Bukefalos 28 år!

Bröllopsgåva - hur mycket?

Sv: Bröllopsgåva - hur mycket?

Exakt! eller den hög gamla linnehanddukar (antikaffär) jag fick en gång, som student undrade man om mamma hade helt fått fnatt (används jämt numera). Märkliga udda silverbestick funkar för salladen.
 
Sv: Bröllopsgåva - hur mycket?

Folk verkar oroa sig så himla mycket nu för att få saker som inte är perfekta. Jättekonstigt. Folk verkar också ha det perfekta kompletta bohaget, också konstigt.

Det är så "fint" numera att avsky saker och prylar och förakta vännernas förmåga att köpa presenter. .

Jag tänker som du. Märkligt att folk är så perfekta att de inte kan tänka sig att ha någonting som inte är så perfekt matchat i deras hem. Tror att det har att göra med att hemmet är en statusmarkör av värsta sort

Om min pappa hade valt en mössa åt mig efter sin egen smak skulle jag bli jätterörd. Faktiskt:love:

Jag med ! Och jag tycker att Dentakus mössa är jättehäftig.

Jag har då och då fått små dukar som min åldriga mamma köpt (jag använder inte smådukar överhuvudtaget). Men de är valda med sådan omsorg, även om de skriker mot min smak så har mamma strävat efter något som hon tycker representerar mig. Och det är så himla rart att jag blivit jätteglad och hittat ställen där jag kan använda dukarna.

Ibland kan man se till tanken bakom, kan jag nog tycka. Hur personlig är Alessis citruspress?

Men Bläckis, tänk om det inte var en Alessis de ville ha utan ett annat märke, tänk hur jgenomtänkt det är att komma med en jävla ALESSIS press :crazy::p när man faktiskt har en annan serie

Exakt! eller den hög gamla linnehanddukar (antikaffär) jag fick en gång, som student undrade man om mamma hade helt fått fnatt (används jämt numera). Märkliga udda silverbestick funkar för salladen.

Eller hur ! Hur svårt kan det vara ?

(oj, jag glömde att de gamla linnehandukarna inte matchar vad man redan har)
 
Sv: Bröllopsgåva - hur mycket?

Mitt hem är inte alls flashigt. Och som statusmarkör är det väl kört med tanke på att jag bor i förort med stort f. Däremot gillar jag inte massa prylar och får dåligt samvete när jag inte använder sånt jag får.

Varför vi som inte vill ha presenter ska ses som mer ego än dem som jättegärna vill ha presenter fattar faktiskt inte jag. Jag uppskattar verkligen allt jag får från min familj och mina närmsta vänner men det är ju för att de känner mig och vet hur jag är. I övrigt skulle jag nog hellre avstå presenter helt istället för att riskera att få fyrahundra prylar som ger mig ångest. Jag är ingen elak snobb, jag bor bara litet och har lite issues med konstant dåligt samvete :p
 
Sv: Bröllopsgåva - hur mycket?

Jag tänker som du. Märkligt att folk är så perfekta att de inte kan tänka sig att ha någonting som inte är så perfekt matchat i deras hem. Tror att det har att göra med att hemmet är en statusmarkör av värsta sort

Fast för mig handlar det inte om det när jag känner att jag ogärna vill ha prylar. Jag blir stressad av att ha för mycket pryttlar, inte minst om de aldrig används.

Jag med ! Och jag tycker att Dentakus mössa är jättehäftig.

Den är SÅ nära att vara den typen av fulroligt plagg som jag utan tvekan skulle ha på mig men den går över gränsen, tyvärr. Den är inte bara överkörd fraggel; den är psykotisk person med personlighetsklyvning går loss i garnlådan. (Och om det inte redan framgått så tycker jag att det var jättesött av pappa att ge mig den, jag vill bara inte använda den.)
 
Sv: Bröllopsgåva - hur mycket?

För min del som är närmare 40 och har en god ekonomi så handlar det snarare om att jag sällan behöver det jag får i present, behöver jag något så köper jag det, jag behöver inte vända på slantarna och vara sparsam. Det är det jag menar med att de som ger mig den typen av för mig överflödiga gåvor är uppväxta i en annan prylkultur och de står med ena benet i en tid där brudkista och att samla ihop till ett bohag var en realitet och där man dessutom tyckte att det var idealt med hela uppsättningar av fin- och vardagssaker. Och att man fick slita för att få det att gå ihop, särskilt som barnfamilj.
Jag har snarare det motsatta problemet, jag har för mycket grejer. Jag ser ingen vits med att ha finporslin etc som samlar damm, jag vill använda de grejer jag har. Vi (dvs vissa av mina släktingar och jag) har olika syn på prylar, helt enkelt. Jag tycker att det är att förenkla prylöverflödet nåt enormt genom att prata om det som att man gnäller för att det inte matchar i färg eller märke.
 
Sv: Bröllopsgåva - hur mycket?

Vad är det gulliga? På vilket sätt är det en skön gest kompisar emellan att styra över vad presentpengar får användas till? :confused:
 
Sv: Bröllopsgåva - hur mycket?

Jag håller delvis med dig, det finns en överflöd av prylar, det gör det absolut. Då känns ju second hand som ett väldigt lysande alternativ. Mina föräldrar hade en hel vägg bestående av stringhyllor. De är nu sedan många år nedmonterade och bortskänkta i olika omgångar först fick jag hela rasket och när jag tagit vad jag ville ha så har jag givit bort till både mina barn och till kompisar. Strålande tycker jag själv.

Jag har också tillräckligt med pengar för att kunna köpa det jag behöver, men jag gör inte det. Ibland (oftast) så väntar jag med inköp av saker och önskar mig det istället. Ibland får jag det jag önskar ibland inte och ibland så blir det något helt annat, men väldigt sällan saker jag inte har nytta av.
 
Sv: Bröllopsgåva - hur mycket?

Finns det inte fortfarande bröllopsböcker på t ex NK där brudparet fyller i sin beställning och sen ska gästerna bocka av? Helt sjukt:o

Jag tycker också att de där beställningslistorna är smått absurda.

Men jag kan inte alls förstå varför det skulle vara okej att säga att jag vill ha pengar, eller kräva att gästerna ska betala för sig, men inte okej att säga vad det är man vill ha för saker. Same same om du frågar mig.
 
Sv: Bröllopsgåva - hur mycket?

Jag frågar vad folk önskar sig och sedan kör jag på angivna direktiv - om det så är pengar. Jag skiter i vilket, poängen är att mottagaren ska bli glad/nöjd.

Som vanligt behöver jag ju knappt skriva när du är här men jag "word:ar" ovanstående och tillägger, vem ger man present/gåva för egentligen? Sin egen skull eller mottagarens? Läste ngt väldigt bra i en bok en gång, att personen X alltid gav de bästa presenterna för att han aldrig tänkte på vad han själv gillade utan vad mottagaren ville ha. Och lite till mans är vi nog benägna att väga in vad vi själva gillar, tex hade min mamma aaaldrig gett mig ett grönt klädesplagg för HON gillar inte grönt. Vilket givetvis är totalt knas eftersom det inte är hon som ska bära det.

Så kort sagt, vill någon ha pengar istället för prylar så fine by me. Däremot kan det givetvis presenteras olika snyggt, där de med anonyma kontot är föredömen (jag hade nog skrivit att de som vill får vara anonyma, en del givare vill ju faktiskt visa vad de gett) och de som dividerar om hur dyr resa de kan boka är mer gnidna.

Men jag tycker ju att present-önskelistor kan vara lika osköna, tex om det främst är dyra prylar som valts ut. Pressen att inte ge det absolut billigaste på listan (om det finns ngt i ok prisklass ens) kan ju inte vara så mkt mindre än pressen att inte ge för lite cash. Imho.
 
Sv: Bröllopsgåva - hur mycket?

Det är det jag menar med att de som ger mig den typen av för mig överflödiga gåvor är uppväxta i en annan prylkultur och de står med ena benet i en tid där brudkista och att samla ihop till ett bohag var en realitet och där man dessutom tyckte att det var idealt med hela uppsättningar av fin- och vardagssaker.

En annan prylkultur, säkerligen, men det är svårt att tänka sig någon generation någonstans på jorden som har haft fler prylar än vår. Just att samla ihop till en bosättning, är ju något man snarare har gjort av knapphet än av överflöd.

Men jag förstår ditt problem med oönskade prylar, jag minns tex något du skrev en gång om ett "brödskrin".

Jag noterar att jag har turen att ha mestadels folk omkring mig som inte är så mycket inne på prylar, utan som ger bort pocketböcker, alkoholhaltiga drycker och delikatesser, vanligtvis. Sådant går ju åt, det blir inte ett vinlager som växer mig över huvudet av det.
 
Sv: Bröllopsgåva - hur mycket?

Precis. Jag tror att de har med sig nån sorts idé från uppväxten att allt ska tas tillvara och att normalläget i ett hushåll är att man saknar resurser och därför alltid blir glad för en extra skärbräda. Eller är det nåt sorts obegripligt sätt att bonda genom huslighet. Hur som helst får dessa saker mig att känna mig helt osynlig.
 
Sv: Bröllopsgåva - hur mycket?

Jag gillar kuvertavgift eller önskan om ett bidrag (och där är det skit samma om det är till bröllopsfesten, en bröllopsresa eller nya vinterdäck) istället för presenthetsen. Jag brukar ge kring en femhundring. Att ha anonymiserade bidrag tycker jag är ett schysst upplägg istället för att alla ska oroa sig över att ha gett för mycket/lite.
 
Sv: Bröllopsgåva - hur mycket?

Jag noterar att jag har turen att ha mestadels folk omkring mig som inte är så mycket inne på prylar, utan som ger bort pocketböcker, alkoholhaltiga drycker och delikatesser, vanligtvis. Sådant går ju åt, det blir inte ett vinlager som växer mig över huvudet av det.

Men det som du räknade upp ovan, det tycker jag nästan passar in över kategorin prylar? Jag till exempel hade inte uppskattat att få pocketböcker (jag läser enbart på min läsplatta) och pocketböckerna samlas redan i stora högar härhemma. Vin och delikatesser hade inte heller kommit till användning här - så jag skulle inte tycka att det vore en speciellt fin gest att komma på bröllop med en flaska vin (som görs i gå-bort-presenter ibland). Då känns det som att man hellre kan strunta i att ge något alls.
 
Sv: Bröllopsgåva - hur mycket?

KL

Jag har inget emot önskan om att få pengar istället för gåvor, sålänge det är skriver på ett fint sätt.

För att knyta an till sånt som har skrivits i tråden så förstår jag inte alls varför man känner att man behöver styra över vad pengarna ska användas till.
Jag får tex nästan alltid pengar av min farmor i present. Ibland har jag köpt mig något fint och ibland har jag faktiskt handlat mat för pengarna. Spelar det någon roll liksom?

Ang önskelistor så har vi i min familj som tradition att skriva sådana inför födelsedagar och jul osv. Vi har till och med en grupp på FB som heter "önskelistor till tomten" där alla lägger upp sina listor.
Jag tycker inte att man ska se på listor som att "det här vill jag ha och inget annat" utan jag gör listor för att det ska vara en hjälp för folk som vill köpa en upskattad present till mig.
Det kan ju vara jättesvårt att komma på riktigt bra presenter ibland, och då är det ju jätteskönt när man vet vad personen skulle vilja ha.

Sen det här med "ogenomtänkta" presenter så är det riktigt svårt. Jag vet ju själv att jag alltid verkligen försöker att hitta en jättebra present att ge bort, och då blir man såklart ledsen om den inte uppskattas. Men ibland undrar jag faktiskt hur mycket folk tänker efter. Och ja jag blir jättebesviken på "skitpresenter" när det är uppenbart att det inte finns någon eftertanke.
Ibland kan det ju dock vara svårt att veta om den "dåliga" presenten beror på bristande engagemang eller om personen faktiskt trodde att det skulle uppskattas. Jag är därför väldigt noga med att inte visa eventuellt missnöje utåt.

Till TS så skulle jag känna efter vad jag själv hade råd med att ge. Jag är alltid livrädd att ge "för lite" så skulle förmodligen sluta med att lägga mer än jag egentligen tyckte var rimligt.. Men det är ju bara sjukt egentligen.
 
Sv: Bröllopsgåva - hur mycket?

Vad är det gulliga? På vilket sätt är det en skön gest kompisar emellan att styra över vad presentpengar får användas till? :confused:

Du vill inte förstå vill du? Det är en söt gest att de gör ngt speciellt med pengarna istället för att lägga dem i ett kuvert. De har tänkt efter, pratat med varandra, haft ett möte och ansträngt sig. Det är sött och trevligt att anstränga sig och lägga energi på någonting till sina vänner.

Om jag fick pengar med ett lås på från mina vänner skulle de självklart gett koden vad för sak jag än skulle köpa. Om jag ändå renoverar huset är det ju bara att kläcka ur sig vilken del jag tänkte betala just nu (alltid är det väl ngt antar jag). Oj jag behöver koden, pengarna går till tapeterna, haha.

Ville jag "hämnas" kunde jag sätta en post it på trappan/fönstret nästa gång de kom förbi. Present från X och Y.

Det är väl tur att folk är lite olika och har olika humor. Man behöver inte alltid bli förbannad för allt eller krångla till det.
 
Sv: Bröllopsgåva - hur mycket?

För min del som är närmare 40 och har en god ekonomi så handlar det snarare om att jag sällan behöver det jag får i present, behöver jag något så köper jag det, jag behöver inte vända på slantarna och vara sparsam. Det är det jag menar med att de som ger mig den typen av för mig överflödiga gåvor är uppväxta i en annan prylkultur och de står med ena benet i en tid där brudkista och att samla ihop till ett bohag var en realitet och där man dessutom tyckte att det var idealt med hela uppsättningar av fin- och vardagssaker. Och att man fick slita för att få det att gå ihop, särskilt som barnfamilj.
Jag har snarare det motsatta problemet, jag har för mycket grejer. Jag ser ingen vits med att ha finporslin etc som samlar damm, jag vill använda de grejer jag har. Vi (dvs vissa av mina släktingar och jag) har olika syn på prylar, helt enkelt. Jag tycker att det är att förenkla prylöverflödet nåt enormt genom att prata om det som att man gnäller för att det inte matchar i färg eller märke.

Tja alla är väl olika. Jag gillar att ha både det jag behöver och det som är vackert och inte används varje dag. Jag "behöver" inte tre uppsättningar ljusstakar, jag behöver inga alls egentligen, men jag tycker de är fina.

Det enda man egentligen behöver är ju två uppsättningar lakan, en gryta, en stekpanna och en uppsättning porslin per familjemedlem.

Eller när jag tänker efter, jag behöver faktiskt vackra saker och tycker det är praktiskt att ha serveringsfat och skålar. Ett vackert föremål till får alltid plats.

Faktum är att jag nog prioriterar att köpa böcker, ritmaterial, datorer och det som är vackert framför det jag behöver (det är så vansinnigt tråkigt att köpa filtar och handdukar och porslin och glas för att man behöver dem. Jag köper det bara om jag måste.) så jag blir glad varje gång någon ger mig fina lakan eller serveringsfat, det är saker jag inte normalt skulle lägga stora mängder pengar på själv.

För att inte tala om brödrosten i bröllopspresent -det är så jobbigt att rosta bröd i ugnen och så sjukt trist att köpa brödrostar.

(Jag börjar väl klättra mot 40 också, men shoppar inte så mycket själv ändå, utom böcker då...).
 
Senast ändrad:
Sv: Bröllopsgåva - hur mycket?

Beställningslistorna startade väl som förslagslistor för gäster med dålig fantasi och dåligt med tid gissar jag. En hjälp, inte ett krav.
 
Sv: Bröllopsgåva - hur mycket?

Så länge som det ses som just en hjälp och inte ett krav så är det gott och väl. Och ändå så verkar många bli besvikna ...'åh, så ogenomtänkt och tråkig present jag fick - och ändå hade jag sett till att det fanns en lista så folk inte hade behövt köpa fel saker'. Typ.

Jag har så extremt svårt att tänka i termer i att bli besviken på en present.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp