba där jag råkar befinna mig. Jag har ju lyxen att ha ett portabelt jobb.
Men frågan just nu är om jag ska välja bort ridningen? Då skulle jag få mer tid till trädgården och annat jag vill göra. Men gissningsvis kommer jag ändå att få ridabstinens efter ett tag. Så hur farao gör man för att få balans mellan allt man vill göra och allt man måste göra? Jag vet faktiskt inte. Jag vill i alla fall inte hamna i samma läge som förra året, så jag försöker tänka att jag ska göra så mycket som möjligt av det jag har lust med (kan tex. vara att ligga i hängmattan och slappa), och så lite som möjligt av allt annat.
Och det är inte ens första året det händer mig.... och det har hänt att de inte alls kommit i jorden. 
