Sv: Border collie
Bered er, detta kommer att bli långt!
Jag har suttit och läst igenom den här tråden och förundrats över många svar. Jag är en BC-människa ända ut i fingerspetsarna. Älskar rasen. Jag är av den åsikten att BC är avlad för att valla. Det är en underbar hund att använda till lydnad och agility mm men det är vallningen den är född till att syssla med.
Som någon skrev tidigare föds det fler BC-valpar än vallhundsfolk. Som BC-uppfödare kan man bara hoppas att man gör rätt val när man godkänner en valpköpare.
Det var en annan person här inne på buke som frågade om att köpa BC-valp eller inte. Jag gjorde ett inlägg där och berättade om två av mina hundar.
Här är en del av den texten:
Jag har två BC som jag vallar med. Min första BC är en hane på 10½. När det uppdagades att han har artros i ena armbågen och han då inte kan jobba lika mkt fick jag börja fundera på att skaffa en ersättare till honom.
Det blev en underbar liten tik som nu är 1 år och 8 månader.
När jag tog över hanen var han 1½ år och skogstokig. De som haft honom innan hade haft honom som sällskaps hund och till agility. Det tog ett halvår innan jag fått sån ordning på honom att vi kunde anmäla honom till en vallningskurs. Det var en upplevelse vill jag lova! De två första kursgångerna hade jag en fullständig idiot med mig. Tack gode gud för att fåren stod i fålla så han inte kunde komma åt dem! Tredje gången var det som om poletten trillade ner. Han började fatta att om han skötte sig utanför fållan fick han vara med och blev inte bortschasad. Fjärde gången var fåren lösa. Jag var så nervös när det blev våran tur. Har nog aldrig kallsvettats så mycket i hela mitt liv. Det gick bra.
Denna hunden är inte registrerad. Mamman var inte vallningsintresserad alls. Jag fick en vallidiot.
Idag är han kanon att jobba med.
I somras fick de här hemma problem med honom. Han blev aggressiv och ville tillslut inte göra nåt med dem.
Anledning:
Jag låg på sjukhus i nästan 1½ månad. Eftersom detta är en hund som kräver att få jobba varje dag blev han understimulerad. Han är en enorm enmanshund, vilket är vanligt bland BC. De försökte att jobba med honom på olika sätt. Det är ingen i familjen som har kunkaperna att valla med honom. Det enda de kan göra med honom när det handlar om vallning är att be honom hämta fåren om de rymmer. Han gör jobbet själv.
De försökte stimulera honom med lydnad, eftersök mm. Detta funkade inte tillslut. Han krävde mer.
Det var ett nervvrak jag kom hem till. De hade gjort allt de kunnat men det räckte inte.
Tiken är helt annorlunda. Hon är mkt stillsammare. Henne har jag haft sen hon var nio veckor. Detta är en hund som kommer efter vallningsmeriterade föräldrar.
Hon har under hela sin uppväxt haft får, ankor, hästar mm runt sig. När hon blev ett år började jag bli en smula nervös. Hon visade inget som helst intresse för vallning. Inte ens när jag tog med henne till fåren när gamlingen jobbade. Det var ju meningen att hon skulle avlasta honom för att senare ta över. Jag beslutade att hon inte skulle få träffa på fåren under 1½ månad för att se vad som hände sen. Inte ett smack. Jag tänkte att, jaja, jag har ju en hund som älskar att kramas iallafall.
En dag small det till! Från ingenstans var det som om nån tryckt på en knapp. Nästan på dagen då hon blev 1 år och tre månader tände hon.
Nu har jag två hundar som jag vallar med.
Tiken är fortfarande under träning och målet är att hon ska göra sitt VP till våren.
Det spelar ofta ingen roll om föräldrarna är intresserade eller inte av vallning. Du kan gå i ett år eller mer och tro att du har haft tur att få en hund som inte är vallningsintresserad. Helt plötsligt händer nåt som utlöser beteendet. Det sitter så djupt rotat i dem. De har ju inte direkt varit avlade för utseendet utan egenskaperna.
Om du nu beslutar dig för att skaffa din BC så önskar jag dig lycka till. Du kommer att få en hund som KAN vara allt du önskar dig. Men var beredd! Om hunden visar sig ha det minsta intresse av att valla så hoppas jag både för din och hundens skull att du anmäler dig till en vallningskurs och blir medlem i vallhundsklubben då lokalklubbarna anordnar träningskvällar.
Ta tillvara på din hunds egenskaper.
Jag har med mina hundar när jag rider också och det är inga problem för hunden att hänga med men det är inget jobb för den.
Mina hundar går lösa på gården när jag är ute och håller på med övriga sysslor. Det springer med och kollar läget överallt där jag är men det är inget jobb.
En BC måste få jobba. Det många beskrev om sina hundar har andra här på tråden redan påpekat är vallnings'symtom'. Jag är benägen att hålla med.
En BC som inte får sitt arbetsbehov tillgodosett hittar på egna uppgifter.
TEX: Detta med att lägga sig i mitten av padocken och stirra. Eye, som någon skrev.
Min tokfan till jycke fick nojan för några år sen. Det var mitt i sommaren och stekhett ute. När det är så varmt vallas det inte om det inte är en nödsituation. Efter en vecka utan nåt större jobb la han sig utanför hästhagen, mitt i solen, och stirrade på hästarna. Han vet att han inte får gå in i hagen så därför lade han sig utanför och eye:ade dem istället. När jag upptäckte vad han höll på med hade han redan fått värmeslag.
Även fast han var nära att stekas gav han sig inte i 'sitt arbete' förrän jag lyft in honom.
Det kan vara små 'obetydliga' saker som vi kan tycka är gulliga egenheter hos vår hund som egentligen är en mani.
Skaffar man en BC ska man se till att ha arbete åt den vilken gren man än ägnar sig åt. Man kan ha tur att få en fungerande sällskapshund men är det det man är ute efter finns det som sagt en uppsjö av andra raser.