Barn nr 2?!

Ja. Du har rätt i att vi - kulturen, samhället i sin helhet - kräver på tok för lite av män och att det är på tok för lätt för män att få på tok för mycket beröm. Men det är ju ett annat problem.

Jag tänker mer så här, hade jag arbetat deltid i ett kvinnodominerat yrke med dålig lön och tagit ut 50% av FL hade ni hyllat mig.
Jag tror att jag därigenom hade fört vidare ett mer normativt beteende än jag gör nu till vårat barn. FL är inte den enda sanningen till jämnlikhet enl mig.
 
Jag är för att min sambo tar hälften eller mer. Vi har alla förutsättningar för det idag utan att behöva tulla på mitt totala antal dagar hemma. Dvs vi kan vara hemma obetalt. Sen kan jag förstå känslan av "skitsamma" när man blir påhoppad oavsett. Det här är ju frågor vi måste rikta om till politiker och inte enskilda individer.

Jag är inte emot delad FL. Denna gången passar dock detta sättet bäst, att jag tar ut mest FL. Sen kanske det inte blir så, får min sambo inte förlängt jobb får jag dra in cashen igen. Eller om ett drömjobb dyker upp, då tar jag det.
Eller om det skiter sig med bebis. livet kan ändras.
 
Och @Hiddeous vi är rätt många som inte förstår dig i denna tråden. jag tycker inte att du ä generell utan du baserar det mesta på din erfarenhet.
Och har mycket fördomar och förutfattade meningar.

Jag säger inte att samhället i stort är jämnställt eller det inte finns problem men jag tror inte hela sannignen ligger i 50/50 FL. På samma sätt som amning är en dålig ursäkt til att ta 100% är "att lära sig städa" en lika dålig åt andra hållet.

Självklart utvcklas och lär man sig nytt när man får barn, det lär man sig i alla faser i livet. Däremot är vi alla olika i hur vi hanterar det och hur krävande det är för oss.
 
Och @Hiddeous vi är rätt många som inte förstår dig i denna tråden. jag tycker inte att du ä generell utan du baserar det mesta på din erfarenhet.
Och har mycket fördomar och förutfattade meningar.

Jag säger inte att samhället i stort är jämnställt eller det inte finns problem men jag tror inte hela sannignen ligger i 50/50 FL. På samma sätt som amning är en dålig ursäkt til att ta 100% är "att lära sig städa" en lika dålig åt andra hållet.

Självklart utvcklas och lär man sig nytt när man får barn, det lär man sig i alla faser i livet. Däremot är vi alla olika i hur vi hanterar det och hur krävande det är för oss.
Och det verkligt underliga är att trots alla våra fina fria val och alla olikheter så tar ändå kvinnorna ut den allra största delen av föräldraledigheten. Och tror man inte att det får långtgående konsekvevenser är man nog både okunnig och naiv skulle jag vilja påstå.
 
Och det verkligt underliga är att trots alla våra fina fria val och alla olikheter så tar ändå kvinnorna ut den allra största delen av föräldraledigheten. Och tror man inte att det får långtgående konsekvevenser är man nog både okunnig och naiv skulle jag vilja påstå.

Och jag tycker att det är enkelspårigt att fastna där utan att se till varför det sker, vad som önskvärt istället och hur de långtgående konsekvenserna kan hindras.
 
Men jösses! Jag hade gråtit av skratt om min man/pappa/bror/valfri hade reagerat på det sättet. Och hållit ett litet föredrag om vita, kränkta män, när jag hade återhämtat mig från skrattattacken.

Men om en kvinna hade fått höra att "hon behöver mer ledighet för att uppfostras att ta ansvar" så hade det nog blivit ett jävla liv. Eller om en kvinna blivit utsatt för fördomar enbart baserat på hennes kön. Jag hoppas inte min man hade gråtit av skratt om jag tagit illa upp för att någon förutsatt att jag är sämre på någonting pga mitt kön.

Jag tycker att det är tragiskt att det har blivit accepterat att förtala och kasta skit på folk, oavsett kön.

Uttrycket "vita, kränkta män" tänker jag inte ens kommentera. Det är enbart ett uttryck uppfunnit av manshatande kvinnor för att "slå tillbaka" mot män i denna eviga könskamp utan slut.
 
Och @Hiddeous vi är rätt många som inte förstår dig i denna tråden. jag tycker inte att du ä generell utan du baserar det mesta på din erfarenhet.
Och har mycket fördomar och förutfattade meningar.

Det är ju vad generaliseringar är - förutfattade meningar. Det går ju knappast att vara generaliserande utan att sas ha fördomar. Det går inte att dra slutsatser av samhället utan att generalisera. Att bygga argumenten på sin egen erfarenhet är väl jättebra, men det är inte att generalisera. Det är väl snarare att vara personlig. Jag har för övrigt ägnat flera år åt att på olika sätt undersöka det här ämnet (jämställdhet) inom mitt yrke. Det finns massor av forskning på området, så jag känner mig rätt trygg med att mina fördomar också har en god grund i statistik.
 
Det är ju vad generaliseringar är - förutfattade meningar. Det går ju knappast att vara generaliserande utan att sas ha fördomar. Det går inte att dra slutsatser av samhället utan att generalisera. Att bygga argumenten på sin egen erfarenhet är väl jättebra, men det är inte att generalisera. Det är väl snarare att vara personlig. Jag har för övrigt ägnat flera år åt att på olika sätt undersöka det här ämnet (jämställdhet) inom mitt yrke. Det finns massor av forskning på området, så jag känner mig rätt trygg med att mina fördomar också har en god grund i statistik.

Säkert, men de färgas rätt tydligt av din åsikt att föräldrarskap är krångligt, svårt, tidskrävande och jobbigt. och att man måste upplevt det själv för att förstå.

Jag blir ofta förvånad över hur lite erfarenhet folk har av barn när de skaffar egna.Där färgas jag av min erfarenhet av att umgås i storfamilj.
 
Säkert, men de färgas rätt tydligt av din åsikt att föräldrarskap är krångligt, svårt, tidskrävande och jobbigt. och att man måste upplevt det själv för att förstå.

Intressant - det där är inte ens min åsikt. Ja, ibland är det krångligt, svårt, tidskrävande. Men det är ju inte alls tesen som jag har drivit i den här tråden. Tesen är i stället att det blir krångligt, svårt och tidskrävande om man inte fullt ut delar ansvaret. Gör man det, blir föräldraskapet betydligt roligare.
 
Vi var hemma tillsammans i 4 månader och ingen i familjen har tagit skada av det, snarare tvärtom. Som tur var, så var det min man som var föräldraledig och jag hade en annan sorts ledighet... ;) :up:
Det är väl ingen som säger att det är dåligt att vara hemma samtidigt, men om mannens föräldraledighet alltid sammanfaller med att även kvinnan är hemma så är det statistiskt sett så att kvinnan kommer dra det "tyngsta" lasset (med barn och hem).

Det är bara att gratulera om ni som inte tänkt dela lika på föräldraledighet inte känner igen er i detta, men varför man av den anledningen inte skulle kunna diskutera de samhällsproblem som ojämnt uttag av föräldraledighet innebär är för mig oförklarligt.
 
Det är ju vad generaliseringar är - förutfattade meningar. Det går ju knappast att vara generaliserande utan att sas ha fördomar. Det går inte att dra slutsatser av samhället utan att generalisera. Att bygga argumenten på sin egen erfarenhet är väl jättebra, men det är inte att generalisera. Det är väl snarare att vara personlig. Jag har för övrigt ägnat flera år åt att på olika sätt undersöka det här ämnet (jämställdhet) inom mitt yrke. Det finns massor av forskning på området, så jag känner mig rätt trygg med att mina fördomar också har en god grund i statistik.

Gratulerar till tryggheten, hoppas du inte gör dig illa om du trillar ner från den höga hästen.
 
Självklart utvcklas och lär man sig nytt när man får barn, det lär man sig i alla faser i livet. Däremot är vi alla olika i hur vi hanterar det och hur krävande det är för oss.

Städexemplet var bara ett exempel. Men eftersom kvinnor ägnar mer tid än män åt den sysslan - rent statistiskt, alltså - är det ju på en livstid rätt relevant om den uppgiften är ojämt fördelad. Det är i sig inte viktigt att man ägnar ett visst antal minuter åt det, utan det viktiga är väl att båda ägnar samma antal minuter åt det - ungefär. Särskilt om man nu inte tycker att det är särskilt kul och råkar ha just städning som hobby.

Det är klart att man hanterar saker olika. Men det är väl inte en issue. Det som är ett bekymmer är väl om bara kvinnan får möjlighet - eller nitlotten, hur man nu än ser på det - att lära sig detta med att ta hand om barn och hem. Och då menar jag att ta hand om barn och hem när man är ensam, utan stöd av någon annan.
 
Och jag tycker att det är enkelspårigt att fastna där utan att se till varför det sker, vad som önskvärt istället och hur de långtgående konsekvenserna kan hindras.
Absolut är det enkelspårigt. Jag har ju också tagit upp allt annat elände som drabbar och berör kvinnor i vårt manssamhälle. Just föräldraledigheten är dock en väldigt viktig symbol och nyckel till kvinnors frigörelse.
Men andra saker man kan diskutera är ju t ex varför kvinnor fortfarande slås ihjäl av sina män i Sverige, år 2015. Kaaaaaan det finnas ett samband mellan att vi lever i ett ojämställt samhälle som oftast börjar när man i förhållandet får barn??? Spoilervarning, men ja, det finns ett sådant samband väl verifierat i forskning och studier om man vill ta del av den kunskapen. Eller så kan man blunda och tycka att man som kvinna göra " fria" val.
 
Men om en kvinna hade fått höra att "hon behöver mer ledighet för att uppfostras att ta ansvar" så hade det nog blivit ett jävla liv. Eller om en kvinna blivit utsatt för fördomar enbart baserat på hennes kön. Jag hoppas inte min man hade gråtit av skratt om jag tagit illa upp för att någon förutsatt att jag är sämre på någonting pga mitt kön.

Jag tycker att det är tragiskt att det har blivit accepterat att förtala och kasta skit på folk, oavsett kön.

Uttrycket "vita, kränkta män" tänker jag inte ens kommentera. Det är enbart ett uttryck uppfunnit av manshatande kvinnor för att "slå tillbaka" mot män i denna eviga könskamp utan slut.
Det är ingen könskamp, utan det kallas för att leva i ett manssamhälle där man pga sitt kön har alla nackdelar, och det har väl varat i en sådär dryga 2000 år nu, en aning tröttsamt dock att skiten aldrig tar slut och att kvinnor fortfarande dödas, misshandlas och våldtas pga sitt kön. År 2015.
 
Det är ingen könskamp, utan det kallas för att leva i ett manssamhälle där man pga sitt kön har alla nackdelar, och det har väl varat i en sådär dryga 2000 år nu, en aning tröttsamt dock att skiten aldrig tar slut och att kvinnor fortfarande dödas, misshandlas och våldtas pga sitt kön. År 2015.

Jag förstår inte heller att en man som tar hand om en bebis kan "bli uppfostrad att ta ansvar." Möjligen kan han lära sig att ta ansvar. Om man blir uppfostrad, blir man guidad av en föräldrafigur, i det här fallet kvinnan. Om inte kvinnan är där, kan mannen knappast bli "uppfostrad". Däremot är det väl risk att förhållandet utvecklar sig på det viset om kvinnan tvingas peka med hela handen och styra upp saker och ting. Kort sagt är fl i mina ögon ett jättebra sätt att slippa fostra sin egen partner. :)
 
Men om en kvinna hade fått höra att "hon behöver mer ledighet för att uppfostras att ta ansvar" så hade det nog blivit ett jävla liv. Eller om en kvinna blivit utsatt för fördomar enbart baserat på hennes kön. Jag hoppas inte min man hade gråtit av skratt om jag tagit illa upp för att någon förutsatt att jag är sämre på någonting pga mitt kön.

Jag tycker att det är tragiskt att det har blivit accepterat att förtala och kasta skit på folk, oavsett kön.

Uttrycket "vita, kränkta män" tänker jag inte ens kommentera. Det är enbart ett uttryck uppfunnit av manshatande kvinnor för att "slå tillbaka" mot män i denna eviga könskamp utan slut.
Men varför läser du allting som om det handlar om dig (och om din man)?
 
Jag tänker mer så här, hade jag arbetat deltid i ett kvinnodominerat yrke med dålig lön och tagit ut 50% av FL hade ni hyllat mig.
Jag tror att jag därigenom hade fört vidare ett mer normativt beteende än jag gör nu till vårat barn. FL är inte den enda sanningen till jämnlikhet enl mig.
Jag har aldrig hyllat någon överhuvudtaget, och jag kommer troligen aldrig att göra det heller. Och då jag inte alls läser som du läser, ser jag heller inte de angrepp på dig som du försvarar dig mot. Men tyvärr tror jag att förhållandena och familjerna - som vi känner dem - har en central roll som motverkar jämställdhet.
 
Jag vet inte om någon föreslagit det redan men om inte han vill ha barn nu kan du kanske skaffa barn med donator eller så?

Alltså att du skaffar ett till barn som din egen grej till 100%, det verkar ju ändå vara det som skulle hända men då är ni åtminstone öppna med det från början, du får ett barn och han slipper, båda får som de vill. Så kan ni skaffa barn nr 3 tillsammans sen om han vill det då.

Lite tråkigt att tvinga på en oengagerad man en föräldraroll bara, både ur barnets och pappans perspektiv.
 

Liknande trådar

Småbarn Jag är ju föräldraledig med sonen och dottern går på samma förskola som sina kusiner på 1,5 och 3 år. Jag brukar hämta dottern strax...
Svar
19
· Visningar
1 718
Relationer Hur mycket är egentligen värt att offra för kärlek? Är 38 år, har varit tillsammans med min pojkvän i ett år. Han bor 1 timmes bilfärd...
5 6 7
Svar
132
· Visningar
12 688
Senast: Ramona
·
Mat Jag fyller snart 30 år och ska anordna en fest för familjen. Då jag bor 60 mil från alla andra i familjen lånar jag brorsans hus och...
Svar
8
· Visningar
828
Senast: mamman
·
Hästmänniskan Har legat vaken i minst 1,5 timme i sängen. Min son på 7 månader har vaknat till några gånger och sökt närhet. Ammar fortfarande lite...
Svar
5
· Visningar
1 453
Senast: Hedinn
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp