Bukefalos 28 år!

DBT - vad har jag gett mig in på?

Sv: DBT - vad har jag gett mig in på?

Jag vet faktiskt inte. Jag själv har inte haft tid och ork att göra nåt. :(
 
Sv: DBT - vad har jag gett mig in på?

Även om de vet om det nu, så känns det som för sent att göra något åt det. Patienternas förtroende är redan skadat. Själv kommer jag bara gå på de läkarbesök jag måste för att få min medicin utskriven. Några andra aktiviteter i huset kommer jag undvika! Det som tidigare var så bra med träffar och kurser...
 
Sv: DBT - vad har jag gett mig in på?

Jag fick inte ens vara i samma rum som min sköterska utan fick vara på en övervakad toa med kameror och speglar för att lämna ett urinprov, och sen stå kvar där inne på toan och prata med sköterskan genom en lucka i en dörr. Inte ens en stol att sitta på fick jag, jag skulle ju bara lämna prov... Nä, psykiatrins hus var nog det värsta som kunde hända Uppsalas psykiatrivård! :(
Men vad säger du?!?!? :eek::eek::eek:
Det var det värsta jag hört!
Hur är det för er förresten, spelas samtalen in hos er också?

Det är 1:a maj imorgon, undrar om man snabbt som fan kunde få ihop folk till en demonstration mot eländet?
 
Sv: DBT - vad har jag gett mig in på?

Ingen aning om huruvida det spelades in, fick bara 10 minuter för att lämna ett prov som sagt. Vilket var beställt av en läkare som jag aldrig träffat ens.
 
Sv: DBT - vad har jag gett mig in på?

Jo men...jag vet inte, kanske skulle jag se det som ett nederlag, som ännu ett misslyckande... :(
Och så känns det som att x antal veckor kommer gå åt till att terapia mig för att jag ska kunna gå i terapi...:(

Men det är också en del i behandlingen. Det hänger ju ihop.
Det jobb du lägger ner på att som du säger, terapia dig för att kunna gå i terapi, är inte bortkastat utan kommer vara lika läkande som allt annat ni gör :)
 
Sv: DBT - vad har jag gett mig in på?

Jag går också till samma byggnad för behandling och kan intyga att den är hemsk! :(

+ en på det! Eller jag går inte i behandling där, men jag träffar min läkare och kurator. Jag trodde kritiken var överdriven, men ju fler gånger jag varit där desto mer har jag reagerat. Sjukhuskläderna vet jag att många reagerar på, dessa tycker jag är bra och finns en vettig anledning till. Men själva huset?! De samtalsrum jag varit i har haft ett stort bord och 3-8 stolar. Jag trodde att samtalsrummen skulle bli bättre, och tog för givet att det skulle vara ett par fåtöljer med ett litet bord emellan. Inte ett kalt kallt rum med massa obekväma stolar, som är värre än det mest stela förhörsrum jag någonsin varit i.

Dessutom ska rummen bokas och det kan bli olika rum varje gång. Nu gör det inte mig något eftersom jag inte går i terapi där, men hade jag gjort det hade jag inte alls uppskattat att man inte riktigt vet vad som väntar: var ska vi vara idag. Jag har stort behov av kontinuitet och trygghet. Det tar dessutom massa onödig extratid för personalen att logga in och ut på datorer, släpa på datorer osv.

Väntrummet är katastrof. Jag kan leva med det eftersom man bara just väntar där, men jag undrar vem det var som hade rejäl otur när hen tänkte?! Jordens obekvämaste bänk med ryggstöd som står rätt upp och ryggen mot korridoren... liksom hallå, vi är på psyk! Och så "slussen" in och ut på mottagningen. Inte nog med att det blir trångt att mötas där, dörren måste dessutom låsas upp och det går inte när första dörren är öppen vilket gör att man får stå och vänta på att den ska gå igen. Praktiskt när några ska in och några ut... En egen utgång bredvid ingången hade varit smartare.

Jag blir mest frustrerad över hur mycket pengar som slängts på detta gräsliga hus. Vad som kanske inte spelar patienterna så stor roll men som förvånar mig är att huset inte ens passar in i området. Förr tyckte jag alltid det pratades om att nya byggnader skulle passa in, men här verkar det tvärtom som att det skulle sticka ut så mycket som möjligt :banghead:
 
Sv: DBT - vad har jag gett mig in på?

Även om de vet om det nu, så känns det som för sent att göra något åt det. Patienternas förtroende är redan skadat. Själv kommer jag bara gå på de läkarbesök jag måste för att få min medicin utskriven. Några andra aktiviteter i huset kommer jag undvika! Det som tidigare var så bra med träffar och kurser...

Vi kan ju hoppas att det går att ha nån annan verksamhet där så psykiatrin kan flytta till någon mer läkande miljö...
 
Sv: DBT - vad har jag gett mig in på?

...och dessutom har min psykolog fått hämta mig ett par gånger då hon hållt till på andra sidan, och inte DBT-sidan, helt plötsligt.
Vilket inte de i receptionen sagt ett dugg om, för de vet inte.
Och hur ska då vi veta??

Hela systemet, hela organisationen, hela huset...allt är bara ren jäkla katastrof! :cry:

Kanske är deras förhoppning att folk ska hålla sig borta från det och således inte längre kunna kallas "sjuka"...?

Bwah.
 
Sv: DBT - vad har jag gett mig in på?

Hej!

Jag vill bara peppa dig att fortsätta. Det låter som det varit så bra tidigare och att du gjort så många framsteg. Jag håller med line_n, det är det vanliga under en lång terapi att det blir dalar, och det är också genom dem och genom att jobba sig genom dem som terapin går framåt.

Så prata med din psykolog och berätta precis hur du upplever det.
Lycka till! Ge inte upp!
 
Sv: DBT - vad har jag gett mig in på?

Pratade med psykologen och hon sa "du ser ut att behöva både energi och lite glädje - så vi ställer oss upp... :D"
Hon plockar fram mobilen, surfar in på youtube och drar igån Mora Träsk - tigerjakten! :o
Tack och lov hade hon "glömt" att ta med filmkameran...
Sedan pratade vi om vad som är jobbigt, hur det har blivir och hur jag ska underlätta för mig själv, fick som vanligt superbra tips, ideer och strategier.
Så det gick betydligt lättare idag på gruppen, inte minst när hon presenterade dagens mindfulnessövning:
På med datorn, in på youtube igen...Mora Träsk - klappa händerna :D
Sedan gick vi igenom vad man uppmärksammade under övningen.
Ganska otippat :rofl:
Och så hängde jag med ganska bra under resten av sessionen + att jag kommer klara av att göra hemuppgiften - så nu känns det som att jag kommer tillbaka på banan igen! :bump:
:love:
 
Sv: DBT - vad har jag gett mig in på?

Nu har det gått bra sedan sista inlägget här...och så kommer bakslaget:

Vi ska byta grupptid från den perfekta tiden (även för de som lagt upp arbetsträning och liknande efter den) på fredag fm till den inte ett dugg passande tiden Tisdagar 10-12!

Tisdagar är enda dagen i veckan då jag (och även de andra har svårt att komma ifrån) har precis fullt upp!
Vilken annan dag som helst hade funkat, men inte den.
Det kommer bli jätterörigt! Även om jag såklart förstår att jag måste prioritera DBT:n.

Urk och suck!
Vi patienter har verkligen inte ett skit att säga till om, om något alls.

(dessutom kan jag ju säga att glashuset närmast liknas ett växthus nu när det är varmt ute, det blir olidligt varmt i de små rummen, och då är det ändå "bara" 15-20 grader ute, än.
 
Sv: DBT - vad har jag gett mig in på?

Totalt trådkap och jag lovar att fortsätta med fler inlägg, men vad kan man söka sig till om man har panikångest och KBT inte verkar ge resultat?
 
Sv: DBT - vad har jag gett mig in på?

(dessutom kan jag ju säga att glashuset närmast liknas ett växthus nu när det är varmt ute, det blir olidligt varmt i de små rummen, och då är det ändå "bara" 15-20 grader ute, än.

JA! Förra veckan var jag helt blöt av svett på ryggen när jag gick därifrån :o ytterligare en dålig sak med värdelösa huset :meh:
 
Sv: DBT - vad har jag gett mig in på?

Knapp

Puttar upp denna gamla tråd för en uppdatering...

Idag avslutade jag och DBT-psykologen vårt årslånga arbete och jag kan bara säga att DBT:n är det bästa som hänt mig! :love:
Jag har utvecklats enormt och har dagligen nytta av det jag lärt mig...så pass att inte ens avslutet (som vi jobbat på sedan oktober) kändes jobbigt, tråkigt och vemodigt - men inte jobbigt.

Innan vi slutade såg hon till att "lämna över" mig till en ny psykolog (som också verkar toppen, även om hon inte är L!) och kurator samt. att jag ska gå en till vända med färdighetsträning - samma som jag gått nu fram tills i höstas.
Ny grupp, nya ledare, nya färdigheter (för mig, eftersom jag redan "kan" det, så blir det ju en vidareutveckling) ny "avdelning" (våningen under) nya tider...men samma jäkla skitglashus! :mad:

Men jag tror det kommer bli jättebra, även om kuratorn och jag fick sämsta tänkbara början.

Jag och L hade en fin fikastund i morse, som avslut - och så hade hon med sig en liten present...

wpid-wp-1389858309505.jpg


Lilla grisen som hjälpte mig genom alla grupp-sessioner, och såg till att jag höll min uppmärksamhet och fokus på det som hände i rummet! :bump:

När jag kom till gruppen en gång och såg att den var trasig blev jag lite ledsen (:( ) och när jag slutade gruppen så saknade jag den faktiskt!

Det var som en liten maskot, eller vad man ska säga (det låter skitfjantigt - jag vet!) och nu är den MIN!
Nu följer den med mig överallt som en påminnelse om allt jag lärt mig, allt jag kan, allt som varit, allt som hänt under året...

Den ser inte ut att vara så mycket "för världen", men för mig har den ändå en betydelse - så jag är jätteglad över den! :bump:

Om ni vill så kan jag fortsätta denna tråd nu när jag går in i nästa fas...?

Wish me luck! :)


Allt blev verkligen till det allra bästa - jag är lugnare än någonsin, fortfarande rökfri, tränar (t.om. på pass!) har lagt en relation på en rimlig nivå så att den inte blir lika energikrävande som den varit senaste året.
Jag är fortfarande sambo :love:
Mindfulness använder jag mig av nästan konstant - oerhört hjälpsamt.
Jag har blivit bättre på att tänka över konsekvenser, reglera känslor, sätta ord på hur jag känner (och uttrycka dem) alla kedjeanalyser har hjälpt mig enormt.

Helt enkelt - DBT:n är det absolut bästa som hänt mig! :banana:
 
Senast ändrad:
Sv: DBT - vad har jag gett mig in på?

Allt blev verkligen till det allra bästa - jag är lugnare än någonsin, fortfarande rökfri, tränar (t.om. på pass!) har lagt en relation på en rimlig nivå så att den inte blir lika energikrävande som den varit senaste året.
Jag är fortfarande sambo :love:
Mindfulness använder jag mig av nästan konstant - oerhört hjälpsamt.
Jag har blivit bättre på att tänka över konsekvenser, reglera känslor, sätta ord på hur jag känner (och uttrycka dem) alla kedjeanalyser har hjälpt mig enormt.

Helt enkelt - DBT:n är det absolut bästa som hänt mig! :banana:

Härligt att höra :)
 
Sv: DBT - vad har jag gett mig in på?

Gick i DBT i 1 1/2 år. Tyvärr passade inte behandlingen mig. Har borderline, PTSD och ett svårt självskadebeteende (skär, träffar män och överdoserar)

Tyckte det jobbigaste var att börja med ny samtalskontakt ( dock kom vi aldrig så bra överens ) sen även gruppen men när vi lärt känna varandra hade vi det faktiskt väldigt roligt i gruppen :)

Nu har jag återgått till min gammal samtalskontakt eller ja är snart ett år sen jag sluta i DBTn

Har fortfarande stora problem men även för det "hopplösa fallet" finns det väl en framtid. Eller jag ska i alla fall bevisa det!
 
Sv: DBT - vad har jag gett mig in på?

Tack! :D
Det går t.om. rätt bra! :bump:
2/3 hemuppgifter gjorda :)
Har fått träffa kontaktpersonen också, det känns bra - dock skulle jag nog behöva en kompletterande psykologkontakt, men det löser sig väl.
 
Sv: DBT - vad har jag gett mig in på?

Idag avslutade jag och DBT-psykologen vårt årslånga arbete och jag kan bara säga att DBT:n är det bästa som hänt mig! :love:
Jag har utvecklats enormt och har dagligen nytta av det jag lärt mig...så

Jättehärligt att läsa. Stort lycka till i fortsättningen!
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp